Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

 Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Inventering av kyrkor i Skellefteå kommun Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Inventeringspresentation
Västerbotten
Skellefteå
2007 - 2012

Projektet har som mål att samtliga karaktäriseringar som utarbetats av församlingarna i stiften inom Svenska kyrkan ska registreras i bebyggelseregist...

Läs mer i eget fönster
Basinventering
Inventeringsfoton
Inga foton finns registrerade.
Miljöfoton
Inga foton finns registrerade.
Anläggningsfoton
Portiken som omger dörr och rundfönster tillkom på 1760-talet samtidigt som kyrkan putsades med puts innehållande tegel-kross, vilket gjorde den rödfärgad. Kalkavfärgning i vit ton gjordes först i samband med 1840-talets fasadrenovering. Sakristian mot norr höjdes och byggdes ut 1909.

Portiken som omger dörr ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Gravkapellet är länets största åttkantiga gravkapell. Det byggdes 1874 och är utvändigt välbevarat. Bräd-fodringen av locklistpanel pryds upptill av en utsirad bård. Dubbeldörren är vänd mot norr.

Gravkapellet är länets s...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Klockstapeln har samtida brädfodring som gravkapellet, men stapeln är uppförd i slutet av 1600 av okänd byggmästare och enligt den bottniska stapeltypen. Det är en av stiftets äldsta klockstaplar.

Klockstapeln har samtida...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Piteå-Rönnskärs kapell. Dörrens utsida

Piteå-Rönnskärs kapell. ...

2007

Mattias Burman

Rättighetslicens:

Exteriör mot sydost efter takomläggning 2007.

Exteriör mot sydost efte...

2007

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Kapellet saknar fastighetsbeteckning, men står på mark ägd av Kinnbäcks samfällighet. Begravningsplats saknas.

Kapellet saknar fastighe...

2003

Rune Wållberg

Rättighetslicens:

Kapellmiljön fotad från fyren 2007

Kapellmiljön fotad från ...

2007

Annika Lindberg

Rättighetslicens:

Kyrkan utmärks av de enkla och geometriska, nästan medeltidsinspirerade formerna, det branta kopparklädda sadeltaket samt den höga och spetsiga takryttaren i väster. I flygeln mot söder fanns ursprungligen lokaler för konfirmationsundervisning.

Kyrkan utmärks av de enk...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Landskyrkan har medeltida ursprung och delar av det medeltida murverket är bevarat. Kyrkan byggdes om 1793-1800 och fick då en helt ny gestaltning, efter ritningar av Jacob Rijf. Det blev en korskyrka med doriska kolonnportiker och gavelfält vid varje korsarm samt ett centraltorn med kupol och lanternin. De förändringar som därefter skett i exteriören har påverkat karaktären obetydligt. Kyrkan utgör ett nyklassicistiskt riksmonument. Dess pampiga och oförvanskade exteriör är mycket känslig för förändringar. Kyrkans välbekanta silhuett är synlig på långt håll längs älvslandskapet. Den äldsta kyrkogården är inhägnad med en stenmur (skalmur) och har portstolpar från 1700-talets slut.

Landskyrkan har medeltid...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Gamla kyrkogården inrymmer flera påkostade gravmonument, flera med smidda eller gjutna staket som var vanligt under 1800-talets andra hälft. Johan Sandströms familjegrav från 1846 är det ståtligaste exemplet på gjutjärnsgravvårdar i länet. I bakgrunden skymtar två tiondebodar från 1700-talets början.

Gamla kyrkogården inrymm...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Länets äldsta likbod från 1842 har fortfarande kvar den stensatta källare där liken förvarades sommartid i väntan på begravning. Den klassicerande utformningen med slätpanel och den snidade dödskallen med benknotor ovanför dörren är tidstypisk.

Länets äldsta likbod frå...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Bogårdstrappan för brottslingar m.fl. förekommer på andra håll i landet men är länets enda exempel på detta.

Bogårdstrappan för brott...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Sydost om gravkapellet finns ett fält med allmängravar, träkors och ovanligt många sirliga smideskors bevarade, i förhållande till andra samtida kyrkogårdar. Gravkapellet sägs ha uppförts samtidigt som kyrkan men tidigare ha stått norr om kyrkan och flyttats till den nuvarande platsen omkring sekelskiftet 1900. Samtidigt tillkom troligen den omsorgsfullt utförda panelen invändigt. Gravkapellet har idag en monumental placering i den björkalléförsedda mittaxeln genom begravningsplatsen, med kyrkan i andra änden.

