Stäng fönster Norrköping kn, RÖNÖ 2:1 RÖNÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| RÖNÖ KYRKOGÅRD Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger på Vikbolandets södra del. Kyrkogården har en oregelbunden planform. I söder smalnar kyrkogården och södra muren vinklar av mot nordöst. Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordöstra del och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst. Rönö kyrka Rönö socken har tidigare utgjort en del av Östra Ny socken. En sätesgård vid Rönö finns belagd i det skriftliga materialet sedan 1331 och har senare innehafts av såväl kungen som biskopen. Den äldsta kända kyrkan i Rönö var ett träkapell, Sankt Antonii Capell, vars ålder och utformning är okänd. Det revs i samband med att den nuvarande kyrkan byggdes 1641- 1642. Det var pfalzgreven Johan Kasimir som lät bygga kyrkan till minne av hans gemål, den svenska prinsessan Catharina. Kyrkan har en rektangulär planform med rakslutet korparti, sakristia i norr och vapenhus i väster. Fasaderna är vitputsade och sadeltaket, som är valmat i öster, är belagt med tegel. Huvudingången är via vapenhuset i väster. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården saknar kvartersindelning. Gravnumreringen börjar invid muren i sydväst, fortsätter i ett större område i sydväst, för att sedan fortsätta vid muren i nordväst, en gravrad väster om kyrkan och tre gravplatser norr om kyrkan. Därefter saknas några nummer. På gravkartan från 1940-talet ligger dessa nummer under en annan indelning söder om kyrkan. Det är gravnummer 93-99 b. Ett större område i nordväst har gravnummer från 100 till 201. Numreringen fortsätter från nr 202 sydöst om kyrkan till nr 337 sydväst om kyrkan. Väster om den sista raden finns en rad med numrering från 1001 till 1026 och söder om klockstapeln ligger två mindre rader med numrering från 500 till 514. Allmän karaktär Kyrkogården har en öppen karaktär då det saknas rygghäckar. Områdena med s k linjegravar, nordvästra delen och området söder om kyrkan, är något utglesade. Gravraden närmast kyrkan och enstaka enskilda gravar har en mer påkostad karaktär med högre gravvårdar och/eller gravomgärdningar. I övrigt är karaktären enhetlig med låga gravvårdar, som alla har textsidan mot öster. Den öppna karaktären bryts delvis av de högvuxna tujorna utmed gången från södra grinden till kyrkans vapenhus samt den höga boken söder om klockstapeln. Omgärdning Väster: en ca 0,1-0,8 (i söder) m hög kallmurad helmur av ca 0,2-0,8 m stor gråsten. Sedum växer på muren samt en klippt ca 0,5 m hög syrenhäck. Norr: en ca 1,2 m hög kallmurad helmur av ca 0,2-0,5 m stor gråsten. Sedum växer på muren och buskar norr om muren. Muren följer terrängen som sluttar mot öster. I höjd med kyrkans vapenhus finns ingången till bisättningsrummet i muren. De kopparklädda portarna inramas av huggen och fogad röd granit. I höjd med sakristian växer en ca 1,2 m hög klipp snöbärsbuske innanför muren. I nordöstra hörnet körs kompost ut och ligger mot muren. Öster: en ca 0,8-1,0 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-0,5 m stor gråsten. Sedum växer på krönet och en ca 1,3 m hög klippt spireahäck finns innanför muren. Muren vinklar av mot sydväst och övergår i den södra muren. Söder: en ca 1,2 m hög kallmurad helmur, delvis stödmur, av ca 0,2-0,5 m (enstaka 1,0 m) stor gråsten. Sedum växer på murkrönet. Ingångar Väster: en gång till uthuset i nordväst. Söder: pargrind av järnsmide med konkavt krön. Enkla spjälor och svängd ornamentik. Grindstolparna är kvadratiska och slätputsade med spritputsade fält, allt avfärgat i vitt. Stolparna kröns med plåtklätt och svartmålat topptak. Vegetation Kyrkogården saknar trädkrans. Norr: stubbar efter nedtagna träd (trädkrans ?). Öster: tre askar växer utanför muren. Det är oklart om de har hört till en trädkrans, eller växer naturligt. Söder om klockstapeln växer en hög bok. Utmed gången från grinden i söder till kyrkans västingång