Stäng fönster Byggnadsinventering i ARBOGA STADSKÄRNA 1998
Inventering - Syfte
| Syfte |
|---|
|
Syftet är att identifiera och beskriva de kulturvärden som finns i den unika riksintressanta stadskärnan så att dessa kan tas till vara och utvecklas. BEBYGGELSENS TILLKOMST OCH ÅLDER. Arbogas sista stora stadsbrand inträffade på den södra sidan av ån 1650 och den centrala norra stadskärnan har inte brunnit sedan 1513. Om vi utgår från de sista stora stadsbränderna så förstår vi att trähusbebyggelsen under tidernas lopp har byggts om, på och till, rivits eller flyttats. Vid dessa tillfällen har helt säkert också värdefullt byggnadsmaterial återanvänts. Timmerbyggnadsteknikens bygglådeliknande egenskaper möjliggjorde detta på ett enkelt sätt och det är först när den kostsamma panelningen och oljemålningen av bostadshusen blev bruklig som detta upphörde. För Arbogas del inträffade detta sent, först i början på 1800-talet. Det är därför nästan omöjligt att datera den äldre trähusbebyggelsen i Arboga. Kvarters och fastighetsstrukturen har dessutom varit nästan intakt sedan medeltiden. Att fastigheterna varit bebodda vet vi genom ägarlängder och uppgifter i de rådstuguprotokoll (Arboga stads tänkebok) som finns bevarade sedan 1451. (Ägarna till samtliga fastigheter i stadskärnan kan spåras bakåt i tiden till åtminstone mitten av 1600-talet.) Den första kartan med trähusbebyggelsen inritad tillkom emellertid först 1857. Flertalet av de idag bevarade träbyggnaderna är, som framgått, av väsentligt äldre datum. Dessa byggnader har, om inte mer detaljerade fakta förelegat, daterats synnerligen oprecist. Dessa angivelser ska dessutom med hänsyn till ovansagda tas med en stor nypa salt. KULTURVÄRDE. Med kulturvärde innefattas alla de värden som gör en byggnad eller bebyggelsemiljö bevaransvärd. I Plan och bygglagens (PBL) 3 kap. 12§ nämns de historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värdena. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har dessutom tagit fram en metod för kulturhistoriskt urval och värdering. I denna har kulturvärdena ytterligare spjälkats upp och definierats. Det är denna metod som ligger till grund för värdering i detta register. En byggnads kulturvärde kan emellertid också definieras utifrån ett lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt perspektiv. Någon strikt objektiv metod att värdera en byggnad föreligger inte heller varför en värdering med nödvändighet också delvis blir subjektiv. I registret skall dock ett antal förbestämda värden anges/inte anges. Av ovanstående förstås att dessa måste utläsas tillsammans med den löpande värderingstexten och är inte några exakta storheter. BEBYGGELSEREGISTRETS ANVÄNDNING. Att lägga in en inventering i kulturmiljövårdens bebyggelseregister är ett omfattande arbete. Ett deltagande kräver därmed att stora resurser satsas lokalt på kulturmiljövård. I gengäld blir inventeringen tillgänglig för alla, såväl forskare som lekmän. Ett viktigt led således i Kulturminneslagens 1 kap. 1§:s mål/krav "Ansvaret för kulturmiljön delas av alla". För att i denna anda erhålla största nytta av vår inventering på lokalplanet har vi tagit oss vissa friheter i de fritexter som registret erbjuder. Syftet med detta har varit locka Arbogaborna till läsning samt att dokumentera kunskap av värde för den kommunala planeringen. Därav den ibland lite berättande karaktären, de subjektiva påståendena mitt i den lite torra beskrivningstexten samt lite bred upplysning i byggnadsvårdsfrågor. Tankegångar som förhoppningsvis kan sätta igång processer hos allmänhet och bland fastighetsägare. Ett övergripande syfte med inventeringen är givetvis att den ska användas som kunskapskälla i det kommunala planarbetet samt vid bygglovshantering. |