Sydost om gravkapellet f...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Sett från Jörnsvägen möter man södra korsarmens entré, pampigt tronande på en terrass av huggen sten och med en björkallé som leder fram till kyrkan. Från parkeringen når man kyrkans nuvarande huvudentré via vapenhuset i väster som byggdes 1970. Längst i öster syns den nuvarande sakristian som byggdes till 1914. Samtidigt tillkom den låga tillbyggnaden mellan östra och södra korsarmen, som en pendang till den ursprungliga sakristian på motsatt sida. De senare tillbyggnaderna, i synnerhet vapenhuset, har försvagat kyrkans ursprungliga karaktär som ren korskyrka (centralkyrka) baserad på det grekiska korset, till förmån för en tydligare längdorientering i öst-västlig riktning med många additiva tillägg. Av särskilt värde utvändigt är det goticerande tornet och fasadens originalpanel från 1857 med välvda krönlister.

Sett från Jörnsvägen möt...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det enkla kapellet smälter väl in i den karga skärgårdsmiljön och skiljer sig från övrig bebyggelse främst genom sina proportioner. Den ljusa panelen från 1930-talet gav kapellet en mer sakral karaktär. Tidigare ska kapellet ha använts för gudstjänster sommartid och för att förvara nät i vintertid, då de hängdes upp från krokar i taket. Den lilla klockbocken till höger är sentida, troligen från 1970-talet. Husen i bakgrunden hörde till lotsplatsen. Bjuröklubb befolkades på 1800-talet främst av fiskare, säljägare, lotsar och fyrvakt.

Det enkla kapellet smält...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Mellan kapellet och parkeringen har bänkar iordningsställts. De används både för servering och som extra sittplatser när det sommartid kan vara fullsatt i kapellet.

Mellan kapellet och park...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Entrén på västgaveln nås från norr, väster och – som här – söder. Bakom klockstapeln skymtar skolan och bakom koret skymtar radhuset ”Färglådan”. Kyrkan påminner i form och uttryck om en medeltida gråstenskyrka, medan fönstren är tydligt modernistiska.

Entrén på västgaveln nås...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Från nordväst, med sakristian i förgrunden.

Från nordväst, med sakri...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Utvändigt är kyrkan näst intill oförändrad sedan uppförandet och mycket känslig för ändringar eller tillägg.

Utvändigt är kyrkan näst...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Koret är vänt mot Burviksvägen i söder och entrén är förlagd till tornet i norr, mot Bureälven. Den parkliknande kyrkotomten är inhägnad med en naturstensmur medan entréerna markeras med huggen sten och en stigport. Höjdskillnaden framför entrén tas upp med en cirkulär konstruktion av huggen sten. Med sin höga spira är kyrkan ett landmärke i Bureå.

Koret är vänt mot Burvik...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den friliggande begravningsplatsen invigdes 1920. Gravkapellet, även det i nationalromantisk stil och ritat av Falkenberg, ligger i mitten av området och de äldsta gravarna som är grusgravar med stenramar ligger väster om kapellet. Begravningsplatsen är utvidgad mot öster och söder 1942 och på 1960-talet. Kapellet är påtagligt slutet, i synnerhet den ursprungliga delen. Tillbyggnaden med ny entré och RWC gjordes i samma stil 1990. Grusgravskvarteren stärker gravkapellets och begravningsplatsens ursprungliga karaktär och är därför viktiga att bibehålla.

Den friliggande begravni...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

På kyrkogården kan man tydligt avläsa kyrkplatsens kontinuitet bakåt i tiden genom gravkvarterens olika tidskaraktär. Sydost om gravkapellet är gravvårdarna från 1940-talet och framåt. Gravkapellet tillbyggdes 1979.

På kyrkogården kan man t...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkplatsen ligger mycket naturskönt vid en udde i sjön Burträsket. Landskapet domineras helt av kyrkan med sitt 50 m höga torn när man närmar sig Burträsk från Skellefteå. De röda byggnader som skymtar i bildens högerkant är kyrkstugekasernerna.

Kyrkplatsen ligger mycke...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

De djupa kassettindelade taksprången och valmade taken är ett viktigt karaktärsdrag för kyrkan. Ursprungligen var kyrktaket täckt av tjärat brädspån. Detta byttes ut mot skiffer 1975 av underhållsmässiga skäl. I övrigt är kyrkan i stort sett oförändrad utvändigt.

