Stäng fönster Stockholm kn, FREDHÄLL, Stockholm
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Stockholms kn, Fredhäll FREDHÄLL Stadsdelen Fredhäll ligger längst ut på den sydvästra delen av ön Kungsholmen. I öster utgör Essingeleden, del av Rålambsvägen, Stagneliusvägen samt del av Atterbomsvägen gräns mot stadsdelen Marieberg. Drottningholmsvägen avgränsar stadsdelen i norr. Essingeleden når Fredhäll från söder genom Fredhällsbron. Trafiken leds därefter genom Fredhällstunneln vars norra mynning är i höjd med Rålambsvägen. Fredhäll ingår i Sankt Görans församling. STADSDELENS KARAKTÄR Bebyggelsen i stadsdelen består av flerbostadshus, både lamellhus och punkthus uppförda under 1930-talet. Husen ligger fritt och är omgivna av sparad naturmark. Merparten av husen ligger i parallella rader i nord-sydlig riktning och grupperade kring lokalgatorna Rålambsvägen, Snoilskyvägen och Atterbomsvägen. Bostadshusen omges av Fredhällsparken, som i norr är ett flackt parkområde och i söder en bergig Mälarstrand med många badklippor. Längst i väster ligger friluftsbadet Fredhällsbadet som uppfördes 1922 för nordiska simtävlingar. Där finns också sommarnöjet Sigridsberg från 1840-talet. HISTORIK Fredhäll var ännu under 1900-talets första årtionden ett lantligt område. En del äldre träbyggnader låg inom den nuvarande stadsdelen däribland sommarnöjet Sigridsberg. Delar av västra Kungsholmen utnyttjades av Kungliga Trängbataljonen samt av industrier i området kring Marieberg. Det gamla prästbostället Fredhäll som gett området dess namn fanns kvar till mitten av 1930-talet, då det revs. Stockholms stad köpte Kristinebergs och Fredhälls egendomar år 1920 för exploatering. 1926 utlystes en stadsplanetävling för området, som tänktes rymma 35 000 bostäder. De flesta täv-lingsdeltagarna tog fasta på områdets topografi. Arkitekten Cyrillus Johansson och Sven Mar-kelius delade första pris med förslag som till sin gruppering och markutnyttjade var tämligen lika. Markelius stadsplan var dock betydligt mer modern med inslag av både lamellhus och punkthus. Tävlingsplanerna omarbetades och 1930 fastställdes en stadsplan för Fredhäll och 1934 för Kristineberg, signerade Albert Lilienberg vid Stockholms Stadsplanekontor. Planerna var betydligt mer radikala än tävlingsförslagen och speglar funktionalismens genombrott i slutet av 1920- och början av 1930-talen som innebar ett helt nytt sätt att planera och bygga bostadsområden. Under devisen hus i park planerades större bostadsområden med lamellhus för att erhålla öppnare, ljusare och därmed sundare bostadsområden. Lamellhusplanerna inne-bar främst att huskropparna orienterades efter väderstrecken och grupperades inbördes i stället för efter ett tidigare fastlagt vägnät. Husen gjordes också smalare och högre, med väl planerade lägenheter, för att få in fler boende på en mindre yta. Byggnaderna skulle inte få dominera bostadsområdet, som i den traditionella staden, de skulle utgöra solitärer i ett parklandskap. Stadsdelarna Fredhäll och Kristineberg innebar ett genomslag för de nya idéerna och var för-sta gången i Stockholm ett större område planlades med ett öppet byggnadssätt. Den stadsplan som fastställdes 1930 var betydligt mer radikal än tävlingsförslagen och var signerad Albert Lilienberg på Stockholms Stadsplanekontor. För första gången i Stockholm planlades ett större område med flerbostadshus i ett öppet byggnadssätt. Fredhäll var ett före-gångsområde för funktionalismen både vad gäller stadsplanen och bebyggelsens utformning. Funktionalismens genombrott i slutet av 1920 och början av 1930-talen innebar ett helt nytt sätt att planera och bygga bostadsområden. Under devisen hus i park planerades större bo-stadsområden med lamellhus för att erhålla öppnare, ljusare och därmed sundare bostadsom-råden. Lamellhusplanerna innebar främst att huskropparna orienterades efter väderstrecken och grupperades inbördes i stället för efter ett tidigare fastlagt vägnät. Husen gjordes också smalare och högre, med väl planerade lägenheter, för att få in fler boende på en mindre yta. Byggnaderna skulle inte få dominera bostadsområdet, som i den traditionella staden, de skulle utgöra solitärer i ett parklandskap. Utbyggnaden av stadsdelen inleddes sedan under 1930-talets första år. De hus som byggdes under den första etappen hade traditionella drag som spröjsade fönster, lunettfönster i gavel-partier och sadeltak med tegeltäckning. Under andra hälften av 1930-talet uppfördes mer ren-odlat funktionalistiska bostadshus t ex. vid Atterboms- och Snoilskyvägen. På södersluttning-en i kvarteret Tomten uppfördes 1935 terrasshus ritade av Herbert Kockum, som anses vara Sveriges första. I mitten av 1960-talet drogs Essingeleden i en tunnel genom den södra delen av stadsdelen. Där tunneln mynnar norr om Rålambsvägen revs ett hus för att ge plats för den flerfiliga mo-torvägen. Erica Ek Källor: Texten är baserad på en historik ur Stadsdelsinventeringen Fredhäll, Marieberg, Stockholms stadsmuseum 1986. Husen i Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, Stockholms stadsmuseiförvaltning, Stock-holm 2002. Söderström, Göran (red.) Stockholms gatunamn, Stockholm 2005, Selling, Gösta, Kungshol-men, Stockholm 1926. |
