Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

 Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Inventering av kyrkor i Umeå kommun Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Inventeringspresentation
Västerbotten
Umeå
2002 - 2013

Projektet har som mål att samtliga karaktäriseringar som utarbetats av församlingarna i stiften inom Svenska kyrkan ska registreras i bebyggelseregist...

Läs mer i eget fönster
Basinventering
Inventeringsfoton
Inga foton finns registrerade.
Miljöfoton
Inga foton finns registrerade.
Anläggningsfoton
Backens kyrka är en tegelornerad gråstenskyrka med fyra traveér och brant sadeltak täckt med kopparplåt. Entrén finns i väster, men låg fram till 1805 i ett utskjutande vapenhus i sydvästra hörnet. När kyrkan stod klar 1508 var den en av de största kyrkorna i Övre Norrland. Trots att kyrkan har genomlevt två bränder finns fortfarande de senmedeltida murarna kvar, liksom gavelkrönen med dekorativa blinderingar. Kyrkans tak var ursprungligen täckt med brädspån. Det ersattes av ett järnplåttak efter branden 1893 och ett kopparplåttak efter branden 1986.

Backens kyrka är en tege...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Efter branden 1893 ändrades den östra gavelns tegelornamentik och fick tre lansettfönster mellan två Davids-stjärnor.

Efter branden 1893 ändra...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Klockstapeln är låg och bred och av bottnisk kubformad typ. Den uppfördes 1751 efter ritningar av Hans Biskop, Österbotten. Ursprungligen var den rödfärgad med öppen ljudvåning. Den brädfodrades och fick ljudluckor under senare delen av 1800-talet.

Klockstapeln är låg och ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan byggdes 1891 efter ritningar av arkitekt Fritz Eckert, Stockholm. Kyrkan står i nordsydlig riktning med ingång mot söder. Arkitektoniskt uppvisar kyrkan en blandstil med inslag av nygotik, fornnordisk eller amerikansk villaarkitektur och klassicism. Klassicismen är mer framträdande interiört, särskilt efter 1930-talets tillägg.

Kyrkan byggdes 1891 efte...

2010

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Fasad mot norr med vidbyggt lägre kor och sakristia med ingång.

Fasad mot norr med vidby...

2010

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Klockstapeln står förankrad i hällan strax väster om kyrkan. Benställningen är tjärad och klockan har tidigare tillhört Berguddens fyr. Den byggdes 1982 efter ritningar av arkitekt Åke Lundberg, Umeå.

Klockstapeln står förank...

2010

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Norra delen av kyrkogården utvidgades 1940. En gång anlades med skiffer, men i övrigt förekommer mest grusgångar.

Norra delen av kyrkogård...

2010

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Skolmiljön ligger symmetriskt placerad i fonden av bruksgatan. Till vänster skymtar slöjd- och gymnastiksalsbyggnaden, i mitten ligger skol-byggnaden med kyrksal och till höger finns läbostaden, alla byggda 1893–94. Klockstapeln längst till höger uppfördes 1928.

Skolmiljön ligger symmet...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Skolbyggnaden, där kyrksalen är inredd på övervåningen (baksidan). Några av de mest betydelsefulla karaktärs-dragen utvändigt är den strikta symmetrin, trapp-tornen med svängda huvar, farstukvistarna med svarvade detaljer, mittfrontonen, den varierade fasspontpanelen och korspostfönstren.

Skolbyggnaden, där kyrks...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Fasad mot väster

Fasad mot väster

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Fasad mot öster och kyrkotomten med antydd bogårdsmur

Fasad mot öster och kyrk...

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Fasad mot söder

Fasad mot söder

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Fasad mot norr

Fasad mot norr

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Entréernas relativt enkla utformning och placering i markplan stärker kyrkans idé att vara en tillgänglig vardagskyrka man lätt slinker in i. Då annon-seringen av huvud-entrén har upplevts väl så anonym har den under senare år för-stärkts med plattlägg-ning, text ovanför dörrarna och den nya anslagstavlans placering. Övrig träd- och markbehandling har återställts som det ursprungligen var.

