Stäng fönster Borgholm kn, LÖT 1:8 LÖTS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik En kyrkogård bör ha funnits när kyrkan byggdes i början av 1100-talet. Det finns dock uppgifter som tyder på att kyrkogården är ännu äldre. Enligt Ragnhild Boström ska platsen ursprungligen ha utlagts med den korta alnen som är 47 cm. Det är en måttenhet som användes i de öländska fornborgarna. Därför tror man att kyrkogården stakades ut redan på 1000-talet. Det skulle möjligen kunna indikera att stenkyrkan har föregåtts av en träkyrka. Några rester av en sådan kyrka har dock inte hittats. Hur den medeltida kyrkogården såg ut vet vi idag inte, men troligen var den omgärdad av en mur. År 1748 fanns tre ingångar på kyrkogården i väster, öster och söder. Vid dessa byggde man detta år stigluckor av trä. På N I Löfgrens bild från 1823 är muren lika hög som stigluckornas tak. Det innebär att den varit lika hög som den mur som ursprungligen fanns runt kyrkogården i Alböke av vilken en mindre del finns bevarad. Vid ingången i söder och i den nordöstra muren finns också klivstättor. När klockorna togs ner ur tornet är inte känt men det bör ha gjorts redan under medeltiden. En klockstapel omnämns i slutet av 1500-talet. En ny klockstapel byggdes 1658 av finländare som var förlagda till Borgholms slott. Klockstapeln revs 1796 och därefter byggdes tornets lanternin anpassad för klockorna. Klockstapelns placering verkar växla. Enligt traditionen ska den ha stått i kyrkogårdens nordvästra hörn men en karta från 1770-talet återger den söder om kyrkan. År 1821 beslutade sockenstämman att träd skulle planteras på kyrkogården. Varje gård skulle bidra med ett träd. Tre år senare beslöt man att ersätt de träd som dött med nya. Från 1821 är också en av kyrkogårdens märkligaste gravvårdar den s.k. Tjurlösa-graven. Här begravdes riksdagsmannen Olof Larsson i Tjurlösa och hans maka Kerstin Andersdotter. Gravvården är i form av en plåtklädd tumba med svängt tak och krönt av ett kopparklätt kors på klot. Omkring tumban är ett målat trästaket. Denna form av gravvårdar ska ha förekommit från 1600-talet till början av 1800-talet. Idag finns dock bara Tjulösa-graven kvar i Kalmar län. Troligen var den idag försvunna s k Ekströmska-graven av samma typ. Öster om kyrkan ligger bengraven. Här jordades de ben som påträffades när man grävde för nya gravar. Bengraven är ett upphöjt område med en låg stödmur av kalkstensflis. Flera av stenarna i murens översta skikt är delar av gamla gravhällar. När den började användas är inte känt. Kyrkogårdarna fungerade under århundradena till och med 1800-talet som ängsmark. Vanligen ingick rätten till kyrkogårdens gräs som en del av klockarens lön. Kanske är det med bakgrund av det som man ska se ett beslut från 1840 som förbjuder sockenborna att skära torv på kyrkogården. Bygget av den nya kyrkan påverkade naturligtvis även kyrkogården. Den nya kyrkan blev ju större än den gamla vilket gjorde att en del av kyrkogårdsmarken togs i anspråk. Man använde sig också av gamla gravhällar till golvet i den nya kyrkan. Idag är också kyrkogårdens gångar belagda med gravhällar men om det gjordes vid samma tidpunkt är inte känt. Flera av dessa gravhällar saknar text. De är istället försedda med bomärken. Bland gravvårdarna som användes är de äldsta från 1600-talet. Det verkar som att församlingen efter bygget av den nya kyrkan väntat en tid med att ställa i ordning sin kyrkogård. En utvidgning av kyrkogården gjordes dock 1869-1870 i nordost. Detta var en korrigering så att kyrkogården skulle omsluta hela kyrkan. Tio år senare lades kyrkogårdsmuren om och i samband med det reparerades stigluckorna. Man bytte deras spåntak mot plåttak och målade portarna av ek. Kyrkogårdens gravplatser har under lång tid varit indelade efter byarna. De byar som låg söder ut i socknen fick sina gravplatser på den delen av kyrkogården. En annan stark tradition i socknen har varit att använda den ingång till kyrkogården som hembyn ligger i. I Kalmar läns museums samlingar finns fyra fotografier som visar gravvårdar eller delar av Löts kyrkogård. Tyvärr saknar bilderna datering men samtliga bör vara ifrån slutet av 1800- talet eller början av 1900-talet. Två bilder visar kyrkan och delar av kyrkogården. Den ena bilden är tagen rakt söder om kyrkan utanför kyrkogården. Den visar den södra ingångens stiglucka och klivstätta. Innanför kyrkogårdsmuren, på var sida om stigluckan, står en gran. Flera träd ses på kyrkogården. Ett av dem är en stor poppel nästan rakt söder om tornet. Ett lummigt intryck av platsen ger också en bild tagen norr om kyrkan. Här syns ett antal höga gravvårdar glest spridda i gräsmattan. Vid samtliga finns en eller flera gravkullar överväxta med