Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, LÖT 1:8 LÖTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
En kyrkogård bör ha funnits när kyrkan byggdes i början av 1100-talet. Det finns dock
uppgifter som tyder på att kyrkogården är ännu äldre. Enligt Ragnhild Boström ska platsen
ursprungligen ha utlagts med den korta alnen som är 47 cm. Det är en måttenhet som
användes i de öländska fornborgarna. Därför tror man att kyrkogården stakades ut redan på
1000-talet. Det skulle möjligen kunna indikera att stenkyrkan har föregåtts av en träkyrka.
Några rester av en sådan kyrka har dock inte hittats.

Hur den medeltida kyrkogården såg ut vet vi idag inte, men troligen var den omgärdad av en
mur. År 1748 fanns tre ingångar på kyrkogården i väster, öster och söder. Vid dessa byggde
man detta år stigluckor av trä. På N I Löfgrens bild från 1823 är muren lika hög som
stigluckornas tak. Det innebär att den varit lika hög som den mur som ursprungligen fanns
runt kyrkogården i Alböke av vilken en mindre del finns bevarad. Vid ingången i söder och i
den nordöstra muren finns också klivstättor. När klockorna togs ner ur tornet är inte känt men
det bör ha gjorts redan under medeltiden. En klockstapel omnämns i slutet av 1500-talet. En
ny klockstapel byggdes 1658 av finländare som var förlagda till Borgholms slott.
Klockstapeln revs 1796 och därefter byggdes tornets lanternin anpassad för klockorna.
Klockstapelns placering verkar växla. Enligt traditionen ska den ha stått i kyrkogårdens
nordvästra hörn men en karta från 1770-talet återger den söder om kyrkan.

År 1821 beslutade sockenstämman att träd skulle planteras på kyrkogården. Varje gård skulle
bidra med ett träd. Tre år senare beslöt man att ersätt de träd som dött med nya. Från 1821 är
också en av kyrkogårdens märkligaste gravvårdar den s.k. Tjurlösa-graven. Här begravdes
riksdagsmannen Olof Larsson i Tjurlösa och hans maka Kerstin Andersdotter. Gravvården är i
form av en plåtklädd tumba med svängt tak och krönt av ett kopparklätt kors på klot. Omkring
tumban är ett målat trästaket. Denna form av gravvårdar ska ha förekommit från 1600-talet till
början av 1800-talet. Idag finns dock bara Tjulösa-graven kvar i Kalmar län. Troligen var den
idag försvunna s k Ekströmska-graven av samma typ. Öster om kyrkan ligger bengraven. Här
jordades de ben som påträffades när man grävde för nya gravar. Bengraven är ett upphöjt
område med en låg stödmur av kalkstensflis. Flera av stenarna i murens översta skikt är delar
av gamla gravhällar. När den började användas är inte känt.

Kyrkogårdarna fungerade under århundradena till och med 1800-talet som ängsmark.
Vanligen ingick rätten till kyrkogårdens gräs som en del av klockarens lön. Kanske är det med
bakgrund av det som man ska se ett beslut från 1840 som förbjuder sockenborna att skära torv
på kyrkogården.

Bygget av den nya kyrkan påverkade naturligtvis även kyrkogården. Den nya kyrkan blev ju
större än den gamla vilket gjorde att en del av kyrkogårdsmarken togs i anspråk. Man använde
sig också av gamla gravhällar till golvet i den nya kyrkan. Idag är också kyrkogårdens gångar
belagda med gravhällar men om det gjordes vid samma tidpunkt är inte känt. Flera av dessa
gravhällar saknar text. De är istället försedda med bomärken. Bland gravvårdarna som
användes är de äldsta från 1600-talet. Det verkar som att församlingen efter bygget av den nya
kyrkan väntat en tid med att ställa i ordning sin kyrkogård. En utvidgning av kyrkogården
gjordes dock 1869-1870 i nordost. Detta var en korrigering så att kyrkogården skulle omsluta
hela kyrkan. Tio år senare lades kyrkogårdsmuren om och i samband med det reparerades
stigluckorna. Man bytte deras spåntak mot plåttak och målade portarna av ek. Kyrkogårdens
gravplatser har under lång tid varit indelade efter byarna. De byar som låg söder ut i socknen
fick sina gravplatser på den delen av kyrkogården. En annan stark tradition i socknen har varit
att använda den ingång till kyrkogården som hembyn ligger i.

I Kalmar läns museums samlingar finns fyra fotografier som visar gravvårdar eller delar av
Löts kyrkogård. Tyvärr saknar bilderna datering men samtliga bör vara ifrån slutet av 1800-
talet eller början av 1900-talet. Två bilder visar kyrkan och delar av kyrkogården. Den ena
bilden är tagen rakt söder om kyrkan utanför kyrkogården. Den visar den södra ingångens
stiglucka och klivstätta. Innanför kyrkogårdsmuren, på var sida om stigluckan, står en gran.
Flera träd ses på kyrkogården. Ett av dem är en stor poppel nästan rakt söder om tornet. Ett
lummigt intryck av platsen ger också en bild tagen norr om kyrkan. Här syns ett antal höga
gravvårdar glest spridda i gräsmattan. Vid samtliga finns en eller flera gravkullar överväxta
med murgröna. I ett par fall är gravplatsen omgärdad av en låg häck. De två andra bilderna är
närbilder av Tjurlösa-graven och den s.k. Ekströmska-graven. Tjurlösa-gravens staket har på
bilden vita toppar. Idag är hela staketet svartmålat. I den östra delen av gravplatsen stod en
ask i vilken rankor av murgröna klättrade. Öster om Tjurlösa-graven kan man på fotografiet se
en gravplats omgärdad av ett påkostat gjutjärnsstaket. Man kan också urskilja flera gravkullar
överväxta med murgröna. Det finns även ett fotografi på den s.k.Ekströmska-graven. Denna
gravplats är idag borta. När den togs bort är inte känt. Den låg vid tornets södra sida och
bestod av en hög träram på vilken ett trästaket stod. Gravplatsen saknade datering men ansågs
vara från tidigt 1800-tal.