Entréernas relativt enkl...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkobygget föregicks av en arkitekttävling som vanns av Carl Nyrén med sitt förslag ”För alla”. Församlingen ville bygga en kyrka för vardagsbruk, med välkomnande och integrerade lokaler för kyrka och församlings-verksamhet men också andra samhällsfunktioner. Kyrkan präglas av funktionalitet och är nästintill profan i sin utformning. Den kan lätt misstas för exempelvis en skola – det enda som avslöjar funktionen är de diskreta korsen på kyrkodelens takkant, den mer traditionellt sakrala klockstapeln och kanske i viss mån även det avskilda läget med omgivande naturtomt. Estetiken är sparsmakad och finesser lyfts fram med små medel, som exempelvis panelens olika indelning i de nedre och övre delarna. Mer än någon annan kyrka i länet förmedlar denna kyrka 1970-talets politiska anda och inriktning på demokrati, gemenskap och närhet mellan det andliga och värdsliga. Kyrkan har därför ett högt idéhistoriskt och samhällshistoriskt värde.

Kyrkobygget föregicks av...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Intill ingången finns en belyst lind med sittplatser runt om. Plattläggningen (bl. a. Uni-sten) framför kyrkan är rand- och rutindelad och följer genom sin riktning kyrkportens läge. De låga tegelmurarna tillsammans med löv- och barrträdsvegetation utgör viktiga rumsbildande inslag på kyrkotomten. Även perenner och galvaniserade lyktarmaturer förekommer (Albertslunds mini lykta av Louis Poulsen).

Intill ingången finns en...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Mariakyrkans fasad mot öster. Kyrkan som omfattar mer än 800 m2 är uppdelad på olika byggnadsvolymer. Lågdelen närmast i bild rymmer bland annat kontor och personalrum. Kyrkorummet ligger i högdelen. Arkitekturen är modernistisk men kyrkans arkitekt, Bertil Håkansson, har undvikit de mest förenklade formerna. Sluttande tak och avfasade hörn förekommer liksom mer arbetade träpartier. Utemiljön har byggts upp för att samspela med byggnadens inre.

Mariakyrkans fasad mot ö...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan uppfördes 1860–63 efter ritningar signerade J.A. Linder, men med Sorsele kyrka som förebild. Med sin nyklassicistiska gestaltning och sin bevarade originalpanel i trä utgör kyrkan ett för länet värdefullt och representativt exempel på den nyklassicis-tiska träkyrkotypen.

Kyrkan uppfördes 1860–63...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det kulturhistoriska värdet har dock till viss del minskat genom tillbyggnaden av ett församlingshem i öster 1986.

Det kulturhistoriska vär...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Gravkapellet från ca 1900 ersatte ett tidigare korsformigt gravkapell. Taket var ursprungligen papptäckt men är sedan 1947 täckt med skiffer. Dörren och bron är också bytta, men i övrigt är byggnaden välbevarad utvändigt.

Gravkapellet från ca 190...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården har ett vackert läge i en västsluttning ner mot Österfjärden. Största delen av kyrkogården har den karaktär som syns på bilden

Kyrkogården har ett vack...

2011

Rättighetslicens:

Kyrkan har en kompakt men ändå formrik karaktär. Den uppvisar utvändigt drag av nygotik (spetsbågiga mur-öppningar och strävbågar), nationalromantik (material-användningen med ”äkta material” som bart tegel, natursten och tjärat trä) och jugend (de breda fönstren med böjd korsspröjs). Taket är belagt med kopparplåt (ursprungligen järnplåt) men det har inte ändrat kyrkans karaktär och byggnaden är i det närmaste oförändrad utvändigt. Kyrkan är en av länets få stenkyrkor från 1900-talets första decennier och en stilmässig solitär. Den park-liknande kyrkotomten hade flera stora lövträd som tagits ner men enligt villkoren ska återplanteras.

Kyrkan har en kompakt me...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Intill ekonomibyggnaden i nordväst har församlingen ställt upp och bevarat ett antal äldre gravvårdar som tagits ur bruk på begravningsplatsen. Smideskorsen har ett högt lokalhistoriskt värde.

Intill ekonomibyggnaden ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den äldsta delen av begravningsplatsen har ett av länets största bevarade områden med grusgravar, omgärdade med låga klippta måbärshäckar.