De djupa kassettindelade...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den åttakantiga centralkyrkan är unik i stiftet genom sin planform och arkitektoniska gestaltning, samt ovanlig genom att vara uppförd i sten under en tid när det annars nästan enbart byggdes långhuskyrkor av trä i Övre Norrland. Kyrkan har ett senklassicistiskt lugnt och harmoniskt uttryck som skiljer den från senare centralkyrkor från 1870- och 80-talen. Då fick de mer varierade planer och rikare formspråk i nyrenässans och nygotik. Den goticerande spiran lyfter kyrkans linjer till en harmonisk triangelform och för-enar de två stilarnas uttryck på ett förtjänst-fullt sätt. Utvändigt är kyrkan mycket välbevarad, förutom tillbyggnaden av en sakristia på baksidan, vilket innebar att korfönstren måste muras igen.

Den åttakantiga centralk...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Ett stenkast nedanför kyrkstaden, på andra sidan en gles tall-skogsdunge, ligger gamla kyrkogården vackert beläget intilByskeälven. Den anlades 1872, utvidgades mot väster 1925 och lades tillstora delar om (bl.a. grus till gräs) på 1970-talet. I den västra delen med allmänfält finns påtagligt mångträ- och järnkors. I bakgrunden skymtar gravkapellet.

Ett stenkast nedanför ky...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Byske kyrkstad, intill Kyrkgatan som leder fram mot kyrkan, består av 8 hus i olika utföranden. De större flyttades hit från Skellefteå kyrkstad, medan de mindre byggdes efter tydliga direktiv för utförandet. Kyrkstaden växte upp på 1870-talet och är sedan 1986 skyddad som byggnadsminne. De kyrkstallar som hörde till kyrkstaden revs i mitten av 1930-talet.

Byske kyrkstad, intill K...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Begravningsplatsenanlades 1953 och såväl det åttakantiga slammade bisättningshuset som ekonomibyggnaden i nordväst är samtida. Den täta granhäck som omgärdabegravningsplatsen är betydelsefull för upplevelsen. Gravarnautgörs främst av stående låga stenar i gräsmatta, med eller utrygghäck. I en del kvarter har tidigare rygghäck av ölandstok ersatts av enstaka buskar av norsk brudspirea bakom stenarna.

Begravningsplatsenanlade...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den klockstapel som är sammanbyggd med kyrkan och ersatte tidigare klocktorn 1952 förstärker miljöns sakrala prägel och har ett miljöskapande värde. Såväl kyrkan som klockstapeln har en blandning av stildrag från gotik, klassicism och nationalromantik. Staketet och planteringarna vid kyrkotomten är i sitt nuvarande utförande från 1960-talet.

Den klockstapel som är s...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Både gravkapellet och staketet från 1910 (staketet nytillverkat i sen tid) är tidstypiska inslag på kyrkogården. Uppförandet av staket och gravkapell var villkor för att Finnträsk skulle få återuppta bruket av kyrkogården –ett steg på vägen till byns efterlängtade kyrka. Staketet som dessutom utgjort en karaktärsfull inramning av kyrkogården har tyvärr till stora delar avlägsnats under senare år. Kyrkogården har ett rätlinjigt gångsystem och gravkvarteren avgränsas av rygghäckar.

Både gravkapellet och st...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan präglas utvändigt helt och hållet av 1950-talsrestaureringen, när även klockbocken tillkom i väster.

Kyrkan präglas utvändigt...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan präglas utvändigt helt och hållet av 1950-talsrestaureringen, när även klockbocken tillkom i väster. Idag används den tillgängliggjorda ingången mellan kyrkan och församlingsgården som huvudingång.

Kyrkan präglas utvändigt...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Fällfors kyrka ritades 1899 men byggdes först 1913, och då med vissa avvikelser och förenklingar. Tornen blev lägre och mer bastanta. Långhuset med sitt trapptorn (närmast) och taket med valmade gavelspetsar för tankarna till samtida profan bebyggelse. Fönsterformerna längs långsidorna förstärker detta profana intryck. Lockpanelen som på 1950-talet tillkom över den fältindelade äldre panelen har försvagat kyrkans ursprungliga nationalromantiska karaktär och dessutom medfört att kyrkan ser tilläggsisolerad ut. Taket lades om 1978, men var också från början av plåt fast sannolikt svart. De dekorativa smidena och fönstrens småspröjsar är kvarvarande karaktärsskapande kvaliteter.

Fällfors kyrka ritades 1...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Från öster ser det sidoställda tornet något resligare ut än från övriga väderstreck. Bogårdsmuren, som 1937 ersatte det tidigare trästaketet, utgör en betydelsefull inramning av kyrkotomten. Stenmuren har på flera ställen börjat kalva ut och rasa.

