Stäng fönster Stockholm kn, HALDEN 3 M.FL. HUSBY
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Värderingsdatum: 2007-11-13 Klassificering: Gult Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Martin Lagergren, Kerstin Mandén-Örn, Per Olgarsson, Magnus Rönn, Anna Sterner, Elisabet Wannberg, Britt Wisth, Stockholms stadsmuseum. Motivering: Gult = Fastighet/fastigheter med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. INVENTERING ÅR 2000 OMRÅDE Ett mycket stort bostadsområde med 71 stycken enhetligt utförda loftgångshus i södra Husby. Husen, som alla är byggda i fem våningar exklusive suterrängvåning, fördelar sig på fyra områden åtskilda av grönstråk. De fyra områdena utgår från det centrala servicestråket och sträcker sig ner mot Järvafältet. I nordväst och sydöst tar grannstadsdelarna, Akalla respektive Kista, vid. Husen är grupperade vinkelrät mot varandra, tre och tre eller fyra och fyra, så att slutna gårdar bildas. Grönstråken upptas till viss del av skolor, daghem och fritidshem. Kontrasten mellan bebyggelsen och den omgivande naturen är skarp. Vinkelrät från den stora matargatan Norgegatan går en gata till vart och ett av områdena. Parallellt med dessa gator löper gångstråk. Varje område är försett med ett eller två parkeringsgarage. Gårdarna har ganska skiftade karaktär. Gångvägarna som löper utmed fasaderna är antigen belagda med asfalt eller betongplattor. Närmast husen växer buskar. Lägenheterna i bottenvåningen har i många fall staketomgärdade uteplatser. Gårdens mitt upptas av gräsmattor, buskar och träd. Här finns lekredskap, sittplatser, pergolor, lusthus m.m. Varje gård har en eller flera små komplementbyggnader, det kan vara tvättstugor, cykelrum eller kvartersgårdar. På några av gårdarna finns fritidshem. I anslutning till parkeringarna finns så kallade miljöstugor. I de flesta fall är gårdarnas natur kultiverad i kontrast till den naturskog som omger området på flera sidor. På några gårdar finns dock väldiga bergknallar med berg i dagen och till synes utsparad naturmark. Gatorna som leder fram till parkeringarna ligger något lägre än fotgängarnivån och avskärmas av alléer. BYGGNADER · Våningar: 5 och suterräng · Tak: Motfallstak; material ej utrett. Neddragen takfot i svart korrugerad plåt. · Fasad: Betongelement ("multisten"). · Sockel: Obehandlad platsgjuten betong (gäller även suterrängvåningen). · Fönster: En- och tvåluftsfönster, de förra med vädringslucka. Vitmålat trä alternativt vitmålat trä klätt med vit plåt. · Balkong: Utanpåliggande. Fronter av trapetskorrugerad plåt med överliggare av aluminium (gäller även loftbalkong). Balkongstödselement i vitmålad betong. · Entré: Uppglasad enkeldörr i teak, med eller utan sidoljus. Skärmtak i korrugerad svart plåt. Lägenhetsdörrar i laminat. · Stomme: Prefabricerade betongelement. · Lägenhetsstorlekar: 1-4 rok. · Förändringar: Förändringarna varierar från husgrupp till husgrupp. Många hus har fått sina ursprungliga fönster inklädda med vit plåt. På vissa gårdar har man byggt nya skärmtak av sadeltaksmodell framför entréerna, på andra har man byggt nya vindfång. Fyra hus i kv. Oslo har blivit påbyggda med en våning och dessa kommer att behandlas speciellt längre fram i texten. De allra flesta husen bevarar dock i stora drag sitt ursprungliga utseende. De fyra områdena har olika fasadkulörer, från norr räknat mörkgrön, röd, ljusblå och ljusgrön. Färgen på balkongfronter respektive loftgångsräcken varierar mellan, men också inom, områdena. Området längst i söder, kvarteret Halden, skiljer sig från de övriga områdena genom att husen här har ljusmålade ramar kring sina fönster. Ett markant inslag i miljön är de brandtrappor, inklädd i vitlackerad plåt, som varje hus är försett med. På några gavlar finns små burspråk. De fyra hus som byggts på med en våning har samtidigt försetts med sadeltak, belagt med rött tegel. Takfoten har getts ett profilerat utformande. Den nya våningen har klätts med ett putsimiterande sandfärgat skivmaterial. Samma material har använts till den utbyggnad för hiss till översta våningen som gjorts på det gamla trapp- och hisstornet. Balkonger och loftgång har fått fronter av vit korrugerad plåt och partier med galler. Komplementbyggnaderna finns i flera storlekar, från små cykelförråd till tvättstugor och fritidshem. Taken, sadeltak på de större byggnaderna och pulpettak på de mindre, är belagda med svart korrugerad plåt eller asfaltpapp. Fasaderna är av liggande rödmålad spåntad panel med vitmålade täcklister som delar in fasaden. Sockeln är av obehandlad betong. Fönstren, en eller tvålufts, är av vitmålat trä. Dörrarna har fyllningar med stående bräder och är svartmålade. I kvarteret Oslo är två komplementbyggnader, tvättstuga och fritidshem, placerade på en hög suterrängvåning i obehandlad betong. Garagen, som också innehåller skyddsrum, är byggda i två våningar, båda i suterräng. Taket fungerar som ett tredje parkeringsdäck, avsett för besökare. Mur och bjälklag är av platsgjuten betong. Fasaderna har en obehandlad yta med undantag för de vertikala stöden vid ljusöppningarna samt i vissa fall bjälklagsmarkeringarna som målats i varierad kulör från område till område. Två av garagen (kv. Trondheim) har dock fått helt grönmålade fasader. I ljusöppningarna sitter rödmålade gallerverk av trä och innanför dem galvaniserade stålgaller. På det översta parkeringsdäcket finns en litet mopedhus med i princip samma utförande som områdets övriga komplementbyggnader, pulpettak och rödmålad träpanel. KOMMENTAR Området är med sina 71 hus bland de största på Järvafältet. Att med färgsättningens hjälp dela upp området i mindre enheter var typiskt för det tiden. Delområdenas storlek tar bland annat sin utgångspunkt i beräkningar om avstånd till T-bana, bilplats och grönområden. I samband med byggandet av området fanns en medveten ambition att utnyttja den positiva kontrasten mellan stad och land, bebyggelse och natur. Genom att man inte tillät byggmaskiner att komma utanför yttersta husfasad når tallskogen på sina ställen ända fram till husknuten. Den eftersträvade kontrasten har dock förtagits något av icke efterhållen slyvegetation. Byggnaderna är år 2000 välbevarade, om man bortser från de fyra påbyggda husen Gårdarna har fått en del nytillskott som lusthus, pergolor m.m. I vilken mån själva markplanering har förändrats är svårt att avgöra. |
