Stäng fönster Malmö kn, HÖJA, Skåne
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Höja består av två tydligt avskilda delar. Båda har en enkel, tidstypisk bebyggelsestruktur med en upprepning av flera likadana hus. Vita Höja, utgör med sina vita, relativt särpräglade höghus belägna på en höjd, ett markant inslag i stadsbilden. Gula Höja har, med sina trevånings lamellhus i gult tegel, en gles och mer horisontell prägel. Det har en mer undanskymd placering i staden och en något anonym framtoning. Höja är beläget i Malmös östra del och ingår i Rosengårds stadsdelsförvaltning. Höja gränsar i norr till villabebyggelsen i Videdal, i öster till Agnesfridsvägen och Stenkällan, i söder till Amiralsgatan och i väster till Inre Ringvägen. Bebyggelsen i Höja indelas vanligtvis efter fasadmaterialens färg i "Vita Höja" (niovåningshusen) respektive "Gula Höja" (trevåningshusen). HISTORIK FÖRE 1965 Höja är ursprungligen namnet på en ättehög. Höja var också namnet på en gård som låg i nuvarande Stenkällan (Röda Höja), men som revs vid uppförandet av flerbostadshus. Ytterligare två gårdar låg på platsen, varav den ena kallades Ellenborg och gav upphov till namnet på Ellenborgsvägen. Under 1920- och 30-talen bebyggdes tre kvarter i den norra delen med egnahem. I nord-sydlig riktning gick Västra Skrävlingevägen som fortsatte till Västra Skrävlinge kyrka i söder. Mot nordöst gick Högatorpsvägen (som vid Höjas tillkomst blev gång- och cykelstråket Västra Skrävlinge kyrkostig). Övrig mark var obebyggd jordbruksmark. Varken i 1956- eller 1962- års generalplaner var marken avsedd att bebyggas. BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA Stadsplaner för Höja upprättades år 1966 och 1968 av stadsplanechefen Gabriel Winge. Den första stadsplanen omfattade dels sex niovåningshus i Höja dels ett område i två till tre våningar i Stenkällan (Röda Höja). Niovåningshusen skulle uppföras på mark som ägdes av Svenska Riksbyggen och Malmö stad. Stadsplanen från 1968 utgjorde den andra ettappen för Höjas utbyggnad och avsåg en bebyggelse med trevånings lamellhus på ömse sidor om Västra Skrävlingevägen. Höja planerades för sammanlagt 35 bostadshus fördelade på sex niovåningshus och 29 lamellhus. Parkområden med gång- och cykelvägar planerades som skyddsbälten längs omgivande trafikleder. Befintlig vegetation kom delvis att bevaras. Den största delen av bebyggelsen uppfördes åren 196668. I områdets östra del byggdes ett butikscentrum, ett dagis och en mellanstadieskola, Höja skolan. BOSTÄDER OCH BOENDE Höja har drygt 1 000 lägenheter, samtliga bostadsrätter med Svenska Riksbyggen som byggherre och förvaltare. Det största antalet, drygt hälften, utgörs av tre rum och kök. Med uppförandet av flerbostadshus kom invånarantalet i Höja att öka från 266 till 2 959 mellan åren 196171. Antalet invånare sjönk därför successivt till 1 916 personer 1998. ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR Höja består av bostadsrättsföreningar anslutna till Riksbyggen. Bostadsrättsföreningarna har varit byggherrar och ritningarna för området gjordes av Svenska Riksbyggens arkitektkontor i Malmö genom bland andra Bo Ahlström. Byggentreprenör var BPA. TRAFIK Höja ligger mellan tre stora trafikleder; Yttre Ringvägen, Amiralsgatan och Agnesfridsvägen. Med bil nås bebyggeslen från två olika håll: den sydöstra delen med Höja centrum via en angöringsgata från Agnesfridsvägen och den norra delen från Västra Skrävlingevägen. Denna omvandlades till en säckgata när Höja byggdes och delar lamellhusbebyggelsen i två delar. Den avslutas med en vändplats i områdets mitt. Parkering sker i öppna biluppställningsplatser och underjordiska garage. I tre riktningar förbinds Höja med angränsande områden genom gång- och cykelvägar som går i tunnlar under de omgivande trafiklederna. SERVICE Höja centrum började byggas 1968. Butikscentret har i stort sett kvar alla sina ursprungliga funktioner med konsumaffär, hårsalong, konditori och blomsteraffär. Posten lades ner på 1990-talet och till lokalen flyttade ett distriktskontor för Riksbyggen. På slutet av 1960-talet uppfördes också ett daghem med lekskola samt en låg- och mellanstadieskola intill Höja centrum. Höjaskolan byggdes till under början av 1990-talet till att omfatta även ett högstadium. Den nordvästra delen som i stadsplanen från 1968 reserverades till allmänna ändamål uppfördes senare förskola och fritidshem. BEBEYGGELSEKARAKTÄR Höja är uppdelat i två tydligt avgränsbara områden. De båda delarna har helt olika prägel: De sex enhetligt utformade niovåningshusen har en påtaglig vertikalitet, accentuerad av sammanhängande balkongpartier. De har en öppen gruppering på krönet av den höjd som Höja ligger på. Husen står visserligen relativt nära varandra men upplevs som solitärer. De kan bäst karaktäriseras som "hus i park". Som kontrast till höghusen har lamellhusen en påtaglig horisontalitet. De är strikt rätvinkligt grupperade kring gårdar som är slutna på tre sidor. Denna del karaktäriseras också av stor enhetlighet och upprepning. Bebyggelsen får sin prägel av det gula teglet och fasadernas indelning med utskjutande balkongpartier mellan släta murpartier. HÖGATORPSPARKEN Sydväst om egnahemsområdet låg Ellenborgsplatsen. Den integrerades i Högatorpsparken som anlades då Höja kom till. Parken ligger mellan egnahemsområdet och kvarteret Ellenborg. Här har schaktmassor från byggarbetsplatsen formats till kullar och vallar vilket skapar variation i det annars flacka landskapet. Trädalléer har planterats längs samtliga kommunikationsleder inom området. Markplaneringen gjordes av Kurt Antonsson i samarbete med Svenska Riksbyggen. FÖRÄNDRINGAR, FÖRNYELSE, FÖRTÄTNING De förändringar som har skett i Höja har varit måttfulla. I början av 1990-talet ändrades fasaderna på nio våningshusen då malmexskivorna ersattes med marmoroc, en förändring som inte påtagligt bröt med det ursprungliga utseendet. I samtliga hus har fönstren bytts ut. Vintern 2002 fick lamellhusen, i likhet med många andra hus från tiden, nya, inglasade och förstorade balkonger. |