står ett antal tujor. Det är sex stycken i öster och två stycken väster om gången, närmare kyrkan. De äldre tujorna är mycket höga och ska enligt uppgift på sikt ersättas av de yngre tujorna. Även ingången till bisättningsrummet flankeras av tujor. Några gravar omgärdas med låga häckar och dessa utgörs av buxbom. Det finns inga rygghäckar på kyrkogården. Gångsystem En grusgång löper invid kyrkogårdsmuren i sydöst och väster liksom runt kyrkan. Från den södra grinden löper en grusgång till kyrkans vapenhus. Kyrkogårdens västra del delas in i en nordlig och en sydlig del genom en grusgång som går runt respektive del. Området söder om kyrkan delas i två delar genom en grusgång i nord/sydlig riktning. Gångarna är belagda med krossgrus. Gravvårdstyper Majoriteten av gravvårdarna är sentida låga och breda vårdar. Det finns även ett stort antal mindre gravvårdar som troligen hör till det s k linjegravsystemet. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Att döma av årtalen på gravvårdarna i Rönö har gravläggningen på linjen, i alla fall från 1920-talet och framåt, gått från området nordväst om kyrkan, nr 100-201, med början i nordväst och fortsatt över till området söder om kyrkan med början i öster. Linjegravsystemet upphörde allmänt vid mitten av 1960-talet men i en del församlingar fortsatte bruket med linjebegravningar ännu en tid. Det gör att det kan vara svårt att avgöra om gravvårdar efter mitten av 1960-talet över enbart en person, som dessutom passar in i linjesystemet, hör till denna begravningsform eller inte. Söder om klockstapeln står två gravvårdar i svart granit, nr 504 ca och 511 ca. Det kan röra sig om två barngravar och det är relativt vanligt att man haft ett speciellt område för barngravar eller en barnlinje. De gravar som ligger invid kyrkogårdsmuren, norr om kyrkan, omedelbart väster om kyrkan samt på kyrkogårdens sydvästra del är i allmänhet mer påkostade och hör till familjegravarna. Norr om kyrkan finns ett gjutjärnskors över Johan Erik Becker som var komminister i Rönö Östra Ny 1843-59. På namnplattan står att ”Rönö församling reste korset 1967”. Korset är dock troligen äldre och av en typ som var vanlig under 1800-talet. Intill klockstapeln står ett enkelt kors av trä. Det är ett minnesmärke över storspelmannen Pelle Fors (1815-1908) som vilar på kyrkogården. De flesta gravvårdarna är tillverkade i svart, grå eller röd granit. Förutom ovannämnda vårdar i trä eller gjutjärn finns ett fåtal gravvårdar av marmor eller kalksten. Åtta gravar är täckta med grus eller sand. Av dessa omgärdas en av ett staket i järnsmide, två av stenram och de övriga fem av buxbomshäck. Förutom fåtalet gravvårdar invid kyrkogårdsmuren går alla gravrader i nord/sydlig riktning och vårdarna är vända med textsidan mot öster. Byggnader Sydväst om kyrkan står den tjärade klockstapeln, som sannolikt uppfördes på 1680-talet, eventuellt mitten av 1700-talet. Snedsträvorna är klädda med liggande panel. Klockvåningen är öppen med en enkel spjälbalustrad. Den kröns av en enkel huv med sadeltak där både gavlar, takfall och spira är klädda med kyrkspån med rundad avslutning. Klockvåningen nås genom en inklädd trappa i norr. Bisättningsrummet/bårhuset är ingrävt i terrängen nordväst om kyrkan med ingång i norra kyrkogårdsmuren. Ingången utgörs av en kopparklädd pardörr inramad med huggen och fogad röd granit. Det invigdes 1961 och är ritat av stadsingenjör David Hodin i Linköping. Invid kyrkogården i nordväst finns ett uthus med tjärade eller cuprinolade fasader av stående locklistpanel. På baksidan finns ett påbyggt avträde. Uthuset har ett pulpettak täckt med sinuskorrugerad plåt. Det är indelat i tre olika förråd. Övrigt Väster om kyrkan finns en ca 0,1-0,9 m hög terrassmur mot kyrkogårdens högre liggande västra del. Den avslutas i söder invid klockstapeln med en trappa. Muren är delvis fogad och består av ca 0,2-0,5 m stor huggen gråsten. I sluttningen mot väster finns krypväxter. |
