Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, LINDEBORG, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Som sista utpost i södra Malmö ligger Lindeborg, ett stort område som ingår i Hyllie stadsdelsförvaltning. Det gränsar i norr till Kulladal och Inre ringvägen, i öster till Almvik och Trelleborgsvägen. I söder ligger Stolpalösa koloniområde och i väster till ett kontors- och industriområde längs Axel Danielssons väg. Lindeborg består av flera typer av bebyggelse från olika tider. Höghusområdet var ett av de sista som byggdes i Malmö inom ramen för det så kallade miljonprogrammet.

HISTORIK FÖRE 1965
Det område som skulle bli stadsdelen Lindeborg var ännu 1970 ett utpräglat jordbrukslandskap med ett fåtal utskiftade gårdar i Bunkeflo landskommun. Marken hade flera olika ägare.
Från 1886 gick MalmöTrelleborgs järnväg fram genom nordvästra hörnet av området och på 1930-talet tillkom en samlad egnahemsbebyggelse, kallad Bergdala, i nordöstra delen.
Järnvägen lades mer 1971, samma år som Bunkeflo inkorporerades med Malmö. Samtidigt påbörjades utbyggnaden av det nya bostadsområdet Lindeborg, uppkallat efter en av de gårdar som revs i samband med det storskaliga bostadsbyggandet. Flertalet av gårdarna med tillhörande trädgårdsanläggningar försvann vid exploateringen, men kom att leva kvar som kvartersnamn.

BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
I 1966-års generalplan markerades schematiskt en bebyggelse på Lindeborg. Västra delen avsågs bebyggas med så kallade "storhus" och den östra med småhus. Däremellan fanns mark avsedd för skola, handel och andra allmänna ändamål.
1972 fastställdes en stadsplan för större delen av Lindeborg. Den var utarbetad 1970 av Vattenbyggnadsbyrån (VBB) genom Curt Ivarsson. Han hade tidigare varit anställd på HSB:s planavdelning i Stockholm och medverkat vid planläggningen av Klostergården i Lund. Planen för Lindeborg blev nästan en kopia av Klostergårdsplanen. VBB utarbetade ursprungligen två olika alternativ med flerbostadshus i sex respektive åtta våningar. Båda förslagen kritiserades men alternativet med åttavåningshus kom slutligen att förordas.
Den främsta kritiken mot planerna var placeringen av fyra sextonvåningshus söder om den blivande Sofieholmsparken. Dessa ansågs genom sin skuggverkan avsevärt försämra miljön i den intilliggande parken och för villabebyggelsen. Punkthusen kom dock aldrig att uppföras. Inte heller de lamellhus i tre och sex våningar som planerades i öster och längst i norr kom till utförande. Istället kom 1 ½-plans radhus och friliggande småhus att uppföras. Ändringen 1976 motiverades med att man eftersträvade ett mer varierat utbud av hustyper och boendeformer än vad gällande plan medgav.
Verksamheter med bland annat en bensinstation, planerades i områdets norra del i anslutning till Per Albin Hanssons väg men kom aldrig att genomföras efter protester från de kringboende villaägarna.
Stadsplanen från 1972 följdes till den västra och södra delen. Sju grupper av flerbostadshus  åttavånings skivhus i vinkel mot nordöst med trevånings lamellhus mot väster och söder  placerades innanför en matarled, Axel Danielssons väg. Mellan denna och Pildammsvägen planerades ett verksamhetsområde. I anslutning till bebyggelsen fanns små parkområden. I områdets centrum planerades kommersiell service och kyrka och en gemensam byggnad för fritidsgård, barnstuga, mellan- och högstadieskola. Två barnstugor planerades i anslutning till det norra och södra parkområdet. De två parkområdena skulle inrymma skolidrottsplats, bollplaner, redskapslek, småbarnslek, bygglek, plaskdammar och skidbackar för olika åldrar.
Under senare delen av 1970-talet och 80-talet fortsatte utbyggnaden av Lindeborg, dels med så kallade alphusen i Lindeborgs sydöstra del med MKB och Svenska Riksbyggen som byggherre, dels med småhus och villor, en del uppförda i HSB:s regi. Denna bebyggelse fick en utformning som radikalt avvek från flerbostadshusen i den västra delen vilket var ett konkret resultat av kritiken mot miljonprogrammets bostadsområden.
Den sista bevarade gården, Fosieborg, revs på 1990-talet vid uppförandet av ett äldreboende. Ytterligare nybyggnad och förtätning av bebyggelsen i Lindeborg har skett under 1990-talet och 2000-talet med byggandet av flerbostadshus i kvarteret Kapellmästaren och så kallade "Bo Klok-hus".

