Stäng fönster Kristianstad kn, DJURRÖD 36:1 DJURRÖDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| DJURRÖDS KYRKA | |
| 8/30/20 |
| Motivering |
|---|
|
Djurröds kyrka och kyrkogård ligger i en välbevarad bymiljö tillsammans med några gårdar, prästgården och den gamla skolan. Kyrkogården har liksom många andra genomgått stora förändringar under sena 1900-talet med omläggning av gravplatser till gräs och borttagning av gravvårdar. En stor andel äldre gravvårdar finns ännu kvar vilket har ett högt miljöskapande värde. Moderna gravplatsanläggningar i form av minneslund, askgravplatser är placerade på den nya kyrkogårdsdelen ett stycke ifrån kyrkan. Trots förändringarna upplevs kyrkomiljön närmast kyrkan som välbevarad. Kyrkans exteriör har i första anblick en typisk form för en skånsk sockenkyrka med långhus, kor och torn i väster. Ett av de tydligaste karaktärsdragen från kyrkans äldsta tid är avsaknaden av absid. Kyrkor utan absid brukar ofta dateras till senromansk tid men utan en utförlig murverksdokumentation kompletterat med arkeologisk dateringsmetod bör en försiktig datering av kyrkan begränsas till romansk tid. Exempelvis bör ytterligare datering av kyrkans taklag kunna utföras. Kyrkans västparti är inte bevarat och denna del är därmed okänd utan arkeologiska undersökning. Andra karaktärsdrag är att kyrkans ursprungliga fönster verkar ha suttit relativt lågt. Någon gång, möjligen under medeltiden tillkom ett vapenhus vid långhusets södra sida. Klockstapelns byggnadshistoria före 1600-talet är okänd. Möjligen hängde kyrkklockorna till en början i en enkel takryttare. När tornet byggdes på 1800-talet fick det traditionell form med trappstegsgavlar. I kyrkorummet finns relativt få inventarier bevarade från medeltiden. Ett antal träskulpturer finns dock tillvaratagna på Lunds Historiska Museum vilka visar att kyrkan har haft en rik inredning. Koret kan under en period ha varit delvis avskärmat med ett korskrank. Rester av denna typ av inredning är ovanlig men har sannolikt varit utbredd under den katolska tiden, i olika former. Rester av sidoaltare, där helgonfigurerna varit placerade, har inte påträffats i kyrkan men bör också ha funnits intill triumfbågsmuren. Kalkmålningar av hög kvalitet utfördes också under senmedeltiden. Under hela medeltiden kan man förmoda att staden Vä har haft ett stort inflytande över socknen. Efter reformationen förändras ägandet i socknen och på 1600-talet bildas säteriet Öllestorp. De förändringar som kyrkans genomgår under 1700-talet kan till stora delar ha finansierats av säteriet. Förutom att säteriets familjer manifesterar sin närvaro genom sina vapensköldar på kyrkans inredning byggdes också gravkoret under kyrkan. De flesta kyrkobyggnader i Skåne genomgår stora förändringar i samband med maktskiftet från kyrkligt till profant ägande. Under 1700-talet utökas kyrkorummet med en tillbyggnad. Västförlängningen är tydligt läsbar i kyrkans exteriör både genom de olika fönsterstorlekarna och det oregelbundna murverket. Invändigt är det inte lika påtagligt. Under medeltiden är det vanligt att västpartierna genomgår stora förändringar, bland annat i form av västförlängning. Under 1700-talet löstes ofta platsbrist genom tillbyggnad med en korsarm medan västförlängningar är mindre vanligt. Anledningen till att man ändå valt att göra en västförlängning på Djurröds kyrka är okänd men kanske ville man inte förstöra befintliga anläggningar på kyrkogården. När vapenhuset och klockstapeln revs på 1800-talet och tornet uppfördes fick kyrkan den form den har idag. Till 1800-talets ombyggnader hör även fönsteröppningar och dörröppningar. Fönstrens spröjsade rutor och bågarnas placering i ytterlivet av muren är typiskt för perioden. Plåttaken har också lång hävd men till en början i form av blytak. Invändigt är kyrkan tämligen oförändrad sedan 1800-talets tillbyggnad. Några bänkar har tagits bort och färgsättningen på bänkarna har ändrats något. De senaste ombyggnaderna under läktaren har en modern karaktär men ett lågmält uttryck vilket gör att de smälter väl in med övrig inredning. Även golvmaterialet av ofogade tegelstenar har stor betydelse för upplevelsen av kyrkan. Till de viktigaste karaktärsdragen i kyrkans interiör hör de medeltida valven samt triumfbågen med dess ovanlig form. Inredningen som till stora delar tillverkades under 1700-talet har en mycket enhetlig och välbevarad karaktär. |
