Stäng fönster Stockholm kn, ÅLESUND 1 HUSBY
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Värderingsdatum: 2007-11-13 Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Martin Lagergren, Kerstin Mandén-Örn, Per Olgarsson, Magnus Rönn, Anna Sterner, Elisabet Wannberg, Britt Wisth, Stockholms stadsmuseum. Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Denna byggnad i Husby centrum ingår som en del av gruppen med höga hus med medveten färgsättning. Ur denna synvinkel är huset en viktig och integrerad del av stadsbilden, med stora arkitektoniska, stadsbildsmässiga och stadsplaneringshistoriska värden. Husets ena långsida karaktäriseras av kulörta balkongfronter som har färgstämts med fasaderna i övrigt - detta bidrar till de arkitektoniska värdena. Byggnaden uppfördes som bostadshus med smålägenheter, men byggdes under 1990-talet om till kontor för stadsdelsförvaltningen. Nu tillkom en hög uppbyggnad på taket för hiss och fläktar - denna har dock en medveten utformning som väl stämmer överens med byggnadens ursprungliga arkitektur och som t.o.m. bidrar till helhetsintrycket på ett positivt sätt. INVENTERING ÅR 2000: OMRÅDE Ett skivhus i Husby centrum innehållande Kista stadsdelsnämnd. Byggnaden ingår i ett område med fem stycken skivhus, i bottenplan sammanbundna med en lång länga med gemensamhetslokaler. Byggnaderna, som ligger på plan mark, är grupperade på två i princip parallella rader men en huskropps förskjutning. Ursprungligen innehöll skivhusen pensionärsbostäder och servicebostäder. Stadsdelsnämndens hus ligger längst i öster. Den ena långsidan vetter mot en gård, den andra mot Fritiof Nansengången. Gavlarna vänder sig mot den stora matargatan Norgegatan respektive en liten platsbildning framför husets huvudentré. Gården mellan stadsdelsnämnden och det intilliggande skivhuset är gräsbevuxen, utmed fasaderna växer buskar. Gårdens mitt upptas av en vändplats med två träd. I vinkeln mellan byggnaden och den låga längan med gemensamhetslokaler finns ytterligare en entré till stadsdelsnämnden. På gården finns även bänkar och ett regnskyddat cykelställ. En brant slänt med gräs och träd avskärmar Fritiof Nansengången från den parallella Trondheimsgatan. Den förra går från centrum över den nedgrävda Norgegatan med hjälp av en gångbro och fortsätter bort mot nordost. Den lilla platsen framför entrén är belagd med betongplattor i ett mönster. Några buskar avskärmar platsen från Fritiof Nansengången. Här finns bänkar och urnor med blommor samt flaggstänger. BYGGNAD · Våningar: 9 · Tak: Motfallstak. Plåtinklätt murkrön. Hisshus i grå plåt med bågformat tak. · Fasad: Färgade betongelement med krattad yta. Elementen är gula och blå. · Sockel: Grön spritputs. · Fönster: Enluftsfönster av vitmålat trä, vissa med plåtinklädd karm. Franska fönster med gallerräcke av galvaniserat stål. · Balkong: Indragna. Fronter av korrugerad aluminium (gul och blå) och glas i ramar av grålackerat stål. Innervägg av vitt skivmaterial. · Entré: Grålackerad ståldörr. · Stomme: Ej utrett. · Lägenhetsstorlekar: Ursprungligen innehöll byggnaden pensionärslägenheter på 1 rok. · Förändringar: Samtliga fönsterkarmar har plåtats in, utom de som sitter i balkongernas innerväggar. Flera av fönstren i bottenvåningen har bytts ut mot nya. Entréerna har fått ett helt nytt utförande. Huvudentrén och gårdsentrén ligger båda i vinkeln mellan byggnaden och den låga längan med gemensamhetslokaler. Båda entréerna har i princip samma utformning med stora glasytor och grålackerade stålprofiler. Mot gården finns ett skärtak i grålackad plåt med downlights. I bottenvåningen finns både två- och treluftsfönster, dels vitmålade, dels vinröda. Gemensamhetslokalerna, som är byggda i ett plan, har motfallstak, neddragen takfot i orange korrugerad plåt och sockel av betongelement med frilagd ballast. Fönstren, en- och tvålufts, är av trä och beige eller orangemålade samt försedda med vitlackerade stålgaller. KOMMENTAR Kompositionen med höga likformiga bostadshus förbundna med låga gemensamhetslokaler återfinns i många servicehem, pensionärsbostäder och ungdomsbostäder från 1960- och 1970-talen. Oavsett kategori är dessa anläggningar alltid förlagda i nära anslutning till centrum. Att ett enskilt hus bryter sig ut ur uniformiteten hör dock till ovanligheterna. Ombyggnaden till stadsdelsnämnd, med bland annat en ny taksiluett, spär på kontrasten. |