Den äldsta delen av begr...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Utvändigt är kyrkan traditionellt klassicistisk, med långhus och torn. Karaktäristiska drag är det branta sadeltaket med omvikt takfot, tornets rundfönster och markerade takfot med tandsnitt. Kulören är ursprunglig. Långhusets tak har ändrats från tegel till koppar, men i övrigt är kyrkan välbevarad utvändigt. Väster om kyrkan (innanför staketet på bilden) ligger en rad medhäckomgärdade grus-gravar. I övrigt är de flesta grusgravarna igenlagda under 1960-talet. Återplantering av björkar pågick när bilden togs.

Utvändigt är kyrkan trad...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den f.d. likboden är utvändigt en av länets mest autentiska polygonala bisättnings-byggnader från senare hälften av 1800-talet. Den har ett högt miljöskapande värde och utgör en för kyrkomiljön viktig länk bakåt i tiden.

Den f.d. likboden är utv...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den rikliga mängden rygghäckar, av främst häggmispel och karagan, ger kyrkogården viss rumslighet. Tillsammans med de fullvuxna träden gör de kyrkogården varierad och lummig trots att den är så pass stor och flack. Växtligheten är en fin kvalitet och av stor betydelse för kyrkogårdens parkkaraktär. I bakgrunden syns det åttakantiga gravkapellet och kyrkan från norr.

Den rikliga mängden rygg...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan har en kubiskt additiv uppbyggnad, men grundformen är traditionellt femskeppig. Harald Garmlands kors på korväggen understryker byggnadens funktion. De överdimensionerade vattenutkastarna har även en dekorativ roll. Innergården kan föra tankarna till medelhavet och antiken, med sin plattläggning, bassäng, träd och växtlighet. Utemiljön utgör en viktig del i anläggningen.

Kyrkan har en kubiskt ad...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Huvudentrén är på samma gång imposant genom sin storlek och anspråkslös genom sin placering i markplan och sin asketiska utformning i ärgad koppar.

Huvudentrén är på samma ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Utformningen med rödbränt tegel, takfotsband i mörk kopparplåt och indragna, smala och främst stående fönster skapar en enhetlighet.

Utformningen med rödbrän...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den L-formade låga församlingsdelen är länkad till kyrkan och skapar en trivsam innergård i sydvästläge. Ovan syns galleriet mot nordost.

Den L-formade låga försa...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkans fasad mot norr. Exteriören karaktäriseras av nygotikens arkitekturelement i form av spetsbågar, strävpelare och portaler krönta av spetsiga gavlar (s.k. vimperger) samt höga branta takfall. Fönstren har glasmålningar och mot väster finns ett stort rosettfönster. Huvudentrén är genom tornet i nordväst, medan ett smalare femsidigt kor ligger i öster, flankerat av en femsidig sakristia med pendang på andra sidan.

Kyrkans fasad mot norr. ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Heliga korsets kapell invigdes 1952 och ersatte ett äldre nedbrunnet gravkapell. Det byggdes ut med lokaler för krematoriet och ytterligare ett kapell(Trons kapell) 1992.

Heliga korsets kapell in...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den äldsta delen av begravningsplatsen anlades i engelsk parkstil. Den utmärks av slingrande gångar och lummig grönska med naturliga former som växelverkar med mörka skogspartier och öppna ytor. Måleär att skapa variation och ständigt nya upplevelser. Den karaktären är välbevarad. De fullvuxna träden och de många häckomgärdade gravplatserna är särskilt betydelsefulla.

Den äldsta delen av begr...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården anlades ursprungligen som lasarettskyrkogård omkring 1800, och på andra sidan Storgatan (tidigare Kustlandsvägen) finns fort-farande länets äldsta lasarett kvar (den gula byggnaden ovan). Denna begravningsplats är rikast i länet på påkostade gravmonument. Här ligger många familjer av betydelse för Umeås historia.

Kyrkogården anlades ursp...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:
Byggnadsfoton
Kyrkorummet med den djupa västläktaren buren av fyra kolonnpar. Läktarens samlingsrum avskiljs genom en glasvägg, endast en mindre del är öppen läktare med sittplatser. Mässingsarmaturerna i form av kopparblommor är ritade av arkitekten Jerk Alton för Backens kyrka. Liknande armaturer återfinns i många kyrkor han haft i uppdrag att rita eller renovera. Bänkar och övriga snickerier är målade med tempera och valv och väggar med kalkfärg.