BOSTÄDER OCH BOENDE
Flerbostadshusen från början av 1970-talet innehåller 1 430 bostadsrättslägenheter med HSB som byggherre och förvaltare. HSB stod även som byggherre till Lindeborgs centrum med butiker och skola. Merparten av lägenheterna består av tre rum och kök.
Senare bebyggelse är uppförd av Svenska Riksbyggen och MKB, och omfattar såväl hyres- som bostadsrätter. Invånarantalet i hela Lindeborg har sedan första hälften av 1970-talet uppgått till cirka 4 400 personer. Majoriteten av invånarna bor i en- eller tvåpersonshushåll.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Flerbostadshusen ritades 1971 av HSB:s arkitektkontor i Malmö. Utemiljön gestaltades av KTAB. Lindeborgs centrum uppfördes av HSB men ritades av Arkitektgruppen genom Sven Lenart, som även utformade Lindeborgsskolan. För ritningarna till S:t Mikaels kyrka stod Bror Thornberg och Einar Jangbro.

TRAFIK
I samband med utbyggnaden av Lindeborg förlängdes Pildammsvägen söderut, samtidigt som Per Albin Hanssons väg förkortades och fick en något annorlunda dragning för att inte fungera som matarled in mot staden. Trafikplaneringen följer de riktlinjer Statens Planverk och Statens Vägverk lanserade under namnet Scaft i slutet av 1960-talet. Området, som tidigare genomkorsats av Lindeborgsvägen (från 1965 Per Albin Hanssons väg), fick ett helt nytt trafiksystem med Axel Danielssons väg som en matarled runt området. Från denna går angöringsgator in i det annars bilfria bostadsområdet där cykel- och gångvägar tar vid. Det ganska omfattande gång- och cykelvägnätet inom området leder in mot staden endast via Lindeborgsstigen med planskilda korsningar över Axel Danielssons väg och Inre Ringvägen.
Områdets centrum nås med bil från öster och väster. Parkeringsplatser för centrum placerades i markplan strax norr om butiksbyggnaden. I övrigt är all parkering förlagd till angöringsgator och underjordiska garage. I områdets västra del är drygt hälften av parkeringsplatserna förlagda till garage under mark, resterande är markparkering. Kollektivtrafik till och från området sker via tre busslinjer.

SERVICE
Servicen i området är koncentrerad till Lindeborgs centrum. Ett flertal av de ursprungliga verksamheterna finns kvar, så som HSB:s kontor, herr- och damfrisör samt en livsmedelsaffär, medan Posten, Sparbanken och ett gatukök försvunnit. Nya verksamheter har tillkommit bland annat en blomsteraffär, Nöjesmagasinet och Fritid Malmö. Intill butikscentrat ligger Lindeborgsskolan som förutom låg-, mellan- och högstadium även innefattar barnstuga, fritidsgård, sporthall och tandpoliklinik. I Lindeborg uppfördes under slutet av 1970-talet även en kyrka, S:t Mikael, i anslutning till butikscentrat och Lindeborgsskolan. I områdets norra respektive södra del ligger Sofieholms förskola och Svågertorps förskola och fritidshem. I Lindeborg finns även ett vårdhem och tre nybyggda äldreboende.

BEBEYGGELSEKARAKTÄR
Lindeborg som helhet karakteriseras av en varierad och kontrastrik bebyggelse där höghusen i väster dominerar. I de östra delarna finns mer småskaliga kvarter, bland annat med äldre villabebyggelse i norr.
I början av 1970-talet uppförde HSB flerbostadshusen i åtta och tre våningar. De är grupperade kring stora gårdsbildningar och präglas av en påfallande storskalighet. Husen har en kraftfull rätvinklighet och består av sammanhållna enkla byggnadsvolymer. De har en påtaglig horisontalitet och en arkitektur som bygger på en sträng upprepningsestetik. Lindeborg får också sin identitet av den dova färgskalan i vitt, brunt och grått. Med sin utsträckning på omkring en kilometer i nord-sydlig riktning utgör västra delen av Lindeborg det avsevärt största område i Malmö med en sammanhängande ensartat utformad bebyggelse.

GRÖNOMRÅDEN
Lindeborg har tre större parkområden. I norra delen ligger Sofieholmsparken, i mitten Fosieborgsparken och i söder Stolpalösaparken. Sofieholmsparken har fått sitt namn av den gård som låg på platsen. Idag finns endast spår av den äldre trädgården kvar, samt en allé i öst-västlig riktning. Nya planteringar av pilalléer har skett längs de nyanlagda gång- och cykelvägarna.
Söder om Lindeborgsskolan anlades Fosieborgsparken. Parken består mest av stora sammanhängande grönytor och några anlagda kullar och vallar. Mellan parken och Lindeborgsskolan upptas ett större område av en idrottsplats med bollplaner och friidrottsanläggning. Stolpalösaparken, som mest består av stora gräsplanterade ytor, sträcker ut sig i områdets sydöstra och södra del. Runt Lindeborg, utmed de större trafiklederna, har skyddsområden med buskplanteringar anlagts som bullerskydd och av trafiksäkerhetsskäl.

FÖRÄNDRINGAR, FÖRNYELSE, FÖRTÄTNING
Lindeborg har byggts ut mer eller mindre kontinuerligt i olika etapper sedan 1972. Områdets västra del med de äldsta flerbostadshusen har kvar mycket av sin ursprungliga karaktär från 1970-talet. Fönstren är utbytta och en del balkonger inglasade. I vissa av lamellhusen är de ursprungliga entrédörrarna i trä och glas ersatta av enklare i målad plåt.