Stäng fönster Landskrona kn, HÄRSLÖV 37:1 HÄRSLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Härslövs kyrka, HÄRSLÖVS KYRKA | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Härslöv kyrkoanläggning Härslöv ligger i ett svagt kuperat öppet jordbrukslandskap som varit bebott sedan förhistorisk tid. Kyrkan i Härslöv är omgiven av f.d. prästgård, f.d. kyrkstall från 1910 och församlingshem som tillsammans utgör en kulturmiljö. Murarna och trädkransen som avgränsar kyrkogården från omgivningen är betydelsefulla. Kyrkogården har en ålderdomlig karaktär med äldre gravstenar oregelbundet placerade i gräs. Endast ett fåtal gravar har någon typ av omgärdning. Den rika grönskan med lövträd på kyrkogården och trädkransen av lindar är vacker och karaktärskapande. De moderna inslagen med urnlund och minneslund i norra delen av kyrkogården är fint avgränsade med häckar mot den äldre delen. Gravhällar från 1100-talet står uppställda mot kyrkväggen. Den ”nya kyrkogården” ligger separat på avstånd från kyrkan och präglas av idealen från sekelskiftet 1800/1900 med symmetriskt indelade gravkvarter med buxbom eller sten kring gravplatserna. Många vintergröna träd ger ett lummigt intryck, gräsbesådda delar och återlämnade gravplatser gör den dock något splittrad. Kyrkan, byggd i början av 1100-talet eller eventuellt redan i slutet av 1000-talet, anses vara en av de äldsta i Skåne. Långhus, kor och absid är byggda av skalmurar av kvaderhuggen sandsten vilket är ovanligt. Delar av taklaget är återanvänt medeltida virke. Muren mellan kor och absid på vinden är gjord av sandsten i tekniken opus spicatum (fiskbensmönstrad) vilket bidrar till en tidig datering av kyrkan. Kyrkans romanska murverk och taklag utgör ett värdefullt byggnadshistoriskt dokument. Tornet från tidig medeltid byggdes om under 1400-talet till sitt nuvarande utseende. På grund av den stora befolkningsökningen uppfördes vid mitten av 1800-talet de båda korsarmarna, varav den mot norr ritades av C G Brunius. Ett tjugotal kyrkor i Skåne byggdes till med två korsarmar vid den här tiden. Korsarmarnas trappgavlar och blinderingar refererar till medeltidens former. Gjutjärnsfönstren från 1890-tal med solbänkar av räfflat gjutjärn är tidstypiska. Kyrkans interiör karaktäriseras av många olika tidsskikt. Kyrkans inre domineras av kryssvalven från 1400-talet i långhuset och den interiöra omgestaltningen på 1970-talet av Carl-Axel Acking där den gröna färgen på bänkarna ska associera till den skånska bokskogen. Bänkarna har typisk sekelskifteskaraktär 1800/1900 med utsågade former i gavlarna som finns i många kyrkor men vanligtvis är de ekådrade. Det gula tegelgolvet i långhuset är också från Ackings renovering. Tyvärr är väggarna och valven målade med troligen latexfärg och färgen flagnar. Av inventarierna är predikstolen den äldsta och mest anmärkningsvärda. Den är gjord under 1600-talets första årtionde och hänförs till Jakob Kremberg och Statius Otto. Korgen är överrikt dekorerad med skulpturer och reliefer av livfullt skildrade gestalter med individuell utformning av figurerna. Kvinnorna i halvfigur är yppiga och spänstigt framställda och anses skurna av Kremberg medan reliefen av uppståndelsen är av Statius Otto. Jakob Kremberg hade en större träsnidarverkstad i Skåne och har gjort ett flertal predikstolar och altaruppsatser till skånska kyrkor, där Gårdsstånga kyrka utmärker sig. Statius Otto var en träsnidare från Lüneburg som hade verkstad i Helsingör. Han har gjort skulpturer på predikstolarna i t ex Norra Rörum och Östra Kärrstorps kyrkor. Altartavlan, från 1857 av danske Thörrestrup, i milda dova färger med dunkelt ljusspel är inspirerad av Caravaggio. Absidens kalkmålningar från 1150-1175 togs fram 1978. Motivet är bland annat Majestas Domini med omgivande evangelistsymboler som är det typiska motivet för absider under romansk tid. Figurernas ansikte, händer och klädedräkternas veck är omsorgsfullt återgivna. Målningarna är delvis skadade av tidigare fönster och dörröppningar. Tribunbågen är dekorerad med stiliserat växtmotiv. Kalkmåleri från romansk tid finns i ett 50-tal kyrkor i Skåne. Det är okänt vem som gjort målningarna. Det är en viss visuell konkurrens mellan altartavlan som står i absiden och kalkmålningarna. Altartavlan döljer delvis målningarna och det är mörkt i absiden. |
