Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alingsås kn, MELLBY 4:11 M.FL. STORA MELLBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

STORA MELLBY KYRKA
11/17/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Stora Mellby kyrka ligger väl synlig i landskapet på en höjd utanför den samlade bebyggelsen men intill församlingshemmet (gamla skolan med lärarbostad), den nya skolan och idrottsplatsen. Strax utanför bogårdsmuren finns det gamla välbevarade kyrkstallet kvar och intill det, på insidan muren, ett uthus med dass och utvändig stegförvaring. Utöver sitt bruksvärde har uthusen ett miljöskapande värde och samhällshistoriskt värde då de vittnar om tiden före bil och vattenklosett. Vid kyrkogården finns också en nyare ekonomibyggnad.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har liksom kyrkan medeltida anor och är ålderdomligt anspråkslös på södra sidan med naturligt grusat gångsystem mellan grinden och kyrkportarna. Kallmurar av natursten och rester av gammal lövträdskrans finns och ett bårhus från 1966 står i sydöstra hörnet. Vid kyrkgavlarna är smala passager med en rumsskapande bergsknalle nära tornet och en originell rad med prästgravar vid koret. På berget finns en avskild minneslund från 1992 och vid dess fot står ett äldre uthus, nämnt ovan. Anblicken av den nyare, mycket vidsträckta kyrkogården på norra sidan är anslående och kontrasterar skarpt mot den småskaliga atmosfären med upplevelsevärden av platsens ålder på södra sidan. Norra området karaktäriseras av sammanhållna, trädlösa gräsytor med företrädesvis låga gravvårdar i rader och två korsande grusade stråk. Lövträd och kallmurar med smidesgrindar hägnar även här. Senaste utvidgningen skedde på 1980-talet och har gravvårdarna tidstypiskt längs långa rygghäckar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Stora Mellby kyrka har medeltida anor men karakteriseras idag av tillbyggnaderna av långhuset 1724 och 1828 med torn från 1765 och sakristia tillbyggd 1956. Med sitt mycket långsträckta långhus och slutna robusta torn har den närmast en gustaviansk framtoning. Trots dess storlek är torntaket med lanternin lågt och satt, vilket kan härledas till en vid tiden ny bestämmelse som påbjöd medelmåttiga huvar, vilket är byggnadshistoriskt intressant. Putsen följer väggarnas buktningar vilket är viktigt för upplevelsen av kyrkans ålder. Andra detaljer i exteriören som påverkar detta är en timvisare, tornets gluggar, den gamla nitade nordporten, gravstenarna vid dess sydport, skeva fönsteröppningar och det gamla östfönstret i koret. Interiören har sin rumsliga gestalt från 1828 men inredningen präglas till stor del av ombyggnaden 1956 utförd av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Läktarområdet fick då nuvarande utformning, bänkarna tillkom. Barocken är också framträdande, därifrån stammar predikstolen, altaruppsatsen och apostlamålningarna på läktarbröstningen liksom kalkmålade draperingar runt fönstren. Kyrkan målades 1737 och sannolikt tillkom då även såväl den särpräglande och ovanliga regnbågen på västväggen, som den dekorativa taklisten (rekonstruerad och förlängd utmed den östra delen 1997-98). Orgelfasaden från en Söderlingorgel står som ensam representant för nyklassicismen, men kyrkorummet är ljust och sparsmakat dekorerat i nyklassicistisk anda. Dopfunten är medeltida och minner om kyrkans långa kontinuitet. Vapensköldarna på altaruppsatsen vittnar om banden mellan traktens adliga personer och kyrkan, ett socialhistoriskt värde. Vapenhusets norra förråd var tidigare passage till nordporten och de bevarade ytorna där har dels byggnadsteknikhistoriskt värde, dels patina med upplevelsevärden av ålder. Det senare gäller också för sydportens nötta tröskel.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkan, den gamla skolbyggnaden och kyrkstallarna utgör tillsammans en
sammanhållen kyrkomiljö representativ för 1800-talet.
- Kyrkogårdens två inbördes olika karaktärer på nord- respektive sydsidan.
- Kyrkogårdens kallmurar, grusgångar, trädkransar, smidesgrindar och
grindstolpar samt gamla uthus med stegförvaring.
- Raden med prästgravar, tumban och träkorset på sydsidan.
- Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Exteriören är en helhet som består av likvärdiga delar från skilda tider.
- Exteriörens åldriga detaljer och byggnadsskick.
- Interiörens rumsliga prägel från 1828 med den illustrativa avsmalningen i
öster.
- Interiörens kalkmåleri.
- Äldre inventarier och inredning.
- De orörda ytorna i vapenhusets norra förråd.