Från öster ser det sidos...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Fällfors kyrkogård är ett ovanligt fint exempel på det tidiga 1900-talets kyrkogårdar. Det välbevarade gravkapellet och den stora mängden häckomgärdade sandgravar och tidstypiska gravvårdar samspelar till en värdefull enhet. Miljön skulle vinna ytterligare på att källarnedgången från 1954 revs och ersattes av en mer diskret nedgång.

Fällfors kyrkogård är et...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan omges på alla sidor av kyrkogården, som är inramad av en kallmurad bogårdsmur. Den tolvkantiga kyrkan är den enda av sitt slag i landet. Utbyggnaden till höger rymmer sakristian bakom koret. Huvudentrén är genom vapenhuset i tornet i väster. I bildens vänsterkant syns gravkapellet.

Kyrkan omges på alla sid...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

När kyrkan uppfördes 1887–89 hade tornet en spåntäckt lökkupol och resterande tak var belagt med tjärpapp. År 1913 fick kyrkan ett mer klassicistiskt utseende när tornet, som uppfattads som alltför ryskinspirerat, byggdes om, panelen tillkom och taket lades om med svartplåt. Det fick troligen sin tegelröda färg i samband med renoveringen 1932. Nuvarande plåttak är från 1983, entrébron med HK-rampen från 1994.

När kyrkan uppfördes 188...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det 1920-talskalssicistiska gravkapellet ritades 1930 av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå. Det används numera främst för förvaring. Förrådsbyggnaden i bakgrunden uppfördes på 1990-talet.

Det 1920-talskalssicisti...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkogården ligger i en nordvästsluttning och är omgiven av barrskog. Den har också karaktären av skogskyrkogård, med de höga tallarna och grusgångarna som viktiga inslag. Planteringarna är påtagligt samordnade, med samma sorts blommor (färger) i olika kvarter. Gravstenarna är låga och huvudsakligen ljusa.

Kyrkogården ligger i en ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Planteringarna är påtagligt samordnade, med samma sorts blommor (färger) i olika kvarter. Gravstenarna är låga och huvudsakligen ljusa.

Planteringarna är påtagl...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kusmarks traditionella vitputsade tegelkyrka stoltserar med Sveriges kanske största kyrktupp. Kyrkan har rena klassicistiska former, med inslag av nybarock framför allt i torntaket och lanterninen. Den är i stort sett oförändrad utvändigt och därför känslig för ändringar och tillägg. Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och nås från entrén i väster.

Kusmarks traditionella v...

2003

Mattias Burman

Rättighetslicens:

Närmast öster om kyrkan finns ett flertal grusgravar med stenramar. I övrigt avgränsas gravkvarteren på tidstypiskt 1930-talssätt av rygg-häckar av måbär. I bakgrunden skymtar grav-kapellet från 1931.

Närmast öster om kyrkan ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan byggdes 1925–27, efter ritningar av arkitekterna Knut Nordenskjöld och G.A. Falk. Den präglas av historicism, med stildrag hämtade från en lång kyrkotradition. Kyrkans höga och branta takresning, minimala taksprång och sidoställningen av tornet för tankarna till medeltidens kyrkor, medan tornutformningen, korsarmarnas praktgavlar samt strävpelarnas avrundade överdel är tydliga barockdrag. Den omvikta takfoten är typisk för 20-talsklassicismen. Den konstnärliga utsmyckningen av skulptören Carl Fagerberg vid huvud-entrén i väster håller hög klass. Kyrkan är utvändigt mycket välbevarad. Tillgänglighetsanpassningen med hk-ramp utfördes 1997 på ett föredömligt sätt.

Kyrkan byggdes 1925–27, ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Sunnanå kyrkogård, ca 4 km väster om kyrkan och på södra sidan om älven, anlades 1915, men är utvidgad flera gånger. Kyrkogården präglas liksom kyrkan av hög estetisk och materialmässig kvalitet. Det äldre området med björkallén som centralaxel utgör ett välbevarat exempel på stadskyrkogård från 1910-talet, med häckomgärdade gravplatser, grusgravar och påkostade gravvårdar. Söder om gravkapellet är många gravar häckomgärdade. Gravkapellet i lekfull jugendstil saknar motsvarigheter i länet. Det är ritat av arkitekten Viktor Åström (1863–1927). Han var född och uppvuxen utanför Skellefteå,

Sunnanå kyrkogård, ca 4 ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Norr om gravkapellet finns ett större sammanhängande område med grusgravar med stenkant. Den imposanta gravvården närmast tillhör framlidne borgmästaren Carl Öquist. ”Grosshandlaroch ”konsul” är andra mer historiskt gångbara titlar som man kan återfinna på kyrkogården.

