Stäng fönster Norrköping kn, HÄRADSHAMMAR 7:1 HÄRADSHAMMARS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
Beskrivning |
---|
Häradshammars kyrka Häradshammar är en medeltida socken och omtalas som Herseme 1343. Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria genom att den har brunnit vid två tillfällen, på 1570- talet samt 1806. Det är osäkert när den första stenkyrkan uppfördes. Den ska enligt beskrivningar ha varit tvåskeppig och tillhört en av landskapets största kyrkobyggnader. Kyrkans nuvarande utformning härstammar dels efter en omfattande ombyggnad 1792-1793 och dels efter den ödesdigra branden 1806. Efter branden nyuppfördes kyrkan av byggmästaren Casper Seurling, sannolikt efter ritningar av arkitekt P W Palmroth. Kyrkan erhöll ett rektangulärt långhus med ett något smalare rakslutet kor. Den äldre sakristian, som uppförts 1737 på norra sidan, behölls. Ett torn tillbyggdes i väster 1836 efter östgötabyggmästaren Abraham Nyströms ritningar. Exteriören präglas av den för tiden rådande nyklassicismen med putsade fasader och symmetriskt placerade stora, rundbågiga fönsteröppningar. Huvudingången är via tornet i väster men ingång finns även mitt på södra långhusmuren. Sadeltaket var ursprungligen spåntäckt, men är sedan 1925 belagt med skifferplattor. Interiören domineras av korväggens arkitektoniska uppbyggnad med en altartavla av Pehr Hörberg. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är indelad i två kvarter, A och B. Kvarter A är beläget främst på kyrkans södra sida. Området närmast kyrkan, som hör till den äldsta delen, utgör kvarter A. Gravvårdar finns på södra, östra, norra och västra sidan. Kvarter B finns norr om den norra muren, nedanför kvarter A samt på den östra sidan nedanför den grässlänt som avgränsar de båda kvarteren. Allmän karaktär Kyrkogården inramas av trädkrans på alla sidor. Kyrkan är orienterad i väst-östlig riktning. Utvidgning har skett åt norr och öster, varpå kyrkan fått en mer centrerad position på kyrkogården. Rygghäckar finns över hela kyrkogården, och stora öppna gräsytor gör att kyrkogården får en öppen karaktär. Omgärdning Väster: en kallmurad halvmur av huggen, grå granit i stora block. Denna mur tillhör den äldre delen av kyrkogården. Senare har kyrkogården utvidgats åt norr. Den västra muren ersätts därför åt norr med en häck av klippt hagtorn, ca 0,9 meter hög. Norr: en häck av hagtorn utgör inramning av kyrkogården. Den är ca 0,9 meter hög och klippt. På kyrkans norra sida finns den äldre norra muren kvar. Det är en stödmur som delar den äldre och den nya delen av kyrkogården. Den nya delen ligger lägre än den äldre. Öster: en klippt hagtornshäck med inblandning av lövträd, främst lönn. Häcken är ca 1,2 meter hög. Söder: en stödmur, kallmurad av huggen grå granit. Den är ca 0,8 meter hög. Muren har en del skador då den börjat ge vika åt söder, varpå stenar rasat in. Den södra muren övergår i sydost i en klippt hagtornshäck, ca 1,2 meter hög. Häcken går utmed en senare utvidgning av kyrkogården. Ingångar Väster: i väster finns två pargrindar. Dels en i den äldre muren, mitt framför kyrkans västliga ingång. Det är en järnsmidesgrind med fyrkantiga betongpelare med blomurnor ovanpå. Grinden är svartmålad och består av ovaler med våglinjer och med smidda kulor upptill. En likadan grind som denna finns i det nordvästra hörnet. Söder: på den södra sidan finns två pargrindar. Den grind som vetter mot kyrkans södra långhussida är av samma modell som de två i väst. Grinden i sydöstra hörnet är av svartmålat järnsmide i rektangulärt mönster. Vegetation Runt omkring kyrkan går en trädkrans i väster, söder, öster och norr. Den består av nio stycken lindar på norra, samt nio, respektive åtta stycken på östra och södra sidan. På västra sidan står från norr till söder räknat fyra kastanjer och fyra popplar som utgör trädkrans. Den trädkrans som på fotot från 