Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, LÖT 1:8 LÖTS KYRKA

 Anläggning - Värdering

LÖTS KYRKA
6/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter

Kvarter A och D
Kulturhistorisk bedömning
De båda kvarteren söder om Löts kyrka utgör en del av den medeltida kyrkogård som fanns i
anslutning till kyrkan. Idag präglas området av det sena 1900-talets krav på rationell skötsel.
Gravvårdarna stå i rader i gräsmatta. Rester av äldre anläggningsformer finns i form av de
fem gravplatser som omgärdas av buxbomshäckar. De visar tillsammans med de
murgrönsklädda gravkullarna hur kyrkogården såg ut i slutet av 1800-talet och början av
1900-talet. Dessa båda företeelser har därmed ett högt kulturhistoriskt värde som länkar till
kyrkogårdens historia. Hos flera av gravvårdarna finns såväl hantverksmässiga som
stilhistoriska värden att värna. Flera vårdar bär också på lokal- och personhistoriska värden.
Tjurlösa-graven utgör ett unikt exempel på en idag försvunnen typ av gravvårdar. Denna vård
ska liksom andra vårdar från mitten av 1800-talet eller äldre föras in på församlingens
inventarieförteckning. Det gäller även korset av gjutjärn. I kvarteret finns också fler äldre
gravhällar placerade i kyrkogårdens gångar. De utgör exempel på en ovanligt omfattande
återanvändning av gamla gravhällar på kyrkogården.


Kvarter B och C
Kulturhistorisk bedömning
Området norr om kyrkan utgörs delvis av den medeltida kyrkogården och delvis av den
utvidgning som gjordes 1869-70. Idag präglas området av de förändringar som gjorts under
1900-talets senare hälft för att rationalisera skötseln av kyrkogården. De båda kvarteren på
norrsidan har i stort sett samma karaktär som kvarteren på kyrkans södra sida. Dock saknas
här de allra äldsta typerna av gravvårdar som vi kan se på södra sidan. Viktiga för kvarterets
karaktär är dels bladningen av olika typer av vårdar från olika perioder, dels de äldre höga
gravvårdarna som genom sin utformning utmärker sig. De buxbomsomgärdade gravplatser
och murgrönsklädda gravkullar som finns kvar utgör viktiga länkar till kyrkogårdens
anläggningshistoria. De bör därför vårdas. Gravvårdarna av gjutjärn skall föras in på
församlingens inventarieförteckning.

KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Löts kyrkogård ligger utmed landsvägen på Ölands östra sida. Kyrkogården anlades när den
första kyrkan byggdes under 1100-talets första hälft. Endast en utvidgning av kyrkogården är
känd. Den gjordes 1869-70 för att få en bättre arrondering kring den nya kyrka som byggts på
1840-talet. Under 1900-talet har kyrkogården genomgått flera förändringar. Gravvårdarna har
placerats i raka rader, gravplatsomgärdningar samt grusbelagda ytor har nästan helt försvunnit
och området har såtts in med gräs. Detta var en utveckling som många av våra kyrkogårdar
genomgått under 1900-talets andra hälft.

Eftersom Löts kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och
gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller
begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar
om skiftande ideal och många gånge om hantverksskicklighet. De rymmer information som
handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt
titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare.
Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar från 1800-talets mitt
och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdarna av
gjutjärn. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är också de omgärdade gravplatserna,
den grusbelagda gravplatsen samt gravkullarna med murgröna. De visar på äldre former av
gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Löts kyrkogård.

Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med flera ålderdomliga inslag t.ex.
kyrkogårdsmuren med bindslen i kalksten för att tjudra hästarna, stigluckorna av trä,
bengraven, solvisaren och gångarna belagda med gravhällar. Majoriteten av gravvårdarna är
av granit men det finns också flera vårdar av kalksten vilket visar på den lokala
stenhuggeritraditionen. Tjurlösa-graven utgör det enda bevarade exempel på en form av
gravvård som tidigare varit vanlig i regionen.

Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bl.a.
prästgården, skolan och lärarsbostaden en värdefull kulturmiljö som visar på platsens
betydelse i socknen.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på
att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider.

Sammanfattningsvis:
• Löts kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst centrum i socknen med
rötterna i medeltiden.
• I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar som t.ex. kyrkogårdsmuren,
stigluckorna, Tjurlösa-graven och gångarna.
• Bland gravvårdarna på Löts kyrkogård finns exempel på vårdar från medeltid fram till idag.