Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Inventering av bebyggelse i Mjölby kommun, BEBYGGELSE, TINGSHUS OCH RÅDHUS I FD MJÖLBY TINGSRÄTT

 Inventering - Syfte

Syfte
Syftet är att kartlägga och dokumentera alla tingshus och rådhus i Sverige, och att göra informationen tillgänglig. Inventeringen omfattar byggnader som är uppförda som, eller har genomgått grundliga förändringar för att fungera som tings- eller rådhus. Fram till slutet av 1800-talet höll vissa härader ting i tillfälliga lokaler, exempelvis gästgiverier, sockenstugor och boställen, men dessa byggnader har av tids- och utrymmesskäl inte tagits med i arbetet. Däremot omfattas de häkten och arkivbyggnader som på många platser är uppförda i anslutning till tingshus.

Till byggnaderna och anläggningarna har länkats information om domsagornas utveckling från 1680 fram till 1971, och dessutom uppgifter om vilka häradshövdingar och borgmästare som var verksamma vid de olika domstolarna. Förutom undersökningen av byggnaderna på plats bygger arbetet på bearbetningar, muntliga källor och bild- och ritningsmaterial. Lägg märke till att somliga tings- och rådhus presenteras som anläggningar istället för byggnader i registret. Det beror oftast på att det saknas byggnader på den aktuella fastigheten i kommunens fastighetsförteckning.

Initiativet till arbetet med tings- och rådhusen togs i början av 1990-talet av bland andra professorn i rättshistoria, Kjell Å Modéer, och dåvarande generaldirektören för Domstolsverket, Lars Åhlén. Olinska stiftelsen - Institutet för rättshistorisk forskning har finansierat merparten av arbetet, Domstolsverket har stått för en del, och Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet har verkat som registerförare. I sin helhet har projektet haft en tvärvetenskaplig prägel och involverat såväl bebyggelseantikvarier som rättshistoriker och verksamma jurister.

Sedan inventeringen avslutades har antalet tingsrätter minskat från 96 (1999) till 55 (2007) vilket innebär att många av de domstolsbyggnader som fortfarande var i bruk då arbetet utfördes, idag står tomma eller har omvandlats för nya funktioner. Förhoppningen är att landets länsmuseer med hembygdföreningarnas hjälp skall fylla bebyggelseregistret med ytterligare information om sina lokala domstolsbyggnader.

För ordlista med relevanta begrepp se under Dokument.