Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Herrljunga kn, ERIKSBERG 4:1 M.FL. ERIKSBERGS NYA KYRKA (GÄSENE-ERIKSBERGS KYRKA)

 Anläggning - Värdering

ERIKSBERGS NYA KYRKA (GÄSENE-ERIKSBERGS KYRKA)
11/9/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Området utgör enligt kommunens kulturmiljöprogram en skyddsvärd kulturhistoriskt värdefull miljö. Socknen är känd för sin anknytning till den Erikska ätten med de medeltida kungarna Erik och hans son Knut, vilka enligt traditionen lät uppföra Eriksbergs medeltida kyrka. Eriksbergs nya kyrka är uppförd på en höjd några hundra meter därifrån och har en monumental placering i jordbrukslandskapet. Runt kyrkkullen finns spridda gårdar och ån Lidan rinner öster om kyrkorna.

KYRKOANLÄGGNINGEN - Eriksbergs nya kyrkogård är samtida med kyrkan men utformningen står inte helt i paritet med kyrkans imposanta gestalt. Den ståtliga lövträdsallén har samma anslag, men i örigt är kyrkogården enkelt hägnad av taggtråd och unga lindar. Den hälft som saknar gravvårdar har sammanhållna gräsytor. Ett sorgeträd i tornets fond har ett miljöskapande värde. Bakom kyrkan står en ekonomibyggnad uppförd 2004.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Eriksbergs nya kyrka invigdes 1885 efter ritningar av arkitekt Helgo Zetterwall. Det är hans mest intakta kyrka, särskilt invändigt, vilket ger såväl arkitektur- som personhistoriska värden. Den anses vara en av Sveriges unika kyrkor med hög arkitektonisk kvalitet. Kyrkan har en för arkitekten typisk nygotisk stildräkt, om än något stramare än i andra av hans kyrkor. Exteriören uppvisar utöver spetsbågiga fasadöppningar stiltypiska element såsom rikliga smidesdekorer, rosettfönster, lukarner, takstaket (endast en mindre rest kvar) och ett fialliknande torn över koret. Förfäktandet av naturliga material med naturstenstomme, tegeldekorer och skiffertak hör också till detta ideal, vilket sedan levde vidare i den nationalromantiska arkitekturen. Det mesta av takstaketen och torntakets sidotak avlägsnades på 1920-talet och därmed reducerades den nygotiska prägeln något. Eftersom det väldiga kyrkorummet, med 15 meter i takhöjd, var svårt att värma upp övergavs kyrkan successivt till förmån för den gamla kyrkan, och stängdes 1978 på grund av befarad rasrisk. Interiören har därför lämnats i princip helt intakt (altartavlan är från 1901) och uppvisar ett inredningsideal och dekorationsmålningstyper med varierande marmoreringstekniker och skickliga ekådringar som mycket sällan respekterats och bevarats. Målningarna är hantverksteknikhistoriska dokument och interiören har som helhet höga autenticitetsvärden. Rummet är nygotiskt katedralliknande och karaktäriseras av den öppna takstolens många spensliga bjälkar, långhusets dunkel mot korets flödande ljus och illusoriskt målade takhimmel samt den grandiosa triumfbågens utformning däremellan. Därtill vilar den grunda läktaren på en originell vägg med spetsbågiga valv och två gjutjärnskolonner. I all inredning återkommer samma former som i fönsterbågen. Varje detaljförändring påverkar alltså helheten. Kombinationen av kyrkorummets arkitektur och dess patina ger höga upplevelsevärden. Läktaringången i tornrummet är säreget utformad som en utvändig entré. Kyrkan restaurerades 1994-95 och har åter kunnat tas i bruk.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan ingår i ett en skyddsvärd kulturhistoriskt värdefull miljö enligt
kommunens kulturmiljöprogram.
- Kyrkoanläggningens framträdande läge medför att förändring av kyrkogården
påverkar omgivningen
- Kyrkogårdens smidesgrind, grusgångar, trädrader och sorgeträd.
- Kyrkan som en osedvanligt intakt representant för nygotiken i allmänhet och
för Helgo Zetterwalls arkitektur i synnerhet.
- Den helt intakta interiören ger kyrkan ett unicitetsvärde och har sammantaget
mycket höga kulturhistoriska värden.
- Interiörens dekormålningar.
- Varje detaljförändring påverkar helheten.