Stäng fönster Herrljunga kn, HUDENE 8:2 M.FL. HUDENE KYRKA
Anläggning - Värdering
| HUDENE KYRKA | |
| 10/21/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Kyrkan har placerats centralt i ett sockencentrum vid en vägkorsning intill ån Nossan, längs vilken vattendrivna verksamheter anlagts i äldre tider och somligt är bevarat. Den moderna bebyggelsen är koncentrerad till östra sidan av ån. Bortom kyrkan på västra sidan vidtar en lantligare landskapsbild där bland annat den gamla skolbyggnaden ligger, synlig från kyrkogården. Några hundra meter bort finns där också den medeltida kyrkplatsen. I anslutning till kyrkan står utanför muren dess äldre uthus med trolig likkällare som har järnskodda dörrar och en anslutande ovanligt dekorativ gjuten cementmur. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården anlades efter kyrkans uppförande 1856 med sten i bogårdsmuren från den gamla kyrkplatsen. Trädkransen av lindar planterades av två gårdsinnehavare i socknen. Smidesgrindarna är sannolikt ursprungliga. Huruvida utvidgningar har skett är här okänt. Från huvudgrinden leder en monumental uppfart, som likt övriga gångar asfalterats, till tornporten med rader av hamlade pyramidalmar avslutade med två höga lindar. I övrigt är anläggningen av enkel karaktär med trädlösa, sammanhållna gräsytor med varierande typer av glest placerade gravvårdar. I väster står en ekonomibyggnad med bårhus, snarlik den som uppfördes 1950 vid Herrljunga kyrka. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Hudene kyrka från 1856 är uppförd efter ritningar signerade av arkitekt professor Axel Nyström vid Kungl. Överintendentsämbetet. Byggmästare var Karl Bergström som också gjorde ursprungsritningarna, vilka sannolikt bearbetades av Nyström. Han var en tongivande person i arkitekturdebatten vid tiden och förespråkade eklekticismen, vilket ger ett personhistoriskt värde. Trots att kyrkan brann 1927 och 1929 återuppbyggdes på kvarstående murar under ledning av arkitekt K. Nordenskjöld, är den nyklassicistiska exteriören i stort sett likadan som ursprungskyrkans och den karakteristiska, arkitektoniskt uppbyggda invändiga korväggen är också intakt. Övrig inredning och inventarier från 1929 är mycket välbevarade. Tidens art déco-stil eller 20-talsklassicism är väl uttryckt i armaturer, predikstol, nummertavlor, dopfunt, altartavla samt pelarkapitäl och samspelar fint med den nyklassicistiska grundstilen. Glaskonst och grisaillemålningar är också från 1929 av konstnär Yngve Lundström. Altartavlan är målad av konstnär Ragnhild Nordensten. Allt är omsorgsfullt utformat in i detalj, även vapenhus med dubbla läktartrappor och sakristia. Art déco-stilen är inte vanlig i kyrkor och en så väl sammanhållen och oförändrad inredning som här torde vara mycket sällsynt. Färgsättningen är sobert elegant i full harmoni med interiören. Det enda tydliga tillägget är läktarunderbyggnader från 1963 med anspråkslös utformning. Medeltida skulpturer vittnar om kyrkans föregångare men avviker från den sammanhållna karaktären. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogård ingår som ett väsentligt inslag i detta sockencentrum. Förändring av kyrkogården påverkar omgivningen. - Kyrkogårdens murar med vallar, trädrader och grindar. - Vegetationens monumentala utformning längs sträckan mellan tornporten och grinden i dess fond. - Kyrkan är som helhet i stort sett intakt sedan återuppbyggnaden 1929, inklusive portarna. - Korväggens utformning stammar från ursprungskyrkan med personhistoriskt värde. - Hela interiörens i detalj omsorgsfulla utformning och sällsynta art déco-inredning i harmoni med det nyklassicistiska ursprunget ger höga arkitektur- och konsthistoriska värden. - Varje detaljförändring påverkar helheten. |
