Stäng fönster Tomelilla kn, KYRKOGÅRDEN 1 TOMELILLA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Tomelilla ligger på Österlen i sydöstra Skåne. Tomelilla omnämns första gången i skriftliga källor som ”Tommorp Lille” år 1437. Till en början var Tomelilla endast en liten by som ingick i Tryde kyrksocken. Tomelilla hade ingen egen kyrka. År 1866 drogs järnvägssträckan Ystad-Eslöv fram till Tomelilla vars historia som järnvägsort startade. Ännu på 1860-talet var Tomelilla en liten by i jämförelse med de omgivande byarna Tryde, Ramsåsa, Benestad och Ullstorp. Med anslutning till järnvägsbanorna Simrishamn-Tomelilla 1882, Malmö-Tomelilla 1892-93 och Tomelilla-Brösarp 1901 blev Tomelilla en viktig järnvägsknut och utvecklades till centralort i området. Genom kungligt brev erhöll Tomelilla status som municipalsamhälle vid 1800-talets slut och 1921 blev orten köping. Idag utgör Tomelilla egen kommun. Tomelillas centrala delar består av en småskalig bebyggelse med viss stadsmässig prägel. Bebyggelsen är framför allt från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. När kyrkogården anlades låg den i södra utkanten av samhället. Sedan dess har orten expanderat vilket gör att kyrkan och kyrkogården idag har ett centralt läge. Kyrkogård Kyrkogårdens äldsta del har en avlång, triangulär plan intill järnvägensspårens södra sida. Plats avsattes redan till en början norr om kyrkogården för framtida behov. Kyrkogården utvidgades i hela sin norra sträckning omkring 1958 efter en plan utförd 1952 av Eiler Graebe. Den nordvästra entrén till kyrkogården gjordes om med mur och grindöppningar 1960. Omkring 1967 togs en urnlund i bruk vilken ligger i nya kyrkogårdens norra del. 1978 planlades ytterligare urngravplatser sydost om de tidigare samt en oval minneslund. År 2002 anlades askgravplatsområde intill kyrkogårdens norra entré. Kyrkogården omges av en tegelmur i den norra spetsen med ingångar i form av svartmålade järngrindar i nordväst, norr och väster. Övriga delar omges av nätstängsel och klippta häckar. En ursprunglig grindöppning finns längst i söder. På den gamla delen är gravplatserna ordnade i tre stråk mellan tre huvudgångar som strålar samman vid kyrkans sydöstra sida. Gångarna kantas av hamlade lindar. Större gravplatser finns utmed huvudgångarna medan mindre gravplatser är ordnade i rader vinkelrät mot huvudstråken. Den nya kyrkogårdsdelen i norr är indelad i gravgårdar inramade av klippta häckar., ett antal större gårdar i mitten och mindre vid sidorna. Byggnader på kyrkogården En personalbyggnad uppfördes 2015 i kyrkogårdens norra hörn. Byggnaden har fasader av rött tegel och flackt sedumtäckt yttertak med utskjutande takfot. Vid entrén i östra sidan finns en handikappanpassad toalett med entré från kyrkogården. Intill södra sidan av den nya personalbyggnaden ligger ett bårhus ritat 1968 av Eiler Graebe. Bårhuset är uppbyggt av mörkbrunt tegel med skiffertäckt sadeltak. Vindskivor och takplåt är av koppar medan hängrännor och stuprör är bytta till brun plåt. Ytterporten består av en kopparbeslagen pardörr. Fönsteröppningarna till bårhuset är långsmala och består av blyinfattat med råglas. Ytterligare en byggnad, den gamla ekonomibyggnaden, finns utmed den gamla kyrkogårdens västra gräns. Byggnaden inrymde ursprungligen pannrum, bårhus och toaletter och ritades 1926 av Karl Eriksson, Ystad. En senare tillbyggnad i samma stil har förlängt byggnaden mot söder. Ekonomihuset är uppbyggd av rött tegel i blockförband, samma förband som till kyrkan. Taket är ett sadeltak av enkupigt, rött tegel. Gavlarna är murade med dekorativa strömskift och fönster och dörrar är murade med raka valv av stående tegel. Mot norr finns två enkeldörrar till toalettutrymmen och i öster en pardörr i den gamla delen och en enkeldörr till den senare tillbyggnaden. Dörrarna är täckta av en grönmålad, liggande pärlspontspanel. En ekonomibyggnad med garage och förråd/verkstad finns i östra hörnet av kyrkogården intill en större infart från öster. Fasaderna består av trapetskorrugerad plåt med sadeltak av svart korrugerad plåt. Två inkörsportar finns mot kyrkogårdssidan. Källor Ortsrapport för Tomelilla, Kulturmiljöprogram Tomelilla, Regionmuseet Kristianstad, 2002. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2008. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Tomelilla kyrka, Underhållsplan, Ponnert Arkitekter AB, 2005-11-05. Tomelilla kyrkogård, vård- och underhållsplan 2015, Cissela Olsson, Tony Svensson, Emelie Petersson, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2015:40. Internet Tomelilla kommun, Länsstyrelsens översiktliga kommunbeskrivningar. Websida: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Tomelilla.aspx Tomelilla, Särskilt värdefulla kulturmiljöer, Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne Websida: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/Pages/index.aspx |