När kyrkan revs var det inte bara gravvårdar som återanvändes. En medeltida dopfunt vändes
upp och ner och blev fundament till en solvisare. Solvisaren ålder är inte känd men till flera
andra kyrkogårdar införskaffades de under 1700-talet. Solvisaren fanns på plats 1829 då
kyrkans forntida minnesmärken inventerades. Ännu 1921 stod solvisaren kvar på sitt
dopfuntsfundament på kyrkogården. År 1923 ersattes den medeltida dopfuntens fundament av
en nytillverkad sockel.

Att de gamla traditionerna när det gäller indelningen av kyrkogårdens gravplatser efter
bysamfälligheter var starka framgår av den inventering av kyrkogårdar i Växjö stift som Ivar
Hylander gjorde 1949. Inventeringen gjordes i form av en frågelista som skickades till
församlingarna. Svaren ger dels en intressant tidsbild och dels en del historiska uppgifter om
kyrkogården och gravskicket i socknen. I svaren från Löts kyrka får vi veta att det inte finns
några gravplatser inne i kyrkan. När den nya kyrkan uppfördes 1842 hade detta gravskick
blivit omodernt. Kvar inne i kyrkan finns dock ett antal äldre gravvårdar från den gamla
kyrkan. Den äldsta är från 1664 och den yngsta från 1827. I en nisch i kyrkogårdsmuren står
prosten Passenius gravvård från 1744 och en medeltida gravvård av kistlocktyp uppställda.
Enligt svaren ska kyrkogårdsmuren ha byggts 1868 som nödhjälpsarbete under den svåra
hungersnöd som vid den tiden drabbade hela Sverige. Någon utvidgning av kyrkogården ska
inte ha skett. Möjligen menar man att någon utvidgning inte har gjorts efter 1868. En del av
gravplatserna är omgärdade av låga buxbomshäckar. Något linjegravsområde har inte funnits.
Gravvårdarna ska godkännas av kyrkogårdsnämnden men vilka regler som gäller sägs inte.

År 1960 publicerade Kalmar läns tidning en artikel om Löt. Artikeln finns bl.a. i Antikvarisk
topografiska arkivets samlingar. Om kyrkogården sägs att: ”Kyrkogården synes skenbart
planlöst ordnad men så är inte fallet. Gravarna är nämligen placerade åt samma håll som
gårdarna i socknen och kyrkogården blir på så sätt en avbildning i miniatyr av Löts socken.
Här vet sålunda en gårdsägare i församlingen att just på denna bestämda plats där
gårdsnamnet står har hans förfäder begravts i mera än 700 år”.

År 1968 upprättade civilingenjör Malte Lindén ett förslag till utvidgning av kyrkogården.
Utvidgningen skulle göras i norr och bindas samman med den gamla kyrkogården av en
trappa. Marken, 0,1610 hektar, ägdes sedan 1961 av församlingen efter köp av prästbostället
för 320 kronor. I en handling från 1963 påtalas att det i den gamla norra muren fanns en
”blindportal” som kunde ha ett kulturhistoriskt värde och därför borde dokumenteras. Portalen
är från 1930-talet och här stod två äldre gravvårdar uppställda tillsammans med ett romanskt
fönster. Enligt Lindén skulle hela muren flyttas så att den omgärdade det nya området.
Flyttningen kunde ske men under överseende av landsantikvarien. Förslaget godkändes 1973
men arbetet påbörjades aldrig. Blindportalen med de uppställda gravvårdarna och
fönsterbågen finns därför kvar på sin ursprungliga plats.

Under senare år har ett fåtal förändringar gjorts. I det nordvästra hörnet av kyrkogårdsmuren
gjordes 1986 en mindre ingång. Tjurlösa-graven var 1996 i behov av underhåll. Många av de
återgärder som man kom framtill skulle utföras gjordes av församlingen själva men tumbans
underdel skulle granskas av sakkunniga. Samma år planterades lindar i trädkransen där det
saknades träd. Äldre träd beskars och några yngre granar intill kyrkogårdsmuren togs bort.


ARKIV OCH LITTERATUR
Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet
Kalmar läns museums topografiska arkiv
Lantmäteriet
Boström, Ragnhild, Sveriges kyrkor, Öland, Löt och Egby, Uppsala 1975
Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992
Erixon Sigurd, Sveriges bebyggelse IV, Uddevalla 1959
Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm
2001
Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län.
Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985
Håkansson, Gunnar, Öländska personminnen, Göterborg 1942
Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999
Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland.
Stockholm 1983
Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Raine Johansson