Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, HOLMA KYRKOR, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Holma är ett typiskt område från den senare delen av miljonprogrammet. Bebyggelsen består av tre- och åttavånings hus ordnade i ett rätvinkligt stadsplanemönster. Husens ursprungliga utformning reflekterade väl tidens anda och även de stora förändringar som husen genomgått är en tydlig spegling av senare tiders syn på miljonprogrammets arkitektur. Den mest intressanta aspekten av Holma är dock den utveckling området genomgått från problemområde till mönsterexempel, där självförvaltningsprojektet i MKB:s del spelat en avgörande roll.

Holma är beläget i Hyllie i Malmös sydligaste del. Ärtholmsvägen, Pildammsvägen och Kroksbäcksparken avgränsar området. Norr om Holma ligger Södertorp och i öster Kulladal med egnahem och villabebyggelse. I söder breder jordbruksmark ut sig.

HISTORIK FÖRE 1965
Före utbyggnaden på 1970-talet var Holma en gård omgiven av åkrar. Det finns idag inga rester av äldre bebyggelse. I 1956-års generalplan var platsen tänkt att förbli obebyggd jordbruksmark men i den reviderade planen från 1962 hade ett stort markområde, där bland annat Holma ingick, reserverats för "storhus". På ömse sidor om ett brett grönstråk som sträckte söderut från Pildammsparken och Stadionområdet skulle flerbostadshus byggas. Holma utgjorde en av de östra delarna i den drygt tre kilometer långa zonen. Söder om Holma skulle bebyggelsen fortsätta ner till den yttre ringvägen. Holma var tänkt som en del av ett större bostadsområde som inte kom att fullföljas till följd av att Malmös expansion avstannade i början av 1970-talet.

BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Ett stadsplaneförslag för Holma presenterades 1970. Det fanns två alternativ, ett baserat på centralmatning och ett som utgick från utifrånmatning. 1972 fastställdes planen enligt det senare alternativet. Det innebar att man förlade säckgator i områdets utkanter och i nära anslutning till stora parkeringsdäck. Resultatet blev ett tidstypiskt trafikseparerat område med endast gång- och cykeltrafik inne bland bostadshusen.

Bebyggelsen skulle bestå av hus i tre och åtta våningar med enstaka loftgångshus, placerade i tre grupper. Varje grupp skulle byggas kring ett "allmäntillgängligt torgutrymme" med ett nordsydligt huvudstråk som förbindelse. Service skulle inrymmas i några av höghusens bottenvåningar samt i två fristående butikslokaler. Man räknade dessutom med att ett stort köpcentrum skulle uppföras i Hyllie, strax söder om Holma.

Husen ritades 1971 och all bebyggelse i området kom till i snabb takt därefter.

BOSTÄDER OCH BOENDE
På Holma finns cirka 1 500 lägenheter, varav 80 % består av två eller tre rum och kök. 65 % av bostäderna är hyresrätter förvaltade av MKB, medan övriga utgörs av Riksbyggens bostadsrätter. År 1998 bodde drygt 3 200 människor på Holma, en siffra som varit relativt stabil sedan områdets invigning 1974. Andelen med utländsk härkomst var 1998 knappt 60% en siffra som stadigt ökat under 1990-talet. Omflyttningen relativt hög.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Holma är till två tredjedelar uppfört av MKB med Skånska Cementgjuteriets arkitektkontor som ansvariga för husens utformning. Den norra delen av området tillhör Riksbyggen och deras hus ritades av BPA och Svenska Riksbyggens arkitektkontor.

TRAFIK
Holma är enligt tidens stadsplaneprinciper helt trafikseparerat. Infart sker med tre säckgator från den med Pildammsvägen parallella Holmavångsvägen. Här finns även en separat bussgata med ett par hållplatser. Alla bilar samlas i stora parkeringsdäck som finns utplacerade vid infarterna till området. I de inre delarna finns ett rutnät av längs- och tvärgående promenadgångar. Det finns även två gångtunnlar, dels en under Pildammsvägen som förbinder Holma med Kulladal, dels en under Ärtholmsvägen som leder in mot centrum.

