Stäng fönster Borgholm kn, EGBY KYRKA 2:1 EGBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| När den första kyrkan byggdes på medeltiden anlades också en kyrkogård. Hur den kyrkogården såg ut vet vi inte idag. Spridda i socknen finns än idag ett mindre antal gravvårdar som man har daterat till 1200-tal. Dessa stenar hörde troligen till dem som såldes i mitten av 1700-talet och de blev då trappstenar på olika gårdar. Den form kyrkogården idag har tillkom troligen i slutet av 1600-talet. Då omgärdades kyrkogården av en mur. Ansvaret för underhållet av kyrkogårdsmuren fördelades 1748 på gårdarna i socknen. En omfördelning av ansvaret gjordes 1781. Under 1700-talet gjordes flera kända förändringar på kyrkogården. År 1717 byggdes tre stigluckor vid kyrkogårdens ingångar. Dessa ersattes år 1750 med nya stigluckor med valmade tak. Dessa byggdes av Esbjörn Jonsson i Sandby och Torsten Olofsson i Egby. Under 1700-talet blev det också populärt med solvisare på de öländska kyrkogårdarna. År 1730 inskaffades en sådan till kyrkogården i Egby. I mitten av århundradet gjorde man också den tidigare nämnda utförsäljningen av gamla gravvårdar. Alla stenar som inte hade någon känd ägare såldes till bönderna. En vård från tidigt 1700-tal finns idag kvar på kyrkogården. Den är placerad i anslutning till ingången i nordost. Kreatur som tog sig in på kyrkogården var ett problem i många församlingar. År 1757 beslöt man på sockenstämman i Egby att sätta lås för kyrkogårdens portar. Det gjorde man dels för att boskapen inte skulle ställa till oreda och dels för att klockaren hade rätt till höet på kyrkogården. En likbod med förråd byggdes 1774 av Olof Olofsson. Ett beslut fattades år 1800 om att bygga ut denna men om det gjordes är inte känt. År 1781 behövde kyrkogårdsmuren läggas om. Det berodde bl.a. på att man om höstarna brukade breda ut linet till torkning på kyrkogården. För att hålla linet på plats tog man stenar ur muren. När man var klar brydde man sig dock inte om att lägga tillbaka stenarna. I fortsättningen skulle man dock få betala böter om man inte återställde muren. I slutet av 1700-talet blev det populärt att plantera träd på kyrkogårdarna. Man hade en teori om att träden kunde rena den osunda luften och jorden på kyrkogårdarna. I Egby beslöt man av plantera träd runt kyrkogården 1816. Arbetet var dock förgäves vilket framgår av sockenstämmoprotokollen från 1820- och 30-talen. Träden vissnade och dog. Ett nytt försök gjordes först i slutet av 1800-talet. När så kyrkan byggdes om 1818 användes kyrkogården som upplagsplats för material. Året efter, 1819, började man göra i ordning kyrkogården och ordna en ny gravindelning. En del gravvårdar som tidigare hade legat inne i kyrkan flyttades nu ut på kyrkogården. I en förteckning över forntida minnesmärken som gjordes 1830 sägs att två vårdar flyttades ut. Så gjorde man också med den medeltida dopfunten. Den vändes upp och ner och blev fundament till solvisaren. Dopfunten flyttades åter in i kyrkan 1905. Den västra av de tre stigluckorna revs 1820. Även de båda andra är idag borta men när det gjordes är inte känt. Ännu 1910 fördelades gravplatserna söder om kyrkan efter byarna i socknen så att Egby erhöll sydvästra delen, Sandby sydöstra, Laxeby nordöstra och Ytterby nordvästra. Idag är det tveksamt om man kan se några spår av denna indelning. Moderna vårdar har tillkommit där man inte utgått från någon byindelning men även en del äldre vårdar faller utanför den ovan beskrivna indelningen. I Kalmar läns museums arkiv finns ett flygfotografi från 1935 som visar kyrkan och kyrkogården från söder. Kyrkogården var vid den här tiden omgiven av en mur och en splittrad trädkrans. Det är i synnerhet trädkransen i väster som är gles. På kyrkogården växte gräs och i gräset syns flera grusbelagda gravplatser som är omgärdade av låga häckar. På flera av dessa gravplatser syns gravkullar som troligen är överväxta med murgröna. Den bilden av kyrkogården känner man igen i den beskrivning av platsen som gjordes 1949. Då genomförde Ivar Hylander en inventering av kyrkogårdarna i Växjö stift. Undersökningen gjordes i form av en frågelista. I svaren från Egby framgår att i den ny kyrkan fanns inga gravplatser. Någon utvidgning av kyrkogården är inte känd. Planteringar av alm, ask, syren och forsythia ska finnas. Indelningen i bysamfälligheter var nu borta och något linjegravsområde hade aldrig anlagt. Flera gravkullar fanns fortfarande kvar men många hade slätats ut och belagts med grus. Gravvårdarna var vanligen av granit eller kalksten och fick som mest vara en meter höga. Inskriptionernas utformning kunde växla men några gårdsnamn skulle inte anges. Ytterligare ett fotografi finns från 1957. Det visar en mindre del av kyrkogården och kyrkan från sydväst. På bilden syns både omgärdade gravplatser och överväxta gravkullar. Utmed gången närmast kyrkan har en rad med träd nyligen planterats. Troligen är detta de syrenträd som än idag finns kvar. Den norra sidan av kyrkogården syns inte men här ska ännu 1959 ha legat en hög med virke från takryttaren där klockorna var placerade. Takryttaren är känd sedan 1634 och försvann när kyrkan fick ett nytt torn. En del av virket ska ha använts som golv i kyrkan. De två resterande stigluckorna var definitivt borta 1965. Då fick samtliga tre ingångar nya smidda grindar mellan stolpar av kalksten. När man 1989 grävde för vatten och avlopp fann man 12 medeltida barngravar vid den södra långhusväggen. Gångarna på kyrkogården var belagda med grus men 2005 fick man tillstånd att ersätta gruset med kalkstensplattor. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Boström, Ragnhild, Sveriges kyrkor, Öland, Löt och Egby, Uppsala 1975 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Erixon, Sigurd, Sveriges bebyggelse IV, Uddevalla 1959 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Muntliga uppgifter kyrkvaktmästare Bengt-Åke Nilsson. |