Norr om gravkapellet fin...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:
Byggnadsfoton
De två östligaste valven är sannolikt ursprungliga. Predikstolen flyttades till södra sidan när den nya läktarbyggnaden i norr tillkom år 1909. Den öppna bänkinredningen är gammal, men har byggts om flera gånger. Nuvarande målning i gröna toner gjordes 1969. Ljuskronorna och lampetterna från 1700-talet bidrar till upplevelsen av en åldersmättad interiör. Renoveringar och kompletteringar av inredningen har gjort avtryck, men utan att salkyrkorummets i grunden medeltida karaktär försvunnit.

De två östligaste valven...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Västra läktaren ligger under Vebomarksvalvet som tillkom 1649. Nuvarande läktarorgel tillverkades 1967 av Grönlunds orgelbyggeri i Luleå. Den har helmekanisk traktur och registratur. Inför orgelbytet sänktes orgel-läktaren något för att rymma den höga orgeln. Orgelfasaden infogar sig trots sin storlek och modernistiska utformning relativt väl under stjärnvalvet.

Västra läktaren ligger u...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den äldsta predikstolen skänkt av Karin Trast (som även skänkte predikstol till Bygdeå församling 1658) finns inte bevarad annat än i form av ett par skulpturer som suttit på speglarna. Nuvarande predikstolen i renässansstil uppsattes i kyrkan 1756 och kommer från Munktorps församling i Västmanland. Den ska ha tillverkats 1623–24 och anses vara en av de bästa representanterna för snidare Hans Rabéns tidiga predikstolar. 1842 försågs den med utbuktande underrede vilket förändrade karaktären. Bemålningen från 1930-talet bygger på den ursprungliga färgbehandlingen som övermålades med gråvit oljefärg 1842.

Den äldsta predikstolen ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

dörrens utsida

dörrens utsida

2007

Mattias Burman

Rättighetslicens:

Interiör mot kor 2003.

Interiör mot kor 2003.

2003

Rune Wållberg

Rättighetslicens:

Interiör mot ingång i öster 2003.

Interiör mot ingång i ös...

2003

Rune Wållberg

Rättighetslicens:

Kyrkan har tidstypiska öppna bänkkvarter. Molnformationerna på bänkgavlarna är målade av konstnären Eric Jehrke.

Kyrkan har tidstypiska ö...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Innertaket, armaturerna, bänkarna med originalfärgsättning och det mörknade oljebehandlade trägolvet med patina stärker kyrkorummets kulturhistoriska värden. Största förändringen i kyrkan återfinns i koret. Kor-orgeln från 1966 har påverkat ljusföringen i rummet negativt.

Innertaket, armaturerna,...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Läktarbarriären och orgelfasaden samverkar med den ovan nämnda värdefulla inredningen till att ge kyrkorummet en lugn och värdig karaktär.

Läktarbarriären och orge...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Årsringarna är flera i kyrkorummet. De många skulpturerna, altarskåpet och triumfkrucifixet minner om kyrkans medeltida ursprung. Ljuskronor och lampetter är till stora delar från 1700-talet. En nyklassicistisk karaktär har inventarier från 1800-talet, som predikstolen, nummertavlorna, västra läktaren, orgelfasaden och altartavlan. Kvar från 1916 års restaurering är bl.a. kyrkorummets orientering, bänkarna, samt interiörens vitkalkade utförande. Bland de många spåren av 1964 års restaurering kan nämnas bänkarnas färgsättning, korets utformning med sanktuarium bakom ett korskrank, korfönstret samt altaret, dopfunten och korgolvet i skiffer.

Årsringarna är flera i k...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Årsringarna är flera i kyrkorummet. De många skulpturerna, altarskåpet och triumfkrucifixet minner om kyrkans medeltida ursprung. Ljuskronor och lampetter är till stora delar från 1700-talet. En nyklassicistisk karaktär har inventarier från 1800-talet, som predikstolen, nummertavlorna, västra läktaren, orgelfasaden och altartavlan. Kvar från 1916 års restaurering är bl.a. kyrkorummets orientering, bänkarna, samt interiörens vitkalkade utförande. Bland de många spåren av 1964 års restaurering kan nämnas bänkarnas färgsättning, korets utformning med sanktuarium bakom ett korskrank, korfönstret samt altaret, dopfunten och korgolvet i skiffer.

