Stäng fönster Göteborg kn, KYRKBYN 150:2 M.FL. CENTRALA HISINGEN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| OMRÅDE I utkanten av ett större egnahemsområde ligger dessa 12 individuellt utformade radhus i kvarteret Klostermuren, mest kända för sin tillblivelse genom en långtgående brukarplanering. Området ligger som en småskalig utpost mot det angränsande friluftsområdet i norra Kyrkbyn, en småskalighet som kontrasteras av den storskaliga skivhusbebyggelsen på bergsslänten i väster. Kvarteret med radhuslängor åt tre håll har alla bostadsentréer vända mot den gemensamma gården i områdets mitt, medan garagen ligger ut mot Kölnåsgatan och Hakefjordsgatan. Som en entrébyggnad till området ligger en fristående gemensamhetsbyggnad i kvarterets sydvästra hörn. Karaktäristiskt för gårdsplaneringen är avsaknaden av staket mellan de privata uteplatserna, sammanhängande gräsytor och små asfalterade gångstigar. Projektet med att genom brukarplanering utforma och bygga dessa radhus var en tillämpning av ett under längre tid pågående forskningsprojekt på Chalmers kallat M70. Under cirka ett halvår pågick själva projekteringen i samarbete mellan de aktuella familjerna och handledande arkitekter; Johannes Olivegren och Inger Stekkestad. Målsättningen var - skriver Olivegren i sin bok Brukarplanering (1975) - "att främja utvecklingen av en ständig samhällsbildningsprocess där individer och grupper utvecklas genom att ge varandra samhörighet och stimulans när de tillsammans formar sin närmiljö och tar ansvar för dess drift och vidareutveckling". BYGGNADER Radhusen klädda med lockpanel, har alla en individuell utformning och färgsättning. Byggnadshöjden är mellan en och tre våningar. Genom utbyggnader av enkla byggnadsvolymer i olika våningshöjd, ofta samlade under ett gemensamt sadeltak skapas en variationsrik fasad med många förskjutningar. De relativt breda gavlarna har artikulerats genom fasadförskjutningar, burspråk och balkonger. Entrédörrarna är generellt placerade i ett skyddat innerhörn. De vita träfönstrens former och placering varierar stort. Ofta förekommer dock rumsbreda fönsterband till exempel in mot kök och matplatser, vilka alltid är förlagda mot gården. Fönsterfodren har ofta en avvikande färg liksom vindskivor. Exempel på färgkombinationer är: brun träpanel med rosa fönsterfoder och balkongfronter eller ljusblå träpanel med turkosa foder och balkongfronter. Byggnadskonstruktionen med ett bärande pelar-/balksystem av trä, är enligt arkitekten vald för att möjliggöra framtida anpassningar till förändrade bostadsbehov. Sadeltaken är klädda med svarta eller bruna eternitskivor, fabrikat Kvarto, vars profilering påminner om tegelpannor. Våningar: 1-3 Stomme/konstruktion: pelar-/balkkonstruktion och bjälklag av trä Fasad: lockpanel Fasadfärg: brun, ljusblå, gul, röd Takform: sadeltak (över flera våningshöjder) Takmaterial: svarta eller bruna tegelprofilerade eternitskivor Utvändiga detaljer: se ovan Bebyggelsen har inte förändrats i någon större utsträckning sedan 1975. Detta kanske beror på att merparten av de ursprungliga ägarna ännu bor kvar. Några hus har bytt färg, en mindre tillbyggnad har skett och flertalet familjer har installerat öppna spisar. KOMMENTAR Hur väl de ursprungliga intentionerna med att skapa en demokratisk och social brukarprocess har slagit in, kan inte denna inventering bedöma. Vissa fysiska förutsättningar för gemenskap finns inbyggda i området som till exempel: att entréer liksom kök och matplatser med sina uppglasade fasader, är vända in mot gemensamhetshuset och den gemensamma gården, vilken inte avgränsas av några staket. Det arkitektoniska formspråket med enkla adderade byggnadsvolymer med individuell färgsättning skapar en variationsrik men ändå karaktärsmässigt fungerande helhet. |
