Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlskrona kn, AUGERUM 1:15 AUGERUMS GRIFTEGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Augerums griftegård med Bokens och Ekens kapell ligger strax öster om kyrkbyn Augerum i ett kuperat odlingslandskap med inslag av löv- och barrskog. Socknen har medeltida ursprung och sträcker sig från de höglänta norra skogsbygderna vid Smålandsgränsen via den sjörika mellanbygden ner till den kustnära och flackare dalbygd där kyrkbyn återfinns. Den nära nio mil långa Lyckebyån passerar tätt intill Augerums kyrka som stod färdig 1822 och då ersatte en tidigare medeltida kyrka på platsen. Augerums och Mölletorps kvarnar som ligger strax intill kyrkan på en kvarnplats med kontinuitet sedan åtminstone 1700-talet utgör två av länets största kvarnbyggnader. Den gamla landsvägen norr om kyrkan som löper genom ett landskap av odlingsmarker och löv- skogspartier kallas i folkmun för ”Prästavägen”, ett minne om de täta förbindelserna med församlingen i Lösen till vilken Augerum länge utgjorde annex.

I trakten ligger flera kulturmiljöer med höga historiska värden. Till dessa hör bland annat bruksmiljön i Lyckeåborg och storgårdarna Mariefors och Augerums gård med välbevarade trädgårdsanläggningar och arbetarbostäder. I anslutning till Augerums gårds huvudbyggnad, som är belägen norr om kyrkan, återfinns en avenboksallé som utgör resterna av en botanisk trädgård från tidigt 1700-tal, vilken på sin tid väckte internationellt intresse och var den första att beskrivas enligt Carl von Linnés sexualsystem.

Kyrkogård
Griftegården är anlagd i nord–sydlig riktning i övergången mellan skog och åkermark. Huvudbyggnaden med krematoriet och Ekens och Bokens kapell är belägen på den högre belägna marken i norr och öster därom finns en stor och öppen gräsyta där klockstapeln är placerad. På terrassen söder om kapellen finns källan till vattentrappan som slingrar sig ner över dalgången, där synfältet domineras av en öppen obrukad yta väster om vattentrappan. Gravkvarteren är från denna position något dolda, väster om vattentrappan, och diagonalt ordnade bakom häck- och trädplanteringar. Från parkeringen norr om huvudanläggningen kan besökaren färdas vidare med bil, förbi servicebyggnaderna till en vägsträckning som följer griftegårdens östra sida. I anslutning till denna väg finns mindre parkeringar ordnade vid gravkvarteren. Endast ett mindre antal av gravkvarteren har tagits i bruk, i norr respektive söder. De norra kvarteren är avsedda för kristna kistbegravningar och domineras helt av lågt och enkelt hållna gravstenar. Kvarteret längst i söder har tagits i anspråk för muslimska begravningar, där gravvårdarna har ett mer varierat uttryck både avseende form och material. Ytterligare ett kvarter i anslutning till detta avses tas i bruk för muslimska gravar. Växtligheten är i såväl de kristna som de muslimska kvarteren mycket sparsmakad och begränsar sig till enstaka låga häckar eller planteringar vid gravarna. För anläggningen i stort är vegetationen gestaltad för att samspela med den naturliga växtligheten på platsen. De välklippta stora gräsytorna kontrasterar skarpt mot de kuperade skogsområdena, samtidigt som ek och bok, som var de dominerande trädslagen på platsen sedan tidigare, har plockats upp i nyplanteringar av träd och häckar. Vid parkeringen i norr finns dessutom ett större antal relativt unga askar.

I en ritning av Per Friberg från 1974 finns ett område för minneslund markerat längst söderut i planen. Denna tycks aldrig ha utförts, istället tillkom senare en stor minneslund norr om parkeringen vid huvudbyggnaden. Enligt uppgift i utvecklingsplanen för griftegården från 2023 är minneslunden troligen ritad av Ewe Nilsson, Asarum, som även står bakom den mindre askgravlund som tillkom söder om kapellen 2003.

Byggnader på kyrkotomten
Öster om huvudbyggnaden finns ett flertal byggnadslängor som bland annat inrymmer expeditionsbyggnad, kaffestuga och garage/maskinhallar. Byggnaderna är samkomponerade med huvudbyggnaden och har samma ytskikt. På höjden strax nordväst om huvudbyggnaden står en klockstapel i vitmålad stolpkonstruktion i trä. Klockstapeln har en lägre och en högre del, där det under flacka pulpettak med samma taktäckning som anläggningens övriga tak hänger vardera en kyrkklocka.

Källor och litteratur
Utvecklingsplan för Augerums griftegård (2023), Ankdammen konsult – Heritage management, Karlskrona, Malmö och Varberg.
Begravnings- och krematoriekapell i Lunds stift, Rapport 2018:39, Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne, 2018.
Andersson, T., Architecture of Per Friberg, Stockholm: Arkitektur förlag, 2005.
Winter, K., Augerums griftegård, Augerum 1980, Tidskriften Arkitektur 1992:4, ss 32–35.
Platsbesök 2020-05-25.