Stäng fönster Göteborg kn, STAMPEN 11:13 MARIAKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Mariagården och Mariakyrkan är, jämte en uthuslänga, de bevarade byggnaderna efter Göteborgs stads fattighusinrättning. Fattighuset öppnade år 1726, där obemedlade män och kvinnor kunde leva på ålderns höst. Byggnaderna som inreddes för fattighusets behov var från början en klädesstamp. Fabriken anlades i början av 1700-talet, och anses vara den som gett stadsdelen Stampen sitt namn. Vid denna tid började området bebyggas, företrädesvis med mindre industrier och till dessa kom bostäder för arbetare och hantverkare. Fattighuset var inte den enda sociala inrättningen på Stampen utan här byggdes även stadens barnhem, Tukt- och spinnhuset för kvinnliga fångar samt Willinska fattigfriskolan. Fattighuset på Stampen Fattighuset fick i huvudsak sitt nuvarande utseende år 1767. Den nya huvudbyggnaden ritades av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg och här kunde man ta emot omkring 150 personer. Samma år ombyggdes den gamla kölnan "till en ordentelig kyrkia" och norr om Fattighuset anlades en liten begravningsplats - idag en del av Stampens kyrkogård. Några år senare fick kyrkan en klockstapel i trä, där den nuvarande lillklockan hängdes upp. Fattighusets folk - och sedermera även fattigfriskolan och spinnhuset - bildade en särskild församling med egen präst, som bodde strax intill Fattighuset. Fattighusförsamlingen existerade fram till 1883, då den vid den kyrkliga territorialindelningen av Göteborg uppgick i Christinae svenska församling. Men Fattighuset hade även efter fattighusförsamlingens upplösning en egen predikant. I slutet på 1800-talet ansåg man att det gamla Fattighuset inte längre uppfyllde de krav som kunde ställas på en bostad för äldre människor. År 1896 flyttades verksamheten till ett nybyggt ålderdomshem vid Slottsskogen. Huvudbyggnaden togs i bruk som sjukhem medan en del av uthusen revs liksom prästbostället som låg närmast kyrkan. Där byggnaderna stått drogs Lilla Stampgatan fram utmed Fattighusån. 1897 upplät Göteborgs stad Fattighuskyrkan till den kyrkliga samfälligheten. I samband med överlåtelsen utfördes det mest nödvändiga för att försätta gudstjänstlokalen "i behörigt skick". Efter sekelskiftet ökade bostadsbebyggelsen vid Stampen och före detta Fattighuskyrkan övergick att bli en välbesökt stadsdelskyrka under namnet Christine kyrkas annex, i dagligt tal kallad "Annexet". I början av 1930-talet ändrades kyrkans namn till Mariakyrkan på initiativ av den nytillträdde kyrkoherden Isaac Béen, eftersom Fattighuskyrkan "icke hade så god klang i folks öron". Motiveringen till namnet var att det vid den tiden fanns en katolsk S:t Josefs kyrka inom församlingens gränser (i nuvarande Nordstan) och då kunde en evangelisk-luthersk Mariakyrka passa bra. Församlingshem i Fattighuset Christinae svenska församling lades 1974 samman med Domkyrkoförsamlingen. Mariakyrkan kom därmed att tillhöra Domkyrkoförsamlingen. Samma år genomfördes en större ombyggnad av det gamla Fattighuset. Lokalerna kom att uthyras som församlingshem och kontor, och huset fick namnet Mariagården. |
