Stäng fönster Norrköping kn, DAGSBERG 3:4 DAGSBERGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Dagsbergs kyrka Dagsberg är en medeltida socken, som är belägen på Vikbolandet. Den nuvarande kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset samt med en korsarm och sakristia på norra sidan. Nästa större förändring företogs under 1400-talets andra hälft då långhuset utvidgades mot norr och kyrkorummet valvslogs och blev tvåskeppigt. I slutet av 1700- talet fick kyrkan sin nuvarande utformning då ett nytt torn uppfördes. Vid den senaste omfattande renoveringen som utfördes under arkitekt Kurt von Schmalensees ledning förändrades bl. a. kyrkorummet med nytt tak. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor med torn i väster och med ett medeltida f.d. vapenhus i söder. Fasaderna är putsade med ädelputs och taket belagt med kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del av riksintresseområdet vid Dagsberg. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården består av fyra kvarter: A-D. Allmän karaktär Kyrkogården präglas av sitt höjdläge, i väster med utsikt mot Norrköping. Kyrkogården omges av trädkrans och kyrkogårdsmur. Det inre präglas av rygghäcksystem dels i raka rader och dels i rektanglar. Viktigt för karaktären är också den gamla tiondeboden/sockenmagasinet i norra muren och pannrumsbyggnaden i den södra. Det kan eventuellt tidigare ha varit en stiglucka som byggts om. Utanför denna ligger en äldre prästgård. Kyrkogården är belägen på ett berg, som går i dagen strax norr om kyrkogården. För att begravning ska vara möjlig bör den redan från början, åtminstone delvis ha varit utfylld. Omgärdning Kyrkogården omsluts av en kyrkogårdsmur i skalmursteknik av 0,2-1,0 m stor sten utan bruk. Muren löper som fullmur med en högre utsida (0,8-1,5 m hög) än insida (0,1-0,5 m hög) på alla sidor utom den östra, där muren istället utgör terrassmur. Murkrönet är beväxt med sedumväxter och mossa. Längs med den södra och östra muren löper en väg på utsidan av kyrkogården vilket skiljer denna från trädgårdarnas syrenhäckar. Ingångar Kyrkogården har ingångar i väster och norr. Huvudingången i väster består av en pargrind i smide mellan fyrsidiga vitputsade stolpar i uttalad empirstil. Stolparna har utskjutande tak av falsad grön plåt och kröns av förgyllda stjärnor. Grinden är ornerad med spjälor, bågar och rundlar samt pilspetsar i tre nivåer. Grinden i norr är likadan men har en extra mittsektion. Enklare utgångar utan grind, finns på ömse sidor om pannrumsbyggnaden som idag innehåller toalett/förråd/el-central. Vegetation Vegetationen utgörs av en lind (utanför muren) och en kastanj i väster. I norr finns fem lindar. I öster saknas trädkrans och här finns en 0,5-0,8 m hög häck av berberis och aronia omväxlande, berberisen täcker hörnen medan aronian står i mitten. I söder finns sex lindar och längst i väster en hög kastanj. Det har tidigare stått fler höga kastanjer på kyrkogården, men dessa togs bort på 1990-talet. Förutom i trädkransen finns vegetation i form av rygghäckar i alla kyrkogårdens delar. Framför kyrkans västingång står två klippta träd och intill tiondeboden ett körsbärsträd. Gångsystem Gångarna består av naturgrus. En huvudgång leder från den västra grinden upp till kyrkans huvudingång i väster. En grusgång leder från norra grinden fram till byggnaden med el-central och toalett och korsar den västra gången framför kyrkan. Runt kvarteren löper grusgångar som går upp i ovan nämnda gångar. Dessa går inte intill muren, utan närmast muren finns en gräsmatta med en rad gravar. En grusgång löper runt själva kyrkan. En kortare gång leder från tiondeboden ut till den västra huvudgången. Gravvårdstyper Kyrkogården präglas idag till övervägande delen av gravvårdar från 1900-talets senare hälft och framåt. Inga grusade gravar eller liknande finns kvar. En rest efter en äldre kyrkogård utgör de gravar av uttalad köpegravskaraktär som står längs med södra muren, både på den västra