Stäng fönster Mark kn, HABY 1:2 HABY KRAFTVERK
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Haby kraftverk är uppfört längs Slottsån, som är ett biflöde till Viskan. Kraftverket, som byggdes 1913-1915, ligger cirka tre kilometer söder om Skene i Marks kommun och cirka 3,5 mil sydväst om Borås. Haby kraftverks regleringsdamm är anlagd vid en före detta kvarn- och sågplats vid Slottsåns utlopp från de så kallade Öresjöarna. Dessa utgörs egentligen av en större sjö, vars delar har olika namn – Västra Öresjön, Östra Öresjön och Kalven. Det är Kalven som kan uppfattas som kraftverkets dammsjö, men denna cirka 65 hektar stora vik fanns redan innan kraftverket byggdes och är endast marginellt skapad av regleringsdammen. Öresjöarnas strandlinje påverkades inte heller särskilt mycket av regleringen. När kraftverket anlades gavs tillstånd dels att nivåreglera Öresjöarna 2,8 meter samt den högre belägna sjön Tolken med 2,5 meter. Genom byggandet av Habys regleringsdamm kunde 60 miljoner kubikmeter vatten magasineras. Dammanläggningen utgörs av betong med en stenklädd vattensida. På senare tid har denna naturstensklädning uppströms förstärkts med betong upp till den övre dämningsgränsen. Dammens utskovsdel ligger till vänster i strömriktningen. Avbördningen vid höga flöden, eller då kraftverket står still, sker via 16 relativt smala spettluckor av stål. Utskovsfåran – den ursprungliga åravinen – är helt separerad från kraftverkets vattenvägar. Cirka 110 meter nedströms kraftverket återförenas utskovsfåran med kraftverkets cirka 160 meter långa utloppskanal. Intaget sker i dammen och vattenflödet fortsätter via en cirka 200 meter lång sprängd tilloppskanal med stensatta kanter fram till tubintaget, där en hög och smal byggnad inrymmer tubens intagslucka – en nitad välvd stållucka – med dess manövreringsanordning. Intaget har ett maskinrensat galler – upptill plåtklätt för att underlätta rengöring. Ett extra sättutskov finns till vänster för att kunna leda bort is och större skräp. Vattnet fortsätter därefter i en 740 meter lång ståltub ovan mark. Tuben har en diameter på hela 4,0 meter och är uppdelad i en 630 meter lång nivåtub, som mynnar ut i ett stort svalltorn. Vattentubens dimensioner var så anmärkningsvärda att Haby kraftverk fick internationell uppmärksamhet. Svalltornets funktion är att jämna ut de stora tryckvariationer som kan uppstå och som i värsta fall kan spränga tuben om vattenmassorna bromsas upp hastigt – exempelvis vid ett maskinstopp. Vid sådana tillfällen fungerar svalltornet som ett slags ventil genom att vattnet kan stiga upp genom detta. Vid extrema situationer kan vattnet till och med rinna över kanterna på det höga upptill öppna tornet. Efter svalltornet övergår tuben i en 110 meter lång trycktub, som förser kraftverkets två tvillingturbiner med vatten innan det återförs till Slottsån via en cirka 160 meter lång utloppskanal med sluttande stensatta kanter. Fallhöjden vid Haby är 27,8 meter. Den utbyggda vattenföringen är 23 kubikmeter per sekund – mer än tre gånger medelvattenföringen som är 7 kubikmeter per sekund. Denna driftform fungerar genom regleringsmöjligheterna av sjöarna uppströms. Kraftverkets märkeffekt är 7 000 kVA (5 300 kW) och normalårsproduktionen är 12,0 GWh. Maskineri Maskineriet utgörs av två likadana aggregat – två tvillingfrancisturbiner tillverkade 1953 på Nohab, Trollhättan, med beställningsnummer 5401-0308. Dessa nyinstallerades 1953 i de ursprungliga cylindriska tryckskåpen av nitad plåt. Turbinernas löphjulsdiameter är 1,0 meter, effekten är 2 650 kW vid fallhöjden 26,7 meter och varvtalet är 375 varv per minut. Turbinregulatorerna från Verkstaden Kristinehamn finns kvar, men är kompletterade med hydrauliska motviktsaggregat. De två synkrona generatorerna är också likadana. De är från Elektromekano av typen GV 179/16 och har tillverkningsnummer 860087 respektive 860086. Effekten är 3 500 kVA och varvtalet är 375 per minut. Även matarna från Elektromekano är i drift. De är av typen LM14 och har tillverkningsnummer 860089 respektive 860088. Kraftverkets kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad i sin helhet. Och den ursprungliga kontrolltavlan av marmor är borta. Källor: Ägaren – Borås Energi och Miljö AB ”Kort-kort historia om Vattenkraftens intåg på Borås Energi” (kompendium framtaget av bolaget för internutbildning) Länsstyrelsens WebbGIS-karta Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1989-05-29) |
