Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, SANKT JOHANNES KYRKA 1 SANKT JOHANNES KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik

FÖRSAMLING 1995 - SANKT JOHANNES

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 829, 1900: 2749, 1995: 11374

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Norrköping hade under medeltiden två kyrkor, Sankt Olai och Sankt Johannes. Sankt Johannes omnämns först år 1417, senare än Sankt Olai, men har av tradition ansetts vara den äldre. För detta talar också läget i den medel-tida stadens mitt på dess högsta punkt. På den medeltida kyrkplasten uppfördes 1788-89 en ny kyrka, vilken i dag efter genomgripande förändringar fungerar som Norrköpings Hörsal. Den nuvarande Sankt Johannes kyrka stod färdig 1906 i stadsdelen Klingsberg söder om staden.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkans grundmurar utgrävdes 1913. Enligt tolkningen av byggnadshistorien uppfördes kyrkan under äldre medeltid. Korets ursprungliga form är inte känd. De påträffade grundmurarna efter koret, som var något bredare än långhuset, härrörde troligen från en ombyggnad efter stadsbranden 1567. Under 1630-talet tillkom korsarmar i söder (Händelökyrkan) och i norr (Lindökyrkan), vilka samtidigt utgjorde gravkor för medlemmar av ätterna Lilliehöök respektive Oxenstierna. År 1641 uppfördes en sakristia norr om koret. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats, men diagonalt i förhållande till denna för att följa gatusträckningen.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: se NORRKÖPING, HÖRSALEN (SANKT JOHNANNES GAMLA KYRKA). III: Den nuvarande SANKT JOHANNES KYRKA är uppförd i natursten efter ritningar av arkitekten Karl Flodin och stod färdig 1906. Den uppfördes med korsformad plan, ett smalare, tresidigt kor i väster och torn i öster; den norra korsarmen inrymde ursprungligen sakristia och bisättningsrum. I samband med restaurering 1955-56 gjordes vissa omdisponeringar av kyrkans inre: sakristian inrymdes då i korets källarvåning och i den norra korsarmen inrymdes ett gravkapell. Vid restaurering 1970 flyttades sakristian till utrymme under den södra läktaren.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna i blottad natursten livas av avtrappade mursträvor och fialkrönta hörntorn. Långhus och korsarmar täcks av sadeltak, koret av valmat sadeltak. Tornet kröns av trekantsgavlar och spetsig spira. Fönstren och de gavelkrönta portalerna är spetsbågiga. Ingång i öster, via tornet (ursprungligen även i korsarmarna i norr och söder). Kyrkorummet täcks av panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt och tydligt markerade valvribbor. Koret täcks av ett murat ribbvalv. Dekormåleriet från byggnadstiden längs taklisten är utförd av C. J. Forsslund. Korfönstrens glasmålningar är utförda av Bo Beskow 1970. Kyrkan restaurerades 1927, varvid dekormålningar togs bort och korfönstren sattes igen. Gamla kyrkan altartavla från 1848 ersatte den ursprungliga altaruppsatsen och innertaket målades om i mörkare färger. År 1970 restaurerades kyrkan efter ritningar av arkitekten Kurt von Schmalensee. Korfönstren återupptogs, nytt altare och ny altarring tillkom och innertakets färgsättning återställdes.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.