delen i kvarter A och i den östra i kvarter D. Dessa består till större delen av höga smala vårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Bland dem finns ett högt kalkstenskors och en barngrav i form av en urna från 1800-talet. Minneslund Minneslunden är belägen i den sydöstra delen av kyrkogården. I centrum finns ett körsbärsträd. Väster om detta en plattsättning av trädgårdsplattor där ett arrangemang i smidesjärn för uppsättning av blommor och ljus finns. På plattorna står en parkbänk från Byarums bruk. Omgärdningen utgörs i norr och väster av en 0,3 m hög idegranshäck och i söder och öster av ett från en stenramsgrav återanvänt gjutjärnsstaket. Byggnader I norra muren finns ett gravkapell som sannolikt ursprungligen varit en medeltida tiondebod. I denna bod förvarades kyrkans tionde, dvs. den skatt som sedan lång tid tillbaka ålades bönderna att betala till kyrkan. Byggnader av detta slag har framför allt varit vanliga i delar av Götaland och Svealand. Byggnaden på Dagsbergs kyrkogård är en av få bevarade medeltida tiondebodar i länet. Den kan även ha använts som sockenmagasin. Boden är putsad i vitgrå puts och har ett tvåkupigt tegeltak. Vindskivorna är svarta medan porten, en dubbelport med rundat överstycke, är ljust grönmålad, liksom den lucka in till vinden som finns ovanför porten. I södra muren finns en byggnad som rymmer en toalett och en el-central med förråd för kyrkogårdens verktyg. Den uppfördes från början som pannrum. Byggnaden är putsad i vitgrå puts och har ett grönt falsat plåttak försett med en kraftig skorsten. Byggnaden har en ljusgrönt målad port med rundat överstycke och dess kortsida är längre än dess långsidor. Byggnaden står på platsen för en tidigare sydingång som eventuellt haft en stiglucka. Och bortser man från skorstenen, för dess lite märkliga utformning också tanken till en medeltida stiglucka. Ritningar till byggnaden, en pannrumsbyggnad, utfördes av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee 1960. Norr om kyrkogården ligger en äldre stenbod med sadeltak i tegel samt ett kyrkstall. Övrigt Dagsbergs kyrkogård ligger i ett fornlämningsrikt område. Tre fornlämningskoncentrationer med gravfält och boplatsområden ligger runtomkring kyrkbyn (RAÄ 1,2,3,10, 49). Ljunga gravfält (RAÄ 1) sydväst om kyrkogården är ett av de största på Vikbolandet och längre österut på samma höjd som kyrkogården är belägen på är, enligt Anton Ridderstads östgötabeskrivning från 1918, en hög backe full av stensättningar och rundlar samt en bautasten av röd granit av 1,5 m höjd. De forntida gravfälten runt Dagsberg indikerar att det var ett bygdecentrum under vikingatid. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A, gravplats nr 1-94 Kvarteret utgör det södra av de två på västra delen av kyrkogården och omfattar gravplats nr 1-94. Allmän karaktär Kvarteret består av tre långa gravrader i öst-västlig riktning. Dels finns det en rad utmed den södra muren, samt på båda sidor om en rygghäck på en gräsmatta mellan huvudgången och den södra yttre grusgången. Fem gravplatser längs den västra muren är ännu inte tagna i anspråk. Omgärdning Kvarteret omges av kyrkogårdsmuren i väster, av huvudgrusgången i norr, av kyrkan i öster och av kyrkogårdsmuren och trädkransen i söder. Ingångar Kvarteret ligger inne på kyrkogården. Vegetation Mellan de två inre raderna av gravar står en 1,1 m hög idegranshäck som rygghäck. Gångsystem Kvarteret består av en långsmal gräsmatta mellan den västliga huvudgången och den södra kringgående gången samt en rad gravar söder om denna. Gravvårdstyper Längs med södra muren finns en tydligt markerad linje med högreståndsgravar. Dessa är höga och smala och huvudsakligen från sent 1800- eller tidigt 1900-tal. Enstaka yngre kompletterar. De inre gravraderna består av enklare gravvårdar, huvudsakligen lägre bredare från 1950- och 1960-talen. Enstaka äldre står dock kvar, bland dem en kalkstensvård över kyrkoherde Lind från 1932 samt en häll över kantor