Stäng fönster Ovanåker kn, VÄNGSBO 1:5 M.FL. NYGÅRDS
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Majoriteten av de större jordbruken i Vängsbo ligger söder om byvägen, medan det finns bebyggelse av utanvidskaraktär norr om vägen. Nyetableringar genom äldre hemmansklyvningar finns i byns utkant. Vängsbo har inget egentligt centrum eftersom topografin har styrt gårdarnas placering och inte ens laga skifte under mitten av 1800-talet förändrade strukturen nämnvärt. Endast tre gårdar flyttades i samband med skiftet. En särskilt iögonenfallande miljö är den som bildas av granngårdarna Mattes och Nygårds där de båda gårdarnas långsmala parstugor i ljusa oljefärger är ett självklart blickfång. Väster om gårdarna finns en bäckravin där det funnits ett flertal vattenverk, varav en kvarn, en skäckt och en mycket stor tröskloge bevarade. Nygårds är den bäst bevarade av de två gårdarna. Bebyggelsen i Vängsbo domineras av stora mangårdsbyggnader och ladugårdar uppförda före eller kring sekelskiftet 1900. Det finns en påtaglig skillnad mellan Vängsbo och grannbyn Långhed på andra sidan sockengränsen. Medan man i Långhed i stort sett mangrant ersatte äldre parstugor kring 1850 med tidens breda hus med sexdelad plan så moderniserade man istället i Vängsbo sina äldre hus. För Nygårds del innebar det att den gamla parstugan med rötter i 1700-talet bygges om i flera skeden. 1852 ändrades takformen från sadeltak till valmat i likhet med tidens nybyggen, för att sedan 1884 åter resas upp till sadeltak. Panelen målades i ljust rosa redan på 1870-talet, en företeelse som förekom på flera gårdar i trakten. Slutspurten av moderniseringarna kom på 1890-talet då mangårdens flyglar revs och det nya boningshuset byggdes samtidigt som gamla mangårdsbyggnaden försågs med en glasveranda och trapphus i samma färgställning och ytterpanel som nya mangårdsbyggnaden. Det nya boningshuset samt ladugården som byggdes ytterligare några år senare är båda ritade av den lokale byggmästaren Olof Johansson. Trots ladugårdsbygget så behöll man på gården ett flertal äldre ekonomibyggnader och dessa är idag i fortsatt användning och i ett synnerligen välbevarat skick. Genom Konsthögskolans studier år 2000 så har framförallt den äldre mangårdsbyggnadens historia väl utretts. På vinden finns återanvända gavelrösten med dekormålning daterad 1737. Timret i röstena är fällt 1705 och är rester från en äldre byggnad som funnits på platsen. I stommen är annars de äldsta delarna bottenvåningens västra del som utgörs av en parstuga som byggts 1786. Denna har sedan förlängts 1819 och byggts på med en våning 1831. Därefter har huset moderniserats som beskrivits ovan. Huset har efter att den nyare mangårdsbyggnaden uppförts använts som bakstuga och sommarbostad in på 1980-tal. I huset finns synnerligen välbevarade interiörer med dalmålningar och tapeter från 1840-tal fram till 1890-tal. Gården är en av fem gårdar som specialstuderades av Konsthögskolan under läsåret 2000/01 och finns publicerad i Hälsingegårdar i fem socknar, Svensk Byggtjänst 2002. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-11182-06 |
