Stäng fönster Karlskrona kn, STUMHOLMEN 2:23 STUMHOLMEN, MILITÄRHÄKTET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Fängelserna tillhör den borgerliga stadsbyggnadepokens kanske mest särpräglade byggnader. Byggnadstypen utvecklades under 1790-talet i Amerika av kväkarna i Philadelphia, enligt ett panoptikonschema. Det möjliggjorde att fångarna bevakades genom ett centralt beläget vaktrum och öppna cellängor. Detta system med personliga celler, kallat Philadelphiasystemet, skulle komma att exporteras till Europa där det under 1800-talets första decennier blev flitigt använt. Det nya med detta system för förvaring och disciplinering var att fångarna förvarades i celler, där individen skulle sona sina brott genom att personligen komma till insikt. Tidigare hade fångarna förvarats i gemensamma utrymmen. Det är naturligtvis tankar bakom humanare fängelsestraff som låg bakom denna förändring, men även en nyare syn på människan, där individen och hennes själsliv blev föremål för samhällets intressen. Det nya fängelsesystemet bildar parallell till en annan disciplinering av medborgaren, en utskiljning av brottslingen och därmed personliga straff. Philadelphiasystemet, som innebar fullständig isolering, hade en motsvarighet i det på 1820-talet lanserade Auburnsystemet som också byggde på cellidén, men som innebar att fångarna arbetade tillsammans under dagarna och befann sig i sina ensamceller under natten. Under 1840-talet slog den nya fångvårdspoliktiken igenom på allvar i Sverige. Riksdagen beslutade att länscellfängelserna skulle uppföras i hela landet och anslog därför pengar härför. Under detta och nästföljande decennier byggdes cellfängelser runt hela landet. De uppfördes utifrån centralt upprättade ritningar från fångvårdsstyrelsen. Trots att byggnaderna ritades centralt företer del alla olikheter. Däremot har de samma plandisposition, varierad på två teman; den T-formade och den raka planlösningen. 1860 var i stort sett de flesta civila länscellfängelserna byggda. Under denna hektiska byggnadsperiod byggdes t.ex. Karlskrona civila fängelse som stod färdigt 1851. Därefter byggdes några få fängelser, med allt mer utsmyckade exteriörer, men efter samma grundmönster. Militärhäktet- Militärhäktet på Stumholmen ritades så sent som 1894 av F Bothén. Det är ett fängelse med rak plan, med administrationsdel i en lägre byggnad i norr och cellänga åt söder. Från 1908 finns ett andra förslag, fastställt av Kungliga Marinförvaltningen 1910. Sixten C:son Sparre ritade nämligen om Bothéns förslag, vilket emellertid endast innebar små revideringar. Åren 1910-11 byggdes häktet. Det är således uppfört enligt ett schema som konstruktivt arkitektoniskt inte förändrades under sjuttio år. Uppvärmningen av kronohäktet skedde genom varmluftskanaler i innerväggarna, ett system som vid denhär tiden måste ha varit lika förlegat som själva fängelsets planlösning. Byggnaden inrymde från början 20 celler i översta våningen och 14 i undre cellängan. Våningsplanen var öppna i celldelen för att underlätta kontrollen. Dessutom fanns logement vakt- och tjänsterum och en speciell avdelning med vanliga fönster och dörrar för gentlemen (officerare). Förutom att några celler i bottenvåningen ombyggts till toalett och tvättrum, är häktet i stort oförändrat såväl exteriört som interiört. Byggnaden användes som häkte ända in på 1960-talet och som illustration till förhållandena för straffarrestanterna kan det reglemente som fortfarande finns uppklistrat på en av celldörrarna tjäna. "§ 43... straffarrestant må innehava trolovningsring, vigselring, fotografier av närstående, klocka, artiklar för skrivning och personlig hygien, enklare prydnadsföremål även om annat dylikt enligt prövning av den som har uppsikt över häktet. Straffarrestant må vidare för läsning inneha eller, därest så kan ske, på begäran erhålla bibel, psalmbok och skrifter av tjänstenatur samt, efter prövning av den som har uppsikt över häktet, andra lämpliga böcker som icke väsentligt hava karaktär av nöjes- eller förströelselitteratur..." Kronohäktet på Stumholmen är ett av landets bästa bevarade cellfängelser. Den i det närmaste oförändrade interiören med individuella celler anordnade enligt Philadelphiasystemet, öppna våningsplan och lanternin ger en god bild av fängelseförhållandena och det disciplinära vårdprogrammet. Den välbevarade exteriören understyrker ytterligare det militära hierarkiska systemet i form av stora fönsteröppningar i avdelningen för gentlemen. På motsvarande sätt illustreras hierarkin i avdelningen för meniga, med de små gallerförsedda fönstren. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1992-01-16, Dnr 221-6113-91 |
