Stäng fönster Falun kn, LILLA ASPEBODA 18:2 ASPEBODA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kapellag i (Stora) Tuna under medeltiden, kapellförsamling senast 1640, annexförsamling 1746. Aspeboda kyrka från 1962 ligger i byn tillsammans med skola, prästgård och församlingshem. Den ersatte en äldre träkyrka från 1667 68, som brann 1959. Kapell har troligen funnits i Aspeboda redan under medeltiden. Av traditionen utpekas Kapellbacken, en halvmil från den nuvarande kyrkan, som det första kapellets läge. I: Ett av biskopen i Västerås 1471 utfärdat avlatsbrev för "Capella Montis Cupri" som bevarats i avskrift, anses ha syftat på det medeltida kapellet. Dess ålder och utformning är inte närmare känd. II: "Helge Andas kapell" från 1609 uppfördes troligen på initiativ av lantdomare Albrech Hansson. Swinhufwud. Kapellet var av trä. Det blev ganska snart för litet och beslut fattades därför om att ett nytt skulle uppföras "aff trää uthan om then gamble". Kapellets dekorerade innertak, likaså från 1609, återanvändes i den därpå uppförda träkyrkan. Vid branden var det nedtaget för restaurering. Renässanstaket är nu uppsatt i den nuvarande kyrkan. II: Den därpå uppförda träkyrkan, som gick förlorat vid branden 1959, tillkom 1669-81. Det bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i söder. Ytterligare ett vapenhus i väster tillbyggdes troligen under 1800-talet. Kyrkan eldhärjades 1959. En närbelägen klockstapel från 1681 klarade sig undan lågorna. 1963 invigdes den nuvarande kyrkan. Den uppfördes efter arkitekt Rolf Berghs ritningar, och anknyter till 1600-talskyrkans form. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus (något skev östvägg), sakristia i öster, samt utbyggnad för bl.a. bönerum på den norra sidan. Det södra vapenhuset är uppfört av timmer från den brunna kyrkans sakristia. Exteriörens karakteristiska utseende med högt valmtak, takryttare och spiror i hörnen härrör från 1600-talskyrkan, men i stiliserat utförande. Fasadbeklädnaden utgörs av hårdbränt tegel från Insjön lagt i mönster för att anknyta till 1600-talets spånbeklädnad. Kyrkorummet får dagsljus från en smal, under takfoten löpande fönsterramp samt av lågt sittande, fyrkantiga fönsteröppningar. Det vitputsade kyrkorummet präglas av fyra monumentala hörnpelare i betong, vilka uppbär takvalvet. Fönstren på den södra sidan är försedda med glasmålningar komponerade av konstnären Per Lindekrantz. Altarprydnaden är ett verk av skulptören Ivar Lindekrantz. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Ersätter nedbrunnen kyrka. Den gamla klockstapeln av trä kvarstår. Kyrkan har rektangulär form utan markerad kordel. Östväggen något snedställd. Lågt fönsterband runt hela takfoten. Det branta och valmade plåttaket med sin höga takryttare i mitten bärs av kraftiga betongpelare i hörnen. Ytterväggarna är murade med rött fasadtegel. Det utbyggda vapenhuset med sydentrén mot kyrkbacken är uppfört av liggtimmer. Dessutom finns separat utbyggnad med sakristia och vapenhus vid västentrén. Mot västväggen i kyrkorummet ett högt podium för kör och orgel med trappa till läktare över entréutrymmet i sydvästhörnet. Mot norr dessutom en "gapskulle" för kör ovanpå separat utbyggnad. Kyrkorummets tak är bevarat från den nedbrunna 1600-tals kyrkan genom att det då tillfälligt var nedtaget för restaurering. Altartavlan är skuren i trä av Ivar Lindekranz. Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990 |