Kyrkorummet med den djup...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Interiör och inredning är gestaltad i en blandstil av arkitekt Jerk Alton 1987–90. Färgsättning och korväggens måleri ansvarade Pär Andersson för. Ytterväggarna är från sekelskiftet 1500 medan valven är från Knut Nordenskjölds renovering 1952–55. Valven murades enligt vadstenatyp och ser ungefär ut som de gjorde före branden år 1893. Till de större kulturhistoriska förlusterna vid branden 1986 hörde ett medeltida krucifix, en Mariabild, predikstolen från 1776 (eller från 1800-talets början), samt två epitafier.

Interiör och inredning ä...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Orgeln har 33 stämmor och 2000 pipor och är en av landets största kororglar. Den är tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri och invigdes 1996.

Orgeln har 33 stämmor oc...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Backens kyrka är en tegelornerad gråstenskyrka med fyra traveér och brant sadeltak täckt med kopparplåt. Entrén finns i väster, men låg fram till 1805 i ett utskjutande vapenhus i sydvästra hörnet. När kyrkan stod klar 1508 var den en av de största kyrkorna i Övre Norrland. Trots att kyrkan har genomlevt två bränder finns fortfarande de senmedeltida murarna kvar, liksom gavelkrönen med dekorativa blinderingar. Efter branden 1893 ändrades den östra gavelns tegelornamentik och fick tre lansettfönster mellan två Davids-stjärnor. Kyrkans tak var ursprungligen täckt med brädspån. Det ersattes av ett järnplåttak efter branden 1893 och ett kopparplåttak efter branden 1986.

Backens kyrka är en tege...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet med bänkar, predikstol, fönster- och takstolssnickeri från 1890-talet och dopplats, altarring och altaruppsats från Kjell Wretlings renovering 1933-34. I samband med denna värmeisolerades väggarna och eftersom de pressats utåt av takstolarna drogs väggarna ihop med ankarjärn som fästes i takstolarna. Värmesystemet ändrades till vedpanna med ångradiatorer.

Kyrkorummet med bänkar, ...

2010

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Även i bakre delen av kyrkan har förändringar gjorts sedan byggnadstiden, dels har läktaren breddats (1954) och en ny orgel i modernistisk utformning tillkommit (1959). De glasförsedda dörrarna byttes 1934 och i samband med att en klädhylla tillkom 1987 togs två bänkar på vardera sidan om mittgången bort.

Även i bakre delen av ky...

2010

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

I kyrksalen samsas främst tre tidsperioder. Från byggnadstiden återstår det mörka fernissade golvet, det synliga och utsmyckade takbjälklaget, det dekorativa fönsteröverstycket på gavelfönstren samt den enkla bänkinredningen. När skolans samlingssal blev kyrksal tillkom den sakrala inredningen: altare, altarring, predikstol, dopfunt och nummertavla. Dessa tillverkades efter förebild från kyrkan i Mo och fick därför en nyklassicistiskt utformning som stilmässigt är äldre än byggnaden själv. Restaureringen 1947–48 innebar att de tidigare panelklädda väggarna och taket kläddes över med träfiberskivor och att det höga sadeltaket därmed sänktes till ett tredingstak. Färgsättningen är även ändrad, men ovisst när. Interiören torde ha varit mörkare från början. I anslutning till främre ingången ser man att koravsatsen är utbyggd med plywood i sen tid.

I kyrksalen samsas främs...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

I bakre änden av kyrksalen byttes det tidstypiskt svarvade läktarräcket mot en täckt barriär klädd med masonite 1948. Troligtvis tillkom de nuvarande lampkronorna och läktarorgeln samtidigt.

I bakre änden av kyrksal...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Predikstolskorgen och altaret är smyckat med nyklassicismens typiska symbolik; bibeln, Mose lagtavlor, törnekrona med kors och bägare etc.

