Stäng fönster Strängnäs kn, FOGDÖ PRÄSTGÅRD 4:1 FOGDÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| FOGDÖ KYRKA | |
| 2/25/10 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Fogdö socken ligger på Fogdön i Mälaren. Fogdöns centrala del är utpekad som en riksintressant kulturmiljö och består av ett öppet småbrutet kulturlandskap som har varit en centralbygd i Mälardalen sedan yngre järnålder. Jordbruksbygden har 1800-talskaraktär med välhållna gårdar och byar. Fogdö kyrka ligger centralt placerad på Fogdön mitt på en rak linje mellan Bergshammars säteri och ruinerna efter Vårfruberga kloster som båda spelat en mycket stor roll i kyrkans historia. Invid kyrkan grundades ett kloster för cisterciensernunnor under andra halvan av 1100-talet och sockenkyrkan kom även att fungera som klosterkyrka fram till andra halvan av 1200-talet då en ny stor klosteranläggning, Vårfruberga, började byggas vid mälarstranden, ca 3 km åt nordost. Bergshammars säteri som ligger ca 2 km sydväst om kyrkan har i hög grad påverkat kyrkans utseende sedan 1500-talet genom donationer till bygg- och renoveringsprojekt och utsmyckningar. Öster om kyrkogårdsmuren ligger gamla prästgården och sockenmagasinet. Norr om kyrkan finns kyrkstall och församlingshem. KYRKOANLÄGGNINGEN – Fogdö kyrka omges av en kyrkogård på alla sidor inramad av naturstensmurar. Runt kyrkogårdsmuren löper en trädkrans. Till kyrkogården leder fyra ingångar, flankerade av enkla huggna stenstolpar. Gången från grinden i sydvästra hörnet fram till kyrkans västingång flankeras av höga tätt stående tujor. Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna och avgränsas av grusgångar. Söder om kyrkan och utmed den östra muren finns ett stort antal gravar som är omgärdade av låga tujahäckar varav två med tujahäckar i form av kors. Sydväst om kyrkan finns två gravkvarter med långa rygghäckar. En minneslund ligger norr om kyrkan. Öster om kyrkan står ett litet friliggande gravkor, Törnflychtska gravkoret, från första hälften av 1700-talet för ägarna av Hesselbyholm greve Michael Törnflycht (1683- 1738) och hans maka Magdalena Lewenhaupt (1680-1756). Den kvadratiska byggnaden har avfasade hörn och fasader av kvaderrusticerad kalkputs. Kvadrarna har en ”grovhuggen” yta av grovt slagen mjukgrängad spritputs. Taket är ett tälttak täckt med svartmålad järnplåt i småformat. Fem skulpterade huvuden finns inmurade på fasaderna. KYRKAN – Fogdö kyrka består av ett enskeppigt långhus, ett rakt avslutat, fullbrett kor i öster, en sakristia i nordöst, Bergshammarskoret i sydöst och ett torn i väster. Fogdö kyrka bevarar i torn, långhus och kor medeltida murverk och även medeltida takstolar över långhus och kor medan sakristian och Bergshammarskoret tillkom under 1600-talet. Långhuset, koret och tornet är uppförda av natursten medan sakristian och Bergshammarskoret är uppförda av tegel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade förutom Bergshammarskoret som har slätputsade fasader avfärgade i rosaröd kulör samt hög slätputsad sockel, målade hörnkedjor och kvaderomfattningar i varmgrå kulör. Kyrkans sadeltak täcks av plåt i skivformat och tornspiran är koppartäckt. Fogdö kyrka började byggas under 1100-talets senare del. Kyrkan bestod då av ett långhus med torn i väster och ett smalare kor i öster. Under andra halvan av 1200-talet revs det romanska koret och långhuset förlängdes mot öster till mer än dubbla längden. Kyrkans kalkmålningar utfördes under 1400-talets första tredjedel. Vid slutet av 1400-talet höjdes tornet och östgaveln murades om, båda i tegel med blinderingar. Dessutom tillkom långhusets fem kryssvalv samt östgavelns strävpelare. Under medeltiden tillbyggdes en sakristia invid korets norra sida samt ett vapenhus invid sydportalen i långhusets västra del. Vid 1600-talets mitt tillkom Bergshammarskoret och 1664 byggdes en ny sakristia. 1889 utfördes en genomgripande renovering då bl a den nygotiska västportalen och det halvrunda trapptornet på tornets norra sida tillkom samt tornet gavs sitt nuvarande utseende. 1936 utfördes nästa stora renovering då bl a kyrkans överkalkade kalkmålningar togs fram och ny läktarbarriär tillverkades. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Kyrkans exteriör präglas av kyrkans storlek och får sin karaktär av tre huvudsakliga tidsperioder: medeltiden, 1600-talet och det sena 1800-talet. Tre medeltida etapper syns i exteriören. Till 1100-talet hör den ursprungliga sockenkyrkans torn och långhus fram till södra murens lodräta skarv. Att kyrkan även fungerade som klosterkyrka för det under 1100-talet anlagda cistercienserklostret visar nischen på sydfasaden som är spår efter nunnornas separata ingång till kyrkan. Kyrkans förlängning tillhör andra halvan av 1200-talet. Östra gavelns blinderingar och strävpelare tillkom på 1400-talet. Bergshammarskoret och sakristian är tydliga uttryck för stormaktstiden vid mitten av 1600-talet och adelns stora inflytande över kyrkan. Detta tydliggörs i Bergshammarskorets släta puts och avvikande kraftfulla rosaröda färgsättning samt i sakristians stentavla på norrgaveln med donatorernas vapen. 1889-års renovering har lämnat tydliga spår i den nygotiska västportalen, trapptornet på tornets norrsida, tornspirans utförande och bytet till skivtäckt plåt som takmaterial. Kyrkans interiör får sin huvudsakliga karaktär av medeltiden och mitten av 1600-talet. Medeltiden framträder i det mycket långa, under andra halvan av 1200-talet förlängda, kyrkorummet med sina senmedeltida, höga ribb- och stjärnvalv och de slevslätade väggarna med sitt högklassiga 1430-talsmåleri. Dessutom finns flera medeltida skulpturer och triumfkrucifixet. 1600-talet är tydligt i och med den slutna mycket välbevarade bänkinredningen och predikstolen, båda från 1640-talet samt dopfunten, epitafiet med draperimålning och begravningsvapnen från samma tid. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Kyrkans sammantagna historiska och konstnärliga kvaliteter gör den till ett regionalt omistligt kulturarv. - Kyrkans medeltida murverk i torn, långhus och kor samt de till stora delar medeltida takstolarna är i sig omistliga historiska dokument. - Kyrkan ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö. - Den välbevarade slutna bänkinredningen från 1640-talet. - Den slutna bänkinredning med två rader som avgränsar ingången till Bergshammarskoret ¬- Kalkmålningarna från 1430-talet i långhus och kor. - De slevslätade putsytorna på väggar och valv i långhus och kor. - Sprickorna i putsen på norra korväggen som visar formen på ett av de medeltida fönstren innan det putsades igen innan 1430-talsmåleriet. - De medeltida inventarierna samt föremålen från 1600-, 1700-, 1800- och 1900-talen representerar sin tids hantverkskunnande och liturgiska behov. |
