Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sigtuna kn, SKÅNELA 8:1 SKÅNELA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Skånela kyrka är belägen på en kulle omgiven av slättland, i närheten av sjön Fysingens östra strand. Läget var betydelsefullt under medeltiden dels för att sjön då stod i direkt förbindelse med Mälaren, dels därför att närliggande mark var i konungens ägo. Kyrkan är uppförd av gråsten i jämna skift, med detaljer i fint arbetad sandsten, och tillhör gruppen romanska östtornskyrkor. Långhuset har rektangulär plan, två travéer, och smalare absidkor med torn. Mitt på den södra sidan är vapenhuset tillfogat. En större vidbyggnad i norr rymmer ett sidokapell samt sakristian. Väster om sidokapellet är ett gravkor uppfört. Långhus, kor med torn och absid utgör kyrkans äldsta delar. Stilistiskt har de kunnat dateras till tidigast 1160-talet. Sakristian byggdes troligen under 1300-talet. Senare, förmodligen under 1400-talet, uppfördes sidokapellet. Vapenhuset tillkom troligen vid samma tid, eventuellt något senare. Korets valv är ursprungliga, medan långhuset och sidokapellet välvdes under 1400-talet, östra valvet slogs om 1790 efter ett ras. Under 1400-talet påbyggdes även tornet och utsmyckades med blinderingar. Västra gavelröstet ommurades efter en brand 1642. 1707 utvidgades sakristian åt norr, runt 1750 uppfördes det Jenningska gravkoret. 1724-28 uppfördes västsidans strävpelare, dessa byggdes på 1827 efter ett ras. Takstolen omgjordes efter branden 1806. Större restaureringar har ägt rum 1915 och 1957. Vid den sistnämnda fick kyrkan tillbaka mycket av sin medeltida karaktär.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996