Årsringarna är flera i k...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Sakristian har kvar sitt medeltida valv, bakom en karaktärsfull järnklädd dörr från senmedeltiden. Plåtbeslagningen kan dock vara sedan 1822.

Sakristian har kvar sitt...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Altarprydnaden i form av ett kors med svepeduk var ett typiskt inslag i ny-klassicismens kyrkor, men har i de allra flesta fall senare bytts ut mot altartavlor eller andra altarprydnader. Österjörns altarprydnad är därför ett särskilt värdefullt inslag i det nyklassicsitiska kyrkorummet. Den är snidad i trä av församlingens förste präst, Johan Westerberg, och visar prov på stor hantverksskicklighet. Den arkitektoniskt uppbyggda altaruppsatsen samt det nuvarande altarbordet tillkom under arkitekt Georg A. Nilssons restaurering 1913–14, när altarets plats flyttades från sydöstra korsarmshörnet till östra korsarmen.

Altarprydnaden i form av...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det tunnvälvda kyrkorummet är korsformat med liksidiga korsarmar. Interiören är ljus och klassicistisk. Hörnpilastrarna och den målade äggstavsfrisen som löper runt takfoten är betydelsefulla dekorativa inslag. Utöver dessa är predikstolen, läktarbarriären, altarprydnaden och delar av altarringen kvar från kyrkans byggnadstid. Altaret stod ursprungligen i hörnet mellan östra och södra korsarmen (till höger i bilden), men flyttades till sin nuvarande plats i den östra korsarmen i samband med den omfattande renoveringen 1914. Samtidigt tillkom den nya altaruppsatsen, den nuvarande panelen på väggar och tak och de nuvarande bänkarna (senare ombyggda).

Det tunnvälvda kyrkorumm...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Nästa stora renovering genomfördes 1956, då bänkgavlarna ändrades, de tre korbänkarna avlägsnades och hela interiören målades om. Delvis återskapades den gamla färgsättningen, bl.a. återfick predikstolen sin olivgröna färg. Läktarorgeln ersattes av en ny, medan den gamla flyttades till södra korsarmen. Sidoläktarna som tillkommit 1914 togs bort.

Nästa stora renovering g...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den spartanska karaktären är viktig att värna om. De såpskurade golven och enkla öppna bänkarna är viktiga för kapellets karaktär.

Den spartanska karaktäre...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kapellinteriören är enkel och anspråkslös, men den myckna utsmyckningen som tillkommit på senare tid förtar något av denna karaktär. Det såpskurade golvet och altarpredikstolen är förmodligen ursprungliga, liksom nummertavlorna från 1800-talet. Under 1930-talet tillkom altartavlan, tredingstaket kläddes med smal träpanel och altarringen tillkom. Bänkarnas ålder är oviss men de är ombyggda minst en gång under 1960-talet. Väggarnas nuvarande ytskikt med Örvikenpapp är från 1975. Ljuskronorna är troligen från 1960-talet.

Kapellinteriören är enke...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Altarpredikstolen är ursprunglig och den enda av sitt slag i länet.

Altarpredikstolen är urs...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Alfresco-målningen i koret har lammet med segerfana som centralmotiv. Det är en gammal symbol för Kristi lidande och seger.

Alfresco-målningen i kor...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Dopfunten är mycket medvetet placerad i mitten av kyrkorummet, mitt bland församlingen och i centrum av det infallande ljuset. Placeringen och utformningen av dopplatsen är både arkitektoniskt och symboliskt viktig.

Dopfunten är mycket medv...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Även invändigt har kyrkan en ren och avskalad karaktär som är viktig att behålla. Det höga och branta taket ger kyrkorummet stor rymd. Traditionella drag, som exempelvis de slutna bänkkvarteren, står i kontrast mot modernistiska inslag som predikstolen, armaturerna, de karmlösa stora fönstren mot söder, samt dopfunten och dess placering. Pär Anderssons färgrika muralmålning i koret utgör ett betydelsefullt blickfång och utgör en livfull kontrast till långhusets mer återhållsamma värdighet.

Även invändigt har kyrka...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Interiört präglas kyrkan av den dova färgsättningen och det stämningsskapande interiörmåleriet av Yngve Lundström. Även fast inredning som exempelvis predikstol och armaturer är mycket betydelsefulla delar i helheten, där arkitektens inverkan in i minsta detalj är tydlig. Den höga kvalitet och hantverksskicklighet som karaktäriserar exteriören är tydlig även interiört. Trots en del mindre förändringar har interiören kvar sin särpräglade och mycket tidstypiska karaktär, samt viss patina som ytterligare stärker intrycket av en mycket välbevarad nationalromantisk kyrkointeriör.

