Stäng fönster Bengtsfors kn, BENGTSFORS 4:49 BENGTSFORS KRAFTVERK
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Bengtsfors kraftverk ligger inom riksintresseområdet Dalsland kanal, som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Kanalen har två slussar i Bengtsfors. Dessa är sammanbyggda som en trappa och ligger knappt 200 meter väster om kraftverket. Anläggningen ingår i Upperudsälvens sjösystem och har sjön Lelång som huvudmagasin. Kraftverket har inget eget magasin utan är ett strömkraftverk. Bengtsfors kraftverks vattenvägar och Dalslands kanal utgör förbindelsen mellan de båda sjöarna Lelång och Bengtsbrohöljen. Dammen är av natursten – uppströms är den sprutad med betong. Avbördningen sker med överfall med sättar. Vid höga flöden kan den utökas ytterligare via 15 utskovsluckor – tre planluckor av stål och tolv spettluckor av trä. Vattenspegeln uppströms är drygt 1 hektar. Över dammsjön går en äldre stenvalvsbro med fem spann – den så kallade Strömbron. Den byggdes 1860 och är en av Dalslands mest kända broar. Kraftverket och vattenspegeln ligger i blickfånget från länsväg 172. Intaget sker direkt i dammen via öppna sumpar. Dessa har av säkerhetsskäl byggts igen med brädor. Intagsluckorna är 25 till antalet – fem spettluckor av trä per aggregat. Intagsgallren rensas manuellt. Utloppet sker i en cirka 100 meter lång utloppskanal. Över denna kanal går en nybyggd gång- och cykelbro som därmed utgör den fjärde förbindelsen mellan Bengtsfors västra och östra del. Tre av dessa broar är öppna för allmänheten, medan kraftverkets dammkropp är försedd med låsta grindar. Fallhöjden vid Bengtsfors kraftverk är 3,4 meter och den utbyggda vattenföringen är 38 kubikmeter per sekund. Kraftverkets normalårsproduktion är cirka 5,0 GWh. Maskineri Kraftverket har totalt fem aggregat – fyra kaplanturbiner och en francisturbin. Aggregat 1 är en trebladig vertikal kaplanturbin, tillverkad 1923 av Verkstaden Kristinehamn (KMW). Den var vid denna tid landets sjätte kaplanturbin. Tillverkningsnummer är 1579, effekten är 300 hk och varvtalet är 300 per minut. Den tillhörande turbinregulatorn är i drift! Den är tillverkad 1924 av Verkstaden Kristinehamn och har tillverkningsnummer 1328. Generatorn är en synkron Luth & Rosén från 1923 med tillverkningsnummer 28347, effekt 250 kVA och varvtal 300 per minut. Mataren är i drift – en Luth & Rosén BM 310 med tillverkningsnummer 28348. Aggregat 2 är en fyrbladig propellerturbin från 1962, troligen en Alvesta. Turbinregulatorn är i drift. Den är tillverkad 1950 av Hällaryd och har beteckningen NK nr 4. Generatorn är en Elektromekano 1056030 av typen GS 153/32. Effekten är 325 kVA och varvtalet är 187,5 per minut. Matare i drift – tillverkare Elektromekano, LMS 19 och tillverkningsnummer 1056028 och 1056029. Aggregat 3 är en Turab kaplanturbin, installerad 2010. Reglering och generator är också nytt. Aggregat 4 är en fyrbladig kaplanturbin, tillverkad av Alvesta med ett varvtal på 187,5 varv per minut. Regulator är en Hällaryd NK nr 5 från 1963. Synkrongeneratorn är en Asea av typen GS 1614 med tillverkningsnummer 5649353. Effekten är 325 kVA och varvtalet 187,5 per minut. Mataren är i drift – en Asea LSB 80 med tillverkningsnummer 5649354. Aggregat 5 är en Arboga francisturbin från 1916 med tillverkningsnummer 1613. Dess effekt är 240 hk och varvtalet är 92 per minut. Turbinens reglering är inte känd. Generatorn är en Asea av typen GS 191 och med tillverkningsnummer 67134. Dess effekt är 130 kVA och varvtalet är 94 per minut. Kontrollutrustningen är moderniserad i slutet av 1980-talet då samtliga manöverskåp byttes ut. En museal kontrolltavla av marmor finns dock bevarad i kraftverksbyggnaden. I en tillbyggnad från 1956 finns ställverk och transformatorer. Källor: Länsstyrelsens webbGIS-karta Bengtsfors kommuns kulturmiljöprogram ( 1994) Bengtsfors Kraft- & Industri A.–B f.d. Elektrokemiska A.-B. 1895-1945, Åke Lilljeqvist (1946). |
