Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mariestad kn, BÖRSTORP 2:5

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Harnäsudde har aldrig varit någon stor fyrplats, men ur kulturhistorisk synpunkt är fyrmiljön en av de absolut mest värdefulla och skyddsvärda i hela Vänern. Fyrplatsen ingår i det system av fyrar som anlades 1865 för att säkra inseglingen mot Sjötorp och Göta kanal. Fyrplatsen ligger bland hällmarker och skogsdungar ute på udden väster om Sjötorp. Nuvarande ensfyrar från 1890 och 1903 står sydväst om farleden. Gamla fyren släcktes ner när Nedre fyren byggdes 1903. Gasdrift (AGA) installerades 1937. Därefter drogs beman ningen sedermera in. Sedan 1948 är Lyrestads Hant verks förening ägare till det f.d. fyrvaktarbostället. Seglationsstyrelsen har fyrplatsen med de två fyrtornen. Den förste fyrvaktaren på Harnäsudde hette Johannes Larsson, som ej är att förväxla med sin namne på Fällholmens fyr under motsvarande tid. Makarna Johannes och Kristin Larsson hade flera barn. Familjen blev år 1874 hårt drabbad när de två små sönernadrunk nade vid fyren. Pojkarna lekte på strandhällarna; den ene kom för nära kanten och ramlade i vattnet, den andre föll i när han försökte hjälpa sin bror. Om den tragiska olyckan berättas bl.a. i hembygdsboken Lyrestads kommun och församling. Johannes Larsson som även var lots i Sjötorp var verksampå Harnäsudde in i det ti diga 1900-talet. Liksom på Fällholmen omges både tomten och små odlingslotter av vällagda stenmurar. I hägnet av berså, fruktträd och bärbuskar ligger fyrvaktarbostället. Det gamla fyrbostadshuset från 1865 är timrat på en hög stensockel. Från början bestod huset endast av den nordvästra delen, med lykthuset på väggen. Någon gång före 1884 byggdes huset till med ”... en tillbyggnad af samma bredd som huset och hvaruti finnes bakugn; denna tillbyggnad är äfven under skiffertak.” uppges det i brandförsäkringshandlingar från detta år. Sedan dess har huset knappt förändrats; det är mycket välbevarat, även vad gäller ursprungliga material och detaljer. Trots att huset inte använts som fyr efter 1903 sitter ännu lykthuset i glas och rödmålad plåt på en järnhållare i ena hörnet av sjöfasaden. Lykthuset på väggen är det enda som bevarats på ursprunglig plats bland Vänerns fyrar och är ett av några få bevarade i landet som helhet. En skiffertäckt uthuslänga med överbyggd källare stod här redan 1884, vilket bör motsvara den befintliga längan, frånsett att fähuset i huggen gråsten troligen blivit tillbyggt närmre år 1900. Nedre fyren från 1903 vid vattenbrynet är ett tidstypiskt vitmålat sexkantigt trätorn med traditionell fyraltan och lanternin. År 1996 ersattes gasen med solpanel/batteridrift. I den enkla interiören står den gamla glaslinsen (nu med el-lampan i) på en linshållare av trä. Övre fyrens torn från 1890 uppe i skogskanten, har en liknande utformning men är större och högre. På 1990-talet har tornet renoverats efter ett insektsangrepp men har som helhet en ursprunglig prägel i behåll. Övre fyren är en av Vänerns få återstående gasfyrar och AGA-utrustningen är helt intakt; ”uppsatt aug-37” enligt en notering på tornväggen. AGA-linsapparaten står på traditionellt vis på en trähållare på trappstolpen. På Harnäsudde ger hela fyrmiljön med byggnader, stenmurar, fruktträdgård, och små tilläggsplatser ett ovanligt komplett och orubbat intryck av en äldre fyrplats. Här finns också värden som numera är unika; med det välbevarade gamla fyrbostadshuset med sin lykta på väg-gen, samt Övre fyren med den i drift varande AGA-utrustningen från 1937.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.