Interiört präglas kyrkan...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

De största förändringarna invändigt gjordes i slutet av 1970-talet när flera bänkrader togs bort och den bakre väggen förlängdes ut mot sidoskeppen, samt belysningen kompletterades med en lysrörsramp i takfrisen.

De största förändringarn...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det detaljrika koret fångar besökarens uppmärksamhet. Notera dopkapellet som på tidstypiskt sätt är inrymt i en särskild nisch som pendang till predikstolen. Triumfkrucifixet av skulptören David Wretling tillkom 1955.

Det detaljrika koret fån...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Altarfresken är målad av den finlandssvenske konstnären Lennart Segerstråle, flitigt anlitad i finlandska kyrkor samt en del utomlands. Han biträddes i arbetet av den finländska konstnärinnan Mirjam Vainio. Det vänstra fältet skildrar Jesu kamp i Getsemane, det högra fältet korset med den sörjande Maria samt gravläggningen. Mittfältet visar på den uppståndne Kristus och människans väg fram till mötet med honom. Målningen har en genomtänkt teologi och innehåller en hel del symbolik, bl.a. har konstnären använt olika kulörer på gloriorna- ljusgul runt Kristus och änglarna, röd runt människor, svart/slocknad runt Judas – som en gradering av deras helighet.

Altarfresken är målad av...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Det korsformiga och valvslagna kyrkorummet imponerar med sin rymd, storlek och enhetlighet. Valvkapporna är vitputsade, men i övrigt är teglet synligt på väggarna. Golven är lagda med ekparkett under bänkkvarteren, medan övriga ytor täcks av kalksten. De långa bänkraderna och all annan inredning av trä från bygden är mycket betydelsefulla för kyrkans karaktär och autenticitet.

Det korsformiga och valv...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan har många traditionella drag, men modernismen kommer fint till uttryck i armaturerna, som båda är betydelsefulla delar av kyrkans helhet.

Kyrkan har många traditi...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Utformningen av predikstolskorgens front och läktarbarriärerna är snarlik. Den kvistfria träinredningen med sin brunpigmenterade oljelaserade yta återkommer i allt snickeri i kyrkan, alltifrån dörrar och bänkar till predikstol, ambo, orglar m.m. Valvbågarna avslutas nedåt med konsoller av granit.

Utformningen av predikst...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet präglas av sin höjd och volym, den ljusa färgsättningen samt det rikliga dagsljus som flödar in från de höga fönstren åt alla håll samt från lanterninvåningens överljusfönster. Kyrkans åttakantiga form går igen i de höga pelarna, predikstolen, det upphöjda korgolvet och altarringen (halv oktogon – den andra halvan fortsätter symboliskt på den himmelska sidan bakom koret). Blicken söker sig gärna längs de höga pelarna upp mot lanterninen med sitt dekorativa listverk, språkband och figurmåleri. De största förändringarna i främre delen av kyrkorummet skedde vid 1950-talets renovering. Då revs läktarna som ursprungligen gick fram till de främre pelarna och sakristian under den vänstra främsta läktaren. En ny sakristia inreddes bakom korväggen, vilket gjorde att fönstren murades igen och ersattes av en ny altarmålning. Detta förändrade ljusföringen i kyrkan och minskade intrycket av läktarkyrka.

Kyrkorummet präglas av s...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Största förändringen i bakre delen av kyrkan är inrättandet av ett kyrktorg 1988, vilket medförde att de gallerliknande skärmväggarna tillkom. De utgör ett oroligt inslag i bakre delen av den annars så harmoniskt lugna kyrkobyggnaden.

Största förändringen i b...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Måleriet i lanterninen tillkom vid restaureringen 1914–1916 och skapades av den regionalt ton-givande konstnären Carl Magnus Lindqvist. I bysantiserande stil med jugendbårder återgav han de tolv apostlarna, samt den Helige andes duva med strålkrans.

Måleriet i lanterninen t...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet har kontinuerligt förändrats under årens lopp. Tunnvalvet, det indragna koret och belysnings-redskapen från 1950-talets restaurering, präglar fortfarande till viss del kyrkorummet, men mycket av den fasta inredningen är yngre. Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet tillkom bl.a. bänkarna, altaret, altarringen, läktarbarriären samt glasfiberväven på väggarna. Kyrkorummets autenticitet är därför mycket begränsad, men till några av kvaliteterna hör just takarmaturerna och lampetterna av tenn som köptes på 1950-talet, samt trägolvet som underhållits varsamt och därför har bevarad rundning och viss patina.