SERVICE
Med tanke på Holmas invånarantal och placering i staden är servicenivån påfallande låg. Handeln inskränker sig till två matvarubutiker, en second-handaffär, jourlivs och ett par frisörer. Därtill finns skola och flera daghem. I generalplanen från 1962 fanns planer för ett stort centrum med kommersiell och offentlig service i direkt anslutning till Holma och Kroksbäck. Den skulle svara mot servicekraven i Holma, Kroksbäck och den planerade stadsdelen Södra Hyllie men också fungera som centrumfilial för ett större område i södra Malmö och därmed avlasta centrum. Denna stora centrumanläggning kom dock aldrig till utförande.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Holma präglas av en överskådlig, rätvinklig struktur med hus i tre och åtta våningar som bildar öppna gårdar. En längsgående nordsydlig axel förbinder tre bebyggelsegrupper, som med smärre variationer är ordnade efter samma stadsplanemönster. Två säckgator, Hyacintgatan och Snödroppsgatan, med tillhörande parkeringsdäck och en butiksbyggnad intill vardera platsbildning är utplacerade mellan de tre grupperingarna. Vid Hyacintgatan ligger Holmadalsskolan och vid Snödroppsgatan ligger förskola och fritidshem. I söder respektive norr finns ytterligare infarter och parkeringsdäck.

Holma har tre hustyper: trevånings lamell- eller loftgångshus samt skivhus i åtta våningar. Materialen är brunt respektive gult tegel på de lägre husen medan höghusen främst är putsade i ljusa färger. Till följd av fasadförändringar präglas Holma idag av en jämförelsevis stor brokighet i färger och former.

Utemiljön präglas av de öppna gårdarna som rustats upp i varierande grad under 1990-talet. Under sommarhalvåret finns en påfallande blomsterprakt i så väl krukor som på friland. Det finns också kolonilotter som de boende kan nyttja.

KROKSBÄCKSPARKEN
Holma är på tidstypiskt sätt placerat bredvid ett större grönområde. Kroksbäcksparken ligger väster om Holma och utgör ett avsnitt i det grönstråk som sträcker sig från Pildammsparken via Stadionområdet och koloniområdet Ärtholmen vidare söderut mellan Holma och Kroksbäck.

Parkens olika delar har olika utformning. I parkområdet närmast Kroksbäck ligger en skola och i anslutning till denna idrotts- och bollplaner. I norr är grönskan tät med uppvuxna träd och buskage medan det i söder breder ut sig stora gräsytor i ett konstgjort backlandskap. Längst i söder finns kullar som skapades av schaktmassor vid byggandet. Kullarna utgör viktiga identitetsskapande element för de boende i området, särskilt barnen.

Mellan Holmas bebyggelse och parken finns ingen tydlig gräns och grönskan från gårdar och planteringar i stadsdelen kopplas smidigt till parken. Mot Kroksbäck finns en tydligare gräns på grund av den barriär som Hyllievångsvägen utgör. Parken genomkorsas av en mängd gång- och cykelbanor för gående och cyklister mellan de båda stadsdelarna men även för kommunikation till de centrala delarna av Malmö.

FÖRÄNDRINGAR, FÖRNYELSE, FÖRTÄTNING
När Holma fram emot mitten av 1970-talet stod färdigt hade många kritiska röster höjts mot miljonprogrammets byggande. Man ansåg att de nya bostadsområdena var alltför omänskliga i sin skala och utformning och Holma utmålades i pressen som ett "missfoster" tyngt av sociala problem och hög kriminalitet. I ett försök att råda bot på situationen satsade MKB på stora ombyggnadsprojekt.

Framförallt skivhusen i MKB-området genomgick stora förändringar under 1990-talet. Resultatet blev ett brokigt uttryck med stora entréer i postmodern stil och en form och färgrikedom på de ursprungligen enkla 1970-talshusen. Lamellhusen i gult respektive brunt tegel har inte varit föremål för fullt så stora omgestaltningar. Husen har fått bröstningar och andra detaljer i blått, grönt eller rött istället för tidigare orange och entréerna är målade i starka färger. Merparten av husen har fått inglasade balkonger under 1980- och 90-talen.

De stora insatserna med omgestaltade fasader medförde dock ingen större förändring av områdets status och MKB beslutade att prova så kallad självförvaltning. Hyresgästerna skulle själva ta ansvar för bland annat städning av trapphus och utemiljö mot en viss hyresreduktion. Deltagandet var frivilligt och man organiserades i mindre grupper. Holma var det första område i landet där denna modell provades och efter en del turer med bland annat skattemyndigheterna har projektet permanentats. MKB anser att självförvaltningsmetoden har vänt Holma till ett mönsterområde och det lyfts ofta fram som ett gott exempel i olika sammanhang.

Det största genomslaget i den fysiska miljön har satsningen gett på gårdarnas planteringar vilka sommartid förgylls av en mängd blomsterrabatter av olika karaktär och med stor mångfald av blommor.