Stäng fönster Norrköping kn, DAGSBERG 3:4 DAGSBERGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Dagsberg är en medeltida socken, som är belägen på Vikbolandet. Den nuvarande kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset samt med en korsarm och sakristia på norra sidan. Nästa större förändring företogs under 1400-talets andra hälft då långhuset utvidgades mot norr och kyrkorummet valvslogs och blev tvåskeppigt. I slutet av 1700-talet fick kyrkan sin nuvarande utformning då ett nytt torn uppfördes. Vid den senaste omfattande renoveringen som utfördes under arkitekt Kurt von Schmalensees ledning förändrades bl a kyrkorummet med nytt tak. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor med torn i väster och med ett medeltida f d vapenhus i söder. Fasaderna är putsade med ädelputs och taket belagt med kopparplåt. Huvudingången är via tornet i väster. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del av riksintresseområdet vid Dagsberg. Kyrkomiljön Dagsbergs kyrkby ligger i ett dominant läge på en bergshöjd i västra delen av Vikbolandet. Vid den äldsta kända karteringen som utfördes 1690 finns tio hus grupperade runt kyrkan. Kyrkbyn laga skiftades 1837-39, men en stor del av gårdarna ligger ännu kvar runt kyrkan. Gårdarnas mangårdsbyggnader härrör företrädesvis från 1800-talets andra hälft. Skola och fattigstuga låg tidigare vid kyrkan, men när det på 1920-talet blev aktuellt att uppföra ny skola och nytt ålderdomshem placerades dessa på kyrkhöjdens norra del. Skolan och lärarbostaden uppfördes 1925 av trä i två våningar. Två år senare uppfördes ålderdomshem med samma utförande i en enhetlig gestaltning i 20-talsklassicism med faluröd fasader och flacka sadeltak. Strax utanför kyrkogårdsmuren i väster står två runstenar. Nordväst om kyrkan uppfördes i början av 1980-talet Dagsbergsgården, vilken inrymmer bl a församlingshem och pastorsexpedition. Den f d prästgården, Stenbro, är belägen en dryg kilometer norr om kyrkbyn. Den nuvarande mangårdsbyggnaden är uppförd 1787. Kyrkomiljön ingår som en väsentlig del av riksintresseområdet vid Dagsberg. Kyrkogården År 1916 gjorde arkitekt Gustaf Linden ett förslag till att bygga om en äldre byggnad, som är belägen nordväst om kyrkan på kyrkogården. Byggnaden, som eventuellt kan ha medeltida ursprung, har enligt uppgift använts som sockenmagasin och före ombyggnaden som bårhus. Lindens ombyggnadsförslag till gravkapell innebar bl a grundförstärkning av det nordöstra hörnet, utvidgning av dörröppningen och upptagning av ett igenmurat fönster. I interiören lades ett nytt kalkstensgolv och ny inredning ritades. På bevarade uppmätningsritningar ser de äldre portarna ut att vara järnskodda. Ritningen till de nya portarna är signerad av B Hedvall, vilket troligen avser Björn Hedvall, som under en period var anställd vid Lindens arkitektkontor. Linden (1879-1964) var stadsarkitekt i Linköping mellan åren 1912 och 1924. Han var även anställd vid Byggnadsstyrelsen där han blev den ledande stadsplaneexperten. Hans stora insats i Linköping var den generalplan över staden som blev klar 1923 och de s k engelska radhusen, som han ritade på Lindengatan. Han var även ansvarig arkitekt när Regna kyrka återuppfördes efter en brand 1914-15. Arkitekt Kurt von Schmalensee, som var ansvarig för den omfattande ombyggnaden av kyrkan under åren 1958 till 1963, uppgjorde även ett renoveringsförslag för gravkapellet. Det försågs med samma typ av ädelputs som kyrkan. I gravkapellet förvaras delar till en medeltida dopfunt samt två stora vitmålade skulpturer, med underliggande polykrom bemålning samt förgyllning. Skulpturerna flankerade tidigare altartavlan, men mer ingående uppgifter om deras härkomst saknas. I inventeringen från 1828 uppges under rubriken Gamla Bilder: I Choret äro 2ne Colossala Bilder uppställde, en på hvardera sidan om altaret, den ene föreställande Tron och andra Hoppet, båda hvitmålade. Även i en anteckning från 1774 uppges en altartavla med Kristi dop i Jordan med 12 apostlabilder och på sidan 2 vita bilder tron och hoppet, vilka var en gåva av handelsman Simon Johan Schröder i Norrköping. En ny pannrumsbyggnad uppfördes 1960 efter ritningar av Kurt von Schmalensee strax sydväst om kyrkan. En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. |