1958 finns inne på kyrkogården utmed norra muren och östra sidan, finns inte längre kvar. På norra delen av kyrkogården ger fyra höga hängbjörkar, planterade i fyrkant, karaktär åt kyrkogården. Inne på kyrkogården finns utmed norra muren flera höga tujor, vilka utmärker sig i ett annars trädlöst område. Stora öppna gräsytor ger kyrkogården en öppen karaktär. På den norra delen, det som utgör kvarter B, löper rygghäckarna i väst-östlig riktning. I öster går de istället i nord-sydlig riktning. På den södra sidan går rygghäckarna i väst-östlig riktning. De rygghäckar som återfinns i kvarter B, den norra och östra delen av kyrkogården, består huvudsakligen av ölandstok och två typer av spirea (brud- och rosenspirea). På den södra sidan är två idegranshäckar nysatta. För övrigt finns två berberishäckar samt en rygghäck av ölandstok. I detta område finns också relativt nysatta, låga rosplanteringar. Gångsystem Runt omkring kyrkogårdens ytterkanter löper grusgångar av krossat, finkornigt grus. På södra sidan, närmast kyrkan, går en grusgång i väst-östlig riktning tills den vid gränsen mellan kvarter A och B vänder utåt och går upp i den södra grusgången. Mellan gravar i kvarter B finns inte några grusgångar, utan endast gräs. Gravvårdstyper Norr om kyrkan och i öster, i kvarter A, finns äldre, högresta gravvårdar. På södra sidan finns i huvudsak lägre, breda gravvårdar. I kvarter B finns främst gravvårdar av sentida, låga, breda typer. Minneslund Någon minneslund finns inte. Enligt uppgift finns en idé att vid behov anlägga en minneslund i träddungen av björkar på norra sidan, kvarter B. Byggnader På kyrkogården finns inga byggnader utöver kyrkan. Övrigt Runt omkring grusgångarna finns belysning av modern art. Det är strålkastare och lyktstolpar med rund, glasklar kupa. Inom kyrkogården finns tre parkbänkar. De är nytillverkade i äldre stil av gjutjärn. En bänk finns i björkdungen på norra sidan. De andra två finns invid kyrkan till öster, respektive norr om kyrkan. På utsidan vid den västra muren finns en bänk av enkel plankkonstruktion utan ryggstöd. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Gravplats nr 1-216 Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller gravvårdar av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Exempelvis finns här sångerskan Zarah Leanders grav. I detta område återfinns de äldsta gravarna med höga kulturhistoriska världen. Den enda grusgrav som finns minner om ett svunnet gravskick. Grustäckta gravar var förr mycket vanligt på våra kyrkogårdar i länet. Efterhand har de dock lagts om till gräsgravar. Därför är de grusgravar som finns kvar kulturhistoriskt intressanta. Inom kvarteret finns flera gravvårdar med titel. Titlar kan berätta mycket om en trakt med tanke på social struktur och näringsliv. De titlar som finns här är bland annat ”Nämndemannen”, ”Hemmansägaren”, ”Rusthållaren”, ”Fjärdingsman” och ”Skogsförvaltaren”. Mellan kvarter A och B går den norra muren. Denna äldre mur visar på den tidigare yttre gränsen för kyrkogården, och har ett högt kulturhistoriskt värde. Rygghäckarnas och grusgångarnas sträckning är värdefull att bevara, då dessa håller samman och ger struktur åt kyrkogården. Kvarter B Gravplats nr 1-216 Kulturhistorisk bedömning Detta område utgörs av en utvidgning och har därför inte så stor andel äldre gravar. Det finns inte heller några följbara spår av så kallade linjegravar. Den norra muren är i gott skick och utgör den tidigare inramningen av kyrkogården. I denna del av kyrkogården är trädkransen av lind tät. Den har höga värden då den minner om ett äldre parkideal som sedan 1700-talet varit vanligt på stadskyrkogårdarna i länet. Från mitten av 1800-talet blev det även vanligt på landsortskyrkogårdar. Trädkransen ger en inramning av kyrkogården och skärmar av den från omgivningen. Rygghäckarna och gångsystemen är viktiga för kyrkogårdens struktur. |