Appelkvist. Kvarter B, gravplats nr 1-182 Kvarteret utgör den norra och större delen av den västra delen av kyrkogården med gravplatser numrerade från 1-182. Allmän karaktär Kvarteret präglas helt av rygghäckar i idegran. Dessa går i nord-sydlig riktning på den östra delen och i öst-västlig riktning på den västra sidan. Omgärdning Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmur i väster och norr. I öster finns en grusgång, och på den södra sidan, leder den västliga huvudgången fram till kyrkans västtorn. Vegetation Kvarteret delas i två delar av grusgången mellan tiondeboden och huvudgrusgången. I den östra delen finns två öst-västligt löpande rygghäckar av idegran, i öster 0,5 m hög och i väster 1,0 m. Dessutom finns en 1,0 m hög häck av samma slag löpande i nordsydlig riktning utmed huvudgrusgången, samt en liten avslutningshäck i samma riktning i den norra delen av kvartershalvan. På den västra halvan löper tre öst-västligt orienterade idegranshäckar som alla är ca 0,8 m höga. Gångsystem Kvarteret består bl. a. av en gräsmatta innanför huvudgrusgången och den norra kringgående gången. Den delas på mitten av grusgången mellan tiondeboden och huvudgrusgången. Gravvårdstyper Med undantag av enstaka kvarstående äldre vårdar (tidigt 1900-tal) är nästan samtliga gravvårdar från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet av den karaktäristiska låga och breda typen. Titlar är ovanliga och förekommer i undantagsfall. I kvarterets nordvästra utkant står två rader med små moderna vårdar, urngravvårdar. Ett litet marmorkors markerar en barngrav. Bland vårdarna finns den över Capella Ecumenticas initiativtagare Hilding Bielkhammar. Byggnader Gravkapell, sannolikt medeltida tiondebod eller sockenmagasin. Kvarter C, gravplats nr 1-143 Kvarteret utgör den norra och större delen av den östra kyrkogården.Gravarna numreras från 1-143. Allmän karaktär Kvarteret är helt omgjort på 1960-talet och består av tio nord-sydliga rader med likartade låga breda gravvårdar från 1960-talet och framåt. Ingångar Den norra grinden i muren leder in till kyrkogården och kvarter C. Vegetation Raderna av gravar delas in av rygghäckar. De består av fem nord-sydligt löpande 0,5 m höga raka idegranshäckar Gångsystem Kvarteret består av en gräsmatta innanför den kringgående norra och östra gången samt gången kring kyrkan. Gravvårdstyper Samtliga gravvårdar är från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet och av den karaktäristiska låga breda sorten. Det finns inte många gravvårdar som har någon form av titel. De gravar som finns utmed den norra muren är de yngsta och består av små gravstenar tillhörande urngravar, främst från 2000-talet. Kvarter D, gravplats nr 1-84 Kvarteret utgör den södra och mindre halvan av den östra delen av kyrkogården, samt hela raden gravar längs östra muren. De numreras från 1-84. Allmän karaktär Kvarteret är smalt och består i stort sett endast av gravarna utmed södra och östra muren. De inre områdena, dels norr om tornet, norr om långhuset, där ytan starkt begränsas av sakristian och den relativt nyanlagda minneslunden samt ytan öster om kyrkan innehåller endast enstaka gravvårdar. Omgärdning Kvarteret omgärdas i söder och öster av kyrkogårdsmuren samt av kyrkan i norr. I väster utgörs avgränsningen av grusgångar. Ingångar Kvarteret ligger strax öster om den norra ingången. Vegetation Det som utmärker kvarteret är de ca 4-5 m höga tujor som omger grav nr D 51. Se foto på nästa sida. Gångsystem Kvarteret ligger huvudsakligen utanför den södra och östra delen av den kringgående grusgången. Gravvårdstyper Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter. Vårdarna är huvudsakligen från sent 1800- och tidigt 1900-tal. De ligger delvis familjevis och är då kompletterade med yngre vårdar. I den östra utkanten är relativt många vårdar ersatta i modern tid medan den södra utkanten i stort sett är intakt. Till de mer ovanliga vårdarna hör en barngrav i form av en kalkstensurna nr D 23. |
