Stäng fönster Kramfors kn, ULLÅNGERS PRÄSTBORD 1:26 ULLÅNGERS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ULLÅNGERS KYRKA | |
| 12/31/04 |
| Motivering |
|---|
|
Ullånger kyrka ligger inbäddad i grönska på en svag höjdrygg i sitt ursprungliga läge. Påverkad av 1800-talets explosiva befolkningsökning i socknen bär kyrkan vittnesbörd om en rik bygds länge önskade förstoring av kyrkobyggnaden och förmodligen lika önskade markering av lång hävd på platsen. Det senare en tradition som varit stark ända in i våra dagar. Exeriört karaktäriseras kyrkan av 1909 års totala ombyggnad. Gustaf Hermansson har tagit fasta på den medeltida kyrkans ursprung, utvidgat den rejält, men sin skolning trogen med blandade medeltidsmotiv ut-och invändigt. Renässanshuv på det dominerande tornet, utvidgat mindre kor i öster, kryssvalv i de utbyggda korsarmarna. Hermansson har dock varit trogen den medeltida kyrkans huvudkaraktär, och mer påverkad av nationalromantiska svenska strömningar än den internationella stilarkitekturens 1890-tal. Ullånger skiljer sig mycket från ex.vis Ovikens nya kyrka i Jämtland som stod klar 1905, men ritad tio år tidigare. Tillägget av 1935 års postejliknande kapell i sydöst är därför följdriktigt. Kyrkan domineras interiört av en önskan av en ålderdomlig karaktär. Fyra generationer omdanare träder fram, den medeltida ursprungliga formen med låga stjärnvalv, de tillbyggda korsarmarna - ett av Hermanssons kännetecken då just korsformen varit viktig i gestaltandet av Hermanssons kyrkor - med kryssvalv, och det likaså tillbygda koret med blyspröjsade mosaikfönster från tidigt 1900-tal 1930-talets nedtoning av 1910-talets omgestaltning, men som ändå eftersträvade ursprungligheten med en äldre altaruppsats, och en ombyggd predikstol med ny 1600-talsfärgsättning samt ny altarring. Till detta skall läggas 1970-talets kompletteringar med den gamla kyrkans altaruppsats i norra korsarmen, samt återinförandet av 1909-års korfönster. Ingen epok har fått vara helgjuten och kyrkorummet karaktäriseras därför mest av 1900-talets motstridiga ingenjörsmässighet och ger en för det moderna Sverige typiskt korrigerad uppfattning av en gammal kyrkas medeltida ursprung. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH SKÖTSEL AV KYRKAN: * Den volymmässigt väl gestaltade exteriören * De 1909 tillkomna korsarmarna * Den gamla kyrkans snickerier med altaruppsats, dopfunt, predikstol, dopängel, madonnabild, triumkrucifix, samt läktarbarriärens motiv i tornet * Glasmålningarna av Hugo Schulz från 1909 |
