Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, HERRLJUNGA 2:50 HERRLJUNGA KYRKA

 Anläggning - Värdering

HERRLJUNGA KYRKA
10/21/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Kyrkan är centralt placerad vid huvudgatan i Herrljunga och utgör ett dominerande inslag i stadsbilden. Kyrkan ligger mellan järnvägsstationen och gamla skolan, det stråk kring vilket stationssamhället utvecklades på 1800-talets mitt. Det angränsande församlingshemmet från 1967 (ombyggt 1993) har en tidstypisk utformning med betongfasader med frilagd ballast.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är samtida med kyrkan från 1865 och har en gängse parkkaraktär för tiden. Kvartersindelning saknas dock och gångsystemet är inte symmetriskt och delvis asfalterat. Södra grindpartiet är intakt. I väster står en rad med pyramidekar som utgör ett miljöskapande inslag och är tidsbärare, då de signalerar en trolig utvidgning under 1900-talets andra fjärdedel. I nordväst är en ekonomibyggnad med bårhus uppförd 1950 med vissa karaktärsfulla detaljer som små gluggar, fasadkors och en vinkelbruten port (snarlik Hudenes ekonomibyggnad).

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Herrljunga och Tarsleds gemensamma kyrka från 1865 ritades av arkitekt Abraham Pettersson. Kyrkans intakta eklektiska exteriör har nyklassicistiska drag i uppbyggnad, lanternin, centrerad sydport och rundbågade fasadöppningar med nyromanskt flersprångiga öppningar medan nygotiken representeras genom en höjdsträvan med uppskjutande hörnpilastrar och nockprydnad samt spetsiga småtorn. Kyrkportarna förmedlar upplevelsevärden av ålder. Även om byggnadskroppen är bevarad, med sakristia tillbyggd 1938, präglas interiören av 1900-talets ombyggnader. Tongivande i kyrkorummet är tak och bänkar tillkomna 1938, då den hittills största renoveringen genomfördes av arkitekt Allan Berglund. Inventarier från kyrkans båda medeltida föregångare installerades då såväl i kyrkorummet som på ursprungliga inventarier, och därmed fördes element in med medeltidens och barockens formspråk. Orgelfasaden från 1880 uppvisar emellertid en tydlig nyklassicism harmonierande med ursprunget. De gedigna väggarmaturerna i art décostil är sällsynta. Fönstersmygarnas dekormålning har berövats sitt sammanhang men utgör ett dekorativt inslag. De dubbla uppsättningarna av dopfuntar och altaruppsatser vittnar om sammanslagningen av två socknars kyrkor, en vanlig företeelse vid tiden, vilket ger ett samhällshistoriskt värde.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan och kyrkogården utgör ett dominerande inslag i stadsbilden där varje
förändring påverkar densamma.
- Kyrkogårdens grindar, trädrader inklusive pyramidekarna, murvallar och
grusgångar.
- Kyrkans intakta exteriör och kyrkportarna.
- Ursprunglig inredning och inventarier samt orgelfasaden.
- Korvalvet.