STADSPLANERINGEN OCH SANERINGARNA I samband med funktionalismens genombrott på 1930-talet förändrades synen på stadskärnornas traditionella täta bebyggelse. Den bedömdes som mörk, gyttrig, byggnadstekniskt undermålig, trafiktekniskt otillfredsställande och rent av hälsovådlig med sin blandning av bostäder och verksamheter. En ”sanering” ansågs därför nödvändig. ”Saneringsfrågan” togs upp i flera statliga utredningar och där diskuterades bl.a. olika former av sanering. Den metod som framför allt rekommenderades var totalsanering genom rivning och nybyggnad, kvartersvis eller i ännu större enheter. I Göteborgs stadskärna genomförde...
Läs mer i eget fönster
|