Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Uppvidinge kn, NORRHULT 60:1 M.FL. ROSDALA GLASBRUK

 Anlaggning - Historik

Historik
Under slutet av 1800-talet anlades ett stort antal glasbruk i östra Småland. Rosdala glasbruk grundades av glasblåsarna Oscar Carlström och Carl Pettersson, vilka några år tidigare varit med om att anlägga Björkshults glasbruk. Glasbruket gick dåligt de första åren och år 1900 övergick ägandet i dansk regi med konsul Frederik Hey från Köpenhamn som främste aktieägare. Disponent blev den tyske glasbruksledaren Edmund Röder. Belysningsglas utgjorde den viktigaste delen av produktionen, men även prydnads- och hushållsglas tillverkades. En specialitet var det marmorerade glas, vilket man fått svenskt patent för år 1900.
De första åren gjorde den nya ledningen omfattande nyinvesteringar vid bruket. Den gamla trähyttan ersattes av en ny i tegel. Ugnarna försågs med eldningsgas från en nyuppförd och för tiden mycket modern gasverksanläggning. Vid samma tid byggdes också ett nytt sliperi, sedan det gamla brunnit ned. Tre arbetarkaserner, de s.k. "Tyska husen", uppfördes intill bruket.
1935 köptes Rosdala av den tidigare brukschefen Theodor Nyrén och från denna tid inriktades produktionen uteslutande mot lampglas. Han efterträddes som disponent av sin son Oscar Nyrén. Vid Oscar Nyréns död 1954 utsågs inspektorn Adolf Kroon till disponent. Vid denna tid var de småländska glasbruken inne i en fas som kännetecknades av en omfattande modernisering och nybyggnation. På flera bruk uppfördes nya produktionslokaler med oljeeldade ugnar.
I början av 1960-talet börjades även planerna för en ny hytta på Rosdala. Uppdraget att rita den nya anläggningen gick till arkitekten Wilhelm von Mühlenfels, som ritat flera andra hyttbyggnader i regionen. 1966 stod den nya hyttan färdig. Den hade då byggts samman med sliperiet från 1950, av samme arkitekt. Den gamla hyttan revs på 1970-talet, men den gamla tiodegelsugnen fick stå kvar och 1981 byggdes den in i en liten museibyggnad. Många av de andra äldre byggnaderna finns också sparade. 1983 invigdes i anslutning till glasboden ett glasmuseum, vilket visar delar av brukets omfattande produktion.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2000-05-12, Dnr 221-1553-96