Stäng fönster Göteborg kn, LORENSBERG 9:3 GÖTEBORGS KONSTMUSEUM OCH DELAR AV GÖTAPLATSEN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Götaplatsen inramas av kulturinstitutioner som konstmuseet, konsthallen, konserthuset och stadsteatern. Byggnadshöjderna runt Götaplatsen bildar en succesiv stegring mot Konstmuseet, vilket förstärker Konstmuseets monumentala verkan. Byggnaderna har ett släktskap med varandra mot Götaplatsen genom enkla och stora kubiska volymer, flacka tak och markerad takfot. Gemensamt för byggnaderna är det gula teglet och inslag av exklusiva material. Konstmuseet reser sig som en fond med sin monumentala arkadgång som avslutning på Kungsportsavenyn. Terrasseringar och trappor av huggen natursten utgör ett kraftfullt fundament till byggnaden som också förstärker det storslagna formspråket. Götaplatsen Kungsportsavenyn ingick i 1866 års stadsplan. Redan på 1860-talet planerades det som senare kom att bli Götaplatsen som en öppen och monumental plats som avslut på Göteborgs nya paradgata. Stadsingenjör Albert Lilienberg påbörjade år 1907 en plan med en monumental avslutning på Kungsportsavenyn. I planen planerades för en offentlig byggnad som skulle vara synlig i hela avenyns längd. Götaplatsen blev nu ett projekt som syftade till att skapa en plats kantad med viktiga kulturinstitutioner och som utgjorde en enhetlig och monumental arkitektonisk anläggning. Tävlingsprogrammet angav att platsen skulle rymma bl a stadsteater, konserthus, konstmuseum och konsthall ”ordnade på ett sådant sätt, att de samverka med de allmänna byggnaderna till platsens monumentala skarplynne”. Konsthallen uppfördes samtidigt som konstmuseet och ritades av Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke. Stadsteatern uppfördes 1934 (ark. Carl Bergsten), Göteborgs konserthus 1935 (ark Nils Einar Eriksson). Ett av Götaplatsens främsta signum är Poseidonstatyn utförd av Carl Milles. Brunnskaret kom på plats 1927 och kröntes med statyn år 1931. Markbeläggningen runt Poseidon är av Fjäråsgnejs. På Götaplatsen finns också armatur i form av praktmaster från jubileumsutställningen bevarade. Markbeläggningen runt stadsteatern är klinkers (sannolikt från Höganäs) och samtida med byggnaden. Bevarad marktäckning och armatur är en viktig del av Götaplatsens uttryck och karaktär. |