Predikstolskorgen och al...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Interiör mot öster. Ovan korfönstret hänger altartavlan från 1882 och en sentida strålsol. Psalm-nummertavlan är en griffeltavla med ram. Tavlan till höger är från 1910 och föreställer kapellet och fiskestugorna som låg i havsviken sydväst om kapellet.

Interiör mot öster. Ovan...

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Ovanför dörren mot väster sitter en äldre åttauddig stjärna som tidigare hängt ovanför altarmålningen. Kapellet upplevs enkelt och genuint. Ryggåstakets tryckimpregnerade bräder inverkar dock klart negativ för karaktären och rummets kulturhistoriska värde.

Ovanför dörren mot väste...

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Predikstolen

Predikstolen

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Till vindfångets uppbyggnad har bl.a. rotknän använts.

Till vindfångets uppbygg...

2011

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Kyrkorummet är bredare än det är långt och predikstolen i form av en enkel ambo ärliksom altaret och altarringen placerad på samma golvnivå. Detta ligger i linje med den liturgiska rörelsens strävan efter demokratisering av kyrkorummet och försam-lingens aktiva delaktighet i gudstjänsten. Dopfunten har samma form och målnings-behandling som predikstolen. På norrväggen hänger numera den ursprungliga altarprydnaden (korset) och en senare tillkommen pietá-skulptur. Förutom den diskret utförda tilläggsisoleringen och viss tillkommande dekorativ utsmyckning har inga betydande förändringar gjorts i kyrkorummet.

Kyrkorummet är bredare ä...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Korridoren som förbinder kyrkorummet med kapp-rum, toaletter, församlings-salar, ungdomslokaler ocbarnlokaler, är ljus och välkomnande. Golv-beläggningen är densamma som i kyrkorummet. Viktiga karaktärsdrag är också väggarnas varmt rosa färg, de synliga limträbalkarna i väggband och takbjälklag, de rosa lackade plåtarmaturerna, dörr-partiernas liggande omålade furupanel samt en relativt stram möblering.

Korridoren som förbinder...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkans formspråk är kantigt, avskalat och rationellt samtidigt som kyrkorummet upplevs som varmt och ombonat. Väggmarmoreringen i blått som blir en fortsättning av himlen har en viktig roll i detta, liksom ljusföringen. Takarmaturerna skapades för detta rum av Nyréns, liksom kortextilen av Anna-Lisa Odelquist-Kruse. Omålade limträbalkar, paneler och inredning är typiskt för 1970-talets byggande. Ett ovanligt särdrag utgör däremot sakristian, skrudrummet och lilla kapellet som är inrymda i ett ”rum i rummet”, och som tillsammans med orgeln ger viss spänning åt det annars så strama rummet.

Kyrkans formspråk är kan...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummets avfasade hörn gör rummet svagt åttkantigt. Väggarna har både vit puts och slät vitmålad panel.

Kyrkorummets avfasade hö...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Nuvarande orgel är byggd 1982 av Lindh Orgel AB i Umeå och är kyrkans första. Stämmorna är åtta och uppställda i två verk. Orgeln saknar egentlig fasad, istället är piporna utplacerade på hyllor efter södra väggen. Det är en orgel med elektrisk registratur och man har valt att sprida ut piporna på södra väggen vilket gör att orgelpiporna blivit ett viktig arkitektoniskt inslag. Takarmaturerna är bytta från H. Poulsen lampor (vita kottar) till de nuvarande.

Nuvarande orgel är byggd...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Närmast i bild ligger det ursprungliga församlingsrummet, som avskiljs från kyrkorummet med en skjutvägg. Trappen till vänster i bild leder upp till musikrummet som byggdes år 2010.

Närmast i bild ligger de...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Mycket av den ursprungliga karaktären finns fortfarande kvar i kyrkorummet, trots att det har genomgått ett flertal renoveringar. Förutom de ovan nämnda ändringarna, och ett antal ommålningar, så har de största föränd-ringarna skett i koret, där det nuvarande utförandet huvud-sakligen är från 1955–57.

Mycket av den ursprungli...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Ett särskilt värde bland inredningen har den ursprungliga altarprydnaden (kors med svepduk, nu placerad på annan plats), läktarbarriären och predikstolen med nyklassicistiska symboler, vilka är ritade och delvis snidade av J.A. Linder. Trappan under läktarens östra sida tillkom 1972.

