Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, KATRINELUND, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Katrinelund är ett litet bostadsområde i östra Malmö, uppfört i början av 1960-talet. Det avgränsas av Sallerupsvägen i norr, järnvägen i öster, Katrinelundsgatan i söder och Östra Farmvägen i väster. Sallerupsvägen kantas av bostadsbebyggelse även på andra sidan. I övrigt är Katrinelund omringat av verksamhetsområden som Värnhems sjukhus i väster och en stormarknad i söder.

HISTORIK FÖRE 1955
Katrinelund ligger på gammal jordbruksmark. Namnet kommer från en gård som på 1800-talet tillhörde glasmästaren Peter Enelund efter vars hustru Elna Catharina gården döptes. En annan gård i området var Eriksdal, belägen där Katrinelundsgatan idag mynnar i Östra Farmvägen.
Norr om markerna gick landsvägen till Sallerup, nuvarande Sallerupsvägen. Vid slutet av 1800-talet anlades Cathrinelunds vårdanstalt vid nuvarande Katrinelundsgatans östra slutpunkt. Den fanns kvar fram till 1959 i form av Katrinelunds barnhem, och idag ligger en förskola på platsen.
På 1890-talet tillkom Kontinentalbanan, och ett stickspår till industrierna vid Industrigatan kom att utgöra områdets bågformade gräns i öster. I kvarteret Rönnen, väster om Östra Farmvägen där idag Värnhems sjukhus ligger, uppfördes 1897 Malmö arbetsinrättning. Några av dess byggnader finns bevarade på det nuvarande sjukhusområdet.

BEBYGGELSE EFTER 1955. STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
I en stadsplan från 1940, signerad stadsingenjör Erik Bülow Hübe, var västra delen av kvarteret Katrinelund avsatt för offentliga byggnader. Här låg vid denna tid gården Eriksdal. Den östra delen av kvarteret, invid järnvägen där Katrinelunds barnhem låg, skulle användas för industriändamål. Denna stadsplan kom dock inte att realiseras.
1958, under stadsplanedirektör Gabriel Winge, utarbetades en ny plan för området. Nu tänkte man sig i stället att kvarterets norra del skulle bebyggas med bostäder. En tillfartsgata skulle löpa genom kvarteret, och söder om den skulle det vara industrimark. Dessutom skulle en del av området, på den plats där barnhemmet låg, reserveras åt allmänna ändamål, vilket i detta fall innebar ett barndaghem. Bostadsbebyggelsen skulle bestå av åtta åttavåningshus grupperade kring ett lekfält. Ungefär 670 lägenheter räknade man med att området skulle rymma. En butiksbyggnad i ett plan planerades vid Östra Farmvägen. När planen genomfördes uppfördes dessutom en liknande butiksbyggnad längre söderut på Östra Farmvägen.

BOSTÄDER OCH BOENDE
I Katrinelund finns ungefär 650 lägenheter. Av dessa utgör tvåor och treor 92 procent. Utöver dem finns ett mindre antal ettor och fyror. 63 procent av lägenheterna är hyresrätter förvaltade av MKB, medan resten är bostadsrätter i HSB-föreningen Eriksdal.
1971 bodde drygt 1700 personer i området, ett antal som 1998 hade minskat till drygt 1 000. En majoritet av hushållen bestod 1998 av en person. Drygt hälften av de boende var 1998 pensionärer. I ett av MKB:s hus finns så kallade seniorbostäder.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Byggherrar var HSB och MKB. De tre husen i norr utmed Sallerupsvägen stod HSB för, och arkitekt var Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor. De övriga husen uppfördes av MKB. Bror Thornberg och Thorsten Roos ritade de två skivhus som avslutar bebyggelsen i väster respektive öster. Det mittersta huset av de tre mot Katrinelundsgatan är ritat av Axel Carlsson, medan Fritz Jaenecke och Sten Samuelson stod för de två övriga. Utemiljön gestaltades på HSB:s sida av Per Friberg och för övrigt av Birger Myllenberg.
BEBYGGELSEKARAKTÄR
Bebyggelsen består av åtta skivhus i åtta våningar grupperade kring en central grönyta. Skivhusen är symmetriskt placerade med gavlarna vända mot den långsmala gräsplanen, med undantag av de två skivhus som sluter området vid kortsidorna. Området är väl sammanhållet eftersom husen är relativt enhetliga i höjd, volym och material och vetter mot den gemensamma grönytan. Byggnadernas grunddrag är i princip de samma: skivhus i åtta våningar klädda i gult tegel med flacka sadeltak. Enhetligheten innebär dock ingen ensartad arkitektur, då fasadernas utformning är rikt varierad. De enskilda husen särskiljer sig med sina karaktärsfulla balkonger och omsorgsfullt utformade entréer.
Utemiljön består dels av den långsmala gräsytan omgiven av almar i områdets mitt, dels av gårdar mellan varje hus. En typisk gård har parkering, cykelställ och lekplatser indelade i fack med hjälp av klippta bokhäckar. På senare tid har en viss upprustning av utemiljön skett vilket fört med sig fler skyddade sittplatser och modernare lekplatser. Ett resultat är också att landskapsarkitekten Per Fribergs ursprungliga intention med en enkelhet och klarhet försvunnit. Enhetligheten mellan den södra och norra delen har brutits på grund av att områdets förvaltare har olika skötselplaner. På HSB-sidan är almarna hamlade och häcken kring gräsplanen jämnklippt, medan de på MKB-sidan är fritt växande.