Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, BJÖRLANDA 15:1 BJÖRLANDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

BJÖRLANDA KYRKA
6/9/05
Motivering
Björlanda kyrka med klockstapel, kyrkogårdsmurar och stigportar bildar en värdefull ålderdomlig KYRKOMILJÖ. Kyrkoanläggningen ligger på en höjd med lång tradition som sockencentrum. Ett stort järnåldersgravfält i nära anslutning till kyrkan visar på en mer än tusenårig boplatstradition. Den agrara bebyggelsen på sluttningen mot dalgångens öppna landskap förstärker kyrkoanläggningens historiska sammanhang.

EXTERIÖREN karaktäriseras främst av två perioder: medeltiden och 1700-talet. Det medeltida ursprunget syns främst i de robusta murarna och det branta taket. Murverket kan skönjas under putsen. 1700-talet har bidragit med det tresidiga koret (1734), de rundbågiga fönsteröppningarna (1720- och 1730-tal), stigportarna (1738) och klockstapeln (1786, ombyggd 1890). 1900-talets tillskott i form av vapenhus och sakristia är väl anpassade till den äldre kyrkan.

KYRKORUMMET är ljust och luftigt. Fönstren är relativt stora och sitter djupt inne i avfasade nischer, vilket understryker murarnas tjocklek. Kyrkans medeltida rötter belyses också av dopfunten från 1200-talet, tillskriven mästaren Thorkillus, väggmålningarna från samma tid samt bevarade träskulpturer från ett äldre altarskåp. Dopfunten har ett uttömningshål i foten, vilket är sällsynt.

Koret får sin främsta prägel av inredning från 1600-talet (predikstolen från 1600-talets början, altaruppsatsen från 1687 samt ett stort epitafium från 1670). Draperimålningen i koret härrör sannolikt är från 1700-talet och målningarna på orgelläktarens bröstning tillkom 1740 (Lars Holm). Orgelfasaden är från 1852. Merparten av övriga snickerier är från 1900-talet.

TAKMÅLNINGEN från 1954 (Kristian Lundstedt) är kyrkans mest särpräglade utsmyckning. Den har ett extraordinärt motivval, sannolikt unikt i Sverige. Målningen går från ljus (över läktaren) till mörker (över långhuset) och åter till ljus (över koret). Det originella består i att mörkret illustreras med bilder ur andra världskriget, med bl.a. soldater, en stridsvagn och explosioner. Utförandet är tidstypiskt men målningarna är hållna i en färgskala som anpassats till kyrkorummet och kyrkans historiska färgsättning.

Kyrkan har en harmonisk färgsättning som binder samman äldre och yngre byggnadsdetaljer. Moderna tillskott har givits en enkel utformning som underordnar sig den äldre inredningen.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:

- Kyrkans omgivningar speglar Björlanda bys historia som sockencentrum. Järnåldersgravfältet visar på en mer än tusenårig boplatstradition. Den agrara bebyggelsen förstärker kyrkoanläggningens historiska sammanhang.
- Björlanda kyrka med klockstapel, kyrkogårdsmurar och stigportar bildar en värdefull ålderdomlig miljö.
- Det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriören hämtar sina viktigaste karaktärsdrag ur kyrkans medeltida ursprung samt 1700-talets omdaningar.
- Kyrkan har medeltida inventarier i form av dopfunt och träskulpturer samt medeltida väggmålningar.
- Predikstolen, altaruppsättningen och epitafiet på den södra väggen är alla från 1600-talet och sätter en tydlig tidsprägel.
- Kyrkans takmålningar från 1950-talet är mycket karaktärsskapande. Motivvalet är sannolikt unikt.