Ett särskilt värde bland...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan uppfördes 1860–63 efter ritningar signerade J.A. Linder, men med Sorsele kyrka som förebild. Med sin nyklassicistiska gestaltning och sin bevarade originalpanel i trä utgör kyrkan ett för länet värdefullt och representativt exempel på den nyklassicis-tiska träkyrkotypen.

Kyrkan uppfördes 1860–63...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Grankvistar med kottar är ett återkommande motiv i kyrkan, liksom växtrankor och rosor.

Grankvistar med kottar ä...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Invändigt präglas kyrkan av de ljusa väggarna med sitt dekorativa måleri av Vicke Andrén, det mörka takbjälklaget, den mörka detaljrika originalinredningen och ljuskronorna i jugendstil.

Invändigt präglas kyrkan...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

När en ny orgel sattes upp på västläktaren omkring 1950 byggdes det stora västfönstret igen vilket ändrat ljusföringen en del. De brunlaserade skärmarna bakom bänkkvarteren tillkom 1989–90 när en förhall inreddes längst bak. Det är positivt att de ställdes upp på ett reversibelt sätt om man i framtiden vill kunna ändra utförande igen.

När en ny orgel sattes u...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Sävar kyrka utgör ett av de bästa exemplen på den för länet betydelsefulla familjen Wretlings samlade verksamhet, samt deras goda samarbete inom familjen, med bl.a. arkitekten Kjell, skulptören David och konstnären/målaren Stig. Den wretlingska stilen och det tidstypiska utförandet gör att man uppfattar Sävar kyrka som representativ för 1930-talet trots att en del förändringar gjorts i interiören.

Sävar kyrka utgör ett av...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det mesta av inredningen är ritad av Kjell Wretling. Att bänkarna 2004 återfick sin ursprungliga bruna kulör blev ett lyft för kyrkorummet. Den ursprungliga färgskalan som bestämdes av Stig Wretling håller fint ihop kyrkorummet. Nuvarande Grönlundsorgeln (med fasad) är från 1976.

Det mesta av inredningen...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det symmetriska vapenhuset har fina arkitektoniska kvaliteter. De dekorativa innerdörrarna, takarmaturen och de orörda mörkt fernissade trapporna är viktiga för känslan av autenticitet.

Det symmetriska vapenhus...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Dopfunten består av tre marmorblock med inristade fiskar och dopkälla med rinnande vatten. Det rinnande dopvattnet har en särskild symbolisk innebörd.

Dopfunten består av tre ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummets monumentala höjd, rätvinklighet och avskalade former är viktiga karaktärsdrag. Harald Garmlands magnifika och symbolmättade altartavla utgör det dominerande blickfånget. Ljusinfallet är också betydelsefullt, inte minst det ljus som silar ner från korets översta dolda del och kan ge en illusion av att koret öppnar sig upp mot himlen. Till sitt arkitektoniska uttryck är kyrkan snarare en himlaborg än en vardagskyrka.

Kyrkorummets monumentala...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Orgeln placerad på läktaren över ingången är Umeås främsta konsertorgel. Läktarbarriären täcks av en väggtextil formgiven av Nils Björklund Furto. Nedre väggpartiet längst bak är panelklätt i likhet med vapenhuset.

Orgeln placerad på läkta...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Knippepelarna för blicken upp mot de höga spetsbågiga valven. Även det beslöjade ljuset från de höga fönstren med färgade glas är typiska nygotiska drag. De nuvarande valvmålningarna och disponeringen av bänkarna med mittgång är spår av 1930-talets renovering.

Knippepelarna för blicke...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Många av kyrkans originalsnickerier finns kvar, bl.a. predikstol, altaruppsats och bänkar, men de fick ny färgsättning i samband med restaureringen 1984. Samtidigt flyttades altaret fram och en lillkyrka skapades i koret, handikappramper tillkom och takmålningarna i koret målades över. Kalkstensgolvet och dopfunten tillkom vid 1930-talets restaurering, medan dopskulpturen av David Wretling skapades 1955.

Många av kyrkans origina...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se