murgröna. I ett par fall är gravplatsen omgärdad av en låg häck. De två andra bilderna är närbilder av Tjurlösa-graven och den s.k. Ekströmska-graven. Tjurlösa-gravens staket har på bilden vita toppar. Idag är hela staketet svartmålat. I den östra delen av gravplatsen stod en ask i vilken rankor av murgröna klättrade. Öster om Tjurlösa-graven kan man på fotografiet se en gravplats omgärdad av ett påkostat gjutjärnsstaket. Man kan också urskilja flera gravkullar överväxta med murgröna. Det finns även ett fotografi på den s.k.Ekströmska-graven. Denna gravplats är idag borta. När den togs bort är inte känt. Den låg vid tornets södra sida och bestod av en hög träram på vilken ett trästaket stod. Gravplatsen saknade datering men ansågs vara från tidigt 1800-tal. När kyrkan revs var det inte bara gravvårdar som återanvändes. En medeltida dopfunt vändes upp och ner och blev fundament till en solvisare. Solvisaren ålder är inte känd men till flera andra kyrkogårdar införskaffades de under 1700-talet. Solvisaren fanns på plats 1829 då kyrkans forntida minnesmärken inventerades. Ännu 1921 stod solvisaren kvar på sitt dopfuntsfundament på kyrkogården. År 1923 ersattes den medeltida dopfuntens fundament av en nytillverkad sockel. Att de gamla traditionerna när det gäller indelningen av kyrkogårdens gravplatser efter bysamfälligheter var starka framgår av den inventering av kyrkogårdar i Växjö stift som Ivar Hylander gjorde 1949. Inventeringen gjordes i form av en frågelista som skickades till församlingarna. Svaren ger dels en intressant tidsbild och dels en del historiska uppgifter om kyrkogården och gravskicket i socknen. I svaren från Löts kyrka får vi veta att det inte finns några gravplatser inne i kyrkan. När den nya kyrkan uppfördes 1842 hade detta gravskick blivit omodernt. Kvar inne i kyrkan finns dock ett antal äldre gravvårdar från den gamla kyrkan. Den äldsta är från 1664 och den yngsta från 1827. I en nisch i kyrkogårdsmuren står prosten Passenius gravvård från 1744 och en medeltida gravvård av kistlocktyp uppställda. Enligt svaren ska kyrkogårdsmuren ha byggts 1868 som nödhjälpsarbete under den svåra hungersnöd som vid den tiden drabbade hela Sverige. Någon utvidgning av kyrkogården ska inte ha skett. Möjligen menar man att någon utvidgning inte har gjorts efter 1868. En del av gravplatserna är omgärdade av låga buxbomshäckar. Något linjegravsområde har inte funnits. Gravvårdarna ska godkännas av kyrkogårdsnämnden men vilka regler som gäller sägs inte. År 1960 publicerade Kalmar läns tidning en artikel om Löt. Artikeln finns bl.a. i Antikvarisk topografiska arkivets samlingar. Om kyrkogården sägs att: ”Kyrkogården synes skenbart planlöst ordnad men så är inte fallet. Gravarna är nämligen placerade åt samma håll som gårdarna i socknen och kyrkogården blir på så sätt en avbildning i miniatyr av Löts socken. Här vet sålunda en gårdsägare i församlingen att just på denna bestämda plats där gårdsnamnet står har hans förfäder begravts i mera än 700 år”. År 1968 upprättade civilingenjör Malte Lindén ett förslag till utvidgning av kyrkogården. Utvidgningen skulle göras i norr och bindas samman med den gamla kyrkogården av en trappa. Marken, 0,1610 hektar, ägdes sedan 1961 av församlingen efter köp av prästbostället för 320 kronor. I en handling från 1963 påtalas att det i den gamla norra muren fanns en ”blindportal” som kunde ha ett kulturhistoriskt värde och därför borde dokumenteras. Portalen är från 1930-talet och här stod två äldre gravvårdar uppställda tillsammans med ett romanskt fönster. Enligt Lindén skulle hela muren flyttas så att den omgärdade det nya området. Flyttningen kunde ske men under överseende av landsantikvarien. Förslaget godkändes 1973 men arbetet påbörjades aldrig. Blindportalen med de uppställda gravvårdarna och fönsterbågen finns därför kvar på sin ursprungliga plats. Under senare år har ett fåtal förändringar gjorts. I det nordvästra hörnet av kyrkogårdsmuren gjordes 1986 en mindre ingång. Tjurlösa-graven var 1996 i behov av underhåll. Många av de återgärder som man kom framtill skulle utföras gjordes av församlingen själva men tumbans underdel skulle granskas av sakkunniga. Samma år planterades lindar i trädkransen där det saknades träd. Äldre träd beskars och några yngre granar intill kyrkogårdsmuren togs bort. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström, Ragnhild, Sveriges kyrkor, Öland, Löt och Egby, Uppsala 1975 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Erixon Sigurd, Sveriges bebyggelse IV, Uddevalla 1959 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Håkansson, Gunnar, Öländska personminnen, Göterborg 1942 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Raine Johansson |