Kyrkorummet har kontinue...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Grönlundorgeln är från 1979. Församlingen framhåller kyrkans goda akustik och lämplighet för musikarrangemang. För att skapa utrymmen för kören har två bänkrader påvardera sidan om mittgången demonterats vid okänd tidpunkt. De blå nålfiltsmattorna är från 2007

Grönlundorgeln är från 1...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Altarprydnaden i form av ett kors med svepeduk och törnekrona kommer från Ytterstfors brukskyrka och snidades av brukspredikanten Johan Vesterberg 1860. Som altarprydnad hör korsemed svepeduk snarare hemma i 1800-talets nyklassicism än i en 1900-talskyrka, vilket ytterligare understryker Finnträsk kyrkas ålderdomliga drag. Att den typen av altarprydnad fortfarande finns kvar är idag sällsynt.

Altarprydnaden i form av...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den breda kyrksalen är enkelt hållen i ljusa färger. Interiören var ännu enklare från början – bl.a. med enkla parkbänksliknande bänkar – men hade en mer detaljrik panelarkitektur med fältindelad pärlspontpanel på väggar och tak. Dagens utseende är i huvudsak från restaureringen 1952-54 då pärlspontpanelen byttes ut mot slätspontad panel, fönstren på båda sidor om altaret sattes igen och nya nummertavlor kom i deras ställe, altaruppsatsen (omfattningen) tillkom, bänkarna och altarringen byggdes om, marmoreringsmålningen på bänkar och predikstol tillkom, golvet lades om, dopfunten byttes ut och färgsättningen ändrades till den nuvarande. Kororgeln ersatte 1990 den tidigare läktarorgeln. Gördellisten med bibelord satt ursprungligen i höjd med fönstrens horisontella överkant.

Den breda kyrksalen är e...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Läktarunderbyggnaden och kororgeln är 1990-talets tillägg. Kyrkan målades i samband med detta med roller och saknar därför nästan helt patina invändigt.

Läktarunderbyggnaden och...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Även efter 1953 har kyrkorummet fortsatt att förändras. När nya församlingsdelen tillkom ersattes ingången till gamla församlings-delen av ett fönster i nordost medan ett fönster ändrades till ny ingång i sydväst. Nuvarande panelen tillkom och predikstolen sänktes. År 1998 sänktes koret. Golven, altaret, altarringen och dopfunten byttes ut och väggar och inredning målades om. Idag är kyrkorummet ett resultat av alla förändringar som kontinuerligt skett sedan 1950-talet och det går därför inte säga att en viss tid dominerar. Den sammanhållna färgsättningen gör att det ändå inte spretar alltför mycket åt olika håll. Det kulturhistoriska värdet är emellertid begränsat.

Även efter 1953 har kyrk...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Förbindelsebyggnaden mellan kyrka och församlingsdel, som tillkom 1980, inrymmer entré, kapprum och toaletter. Mellan fönstren sitter nu de lampetter som tillkom i kyrkorumm1952. Placeringen förefaller något främmandför rummets karaktär.

Förbindelsebyggnaden mel...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Församlingsdelen har väl tilltagna samlingslokaler. På bilden syns en av dem, med för 1980-talet tidstypiska armaturer.

Församlingsdelen har väl...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Invändigt har kyrkorummet fortfarande en påtaglig sekelskifteskaraktär, med associationer till samtidens nykterhetsloger. Den fältindelade pärlspontpanelen, det mörka furugolvet, läktarna och de dekorativa träsniderierna är värdefulla och karaktärsskapande inslag. Påtagligaste förändringarna från 1950-talet är bänkgavlarna, färgsättningen och ändringen av korfönster och altarmålning.

Invändigt har kyrkorumme...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den modernistiska orgelfasaden med sitt ryggpositiv stör helhetsintrycket. Den ersatte på 1950-talet en äldre mer goticerande orgelfasad.

Den modernistiska orgelf...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

De fina snickeridetaljerna är betydelsefulla för upplevelsen av kyrkorummets autenticitet.

De fina snickeridetaljer...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkan upplevs relativt stor tack vare sin form och ljus tack vare fönstren åt alla väderstreck. De öppna bänkarna har tidstypiskt figursågade gavlar. Bänkvärmarna från 2001 är relativt framträdande. Vindfånget vid entrén mot söder kan ha tillkommit i samband med varmboningen 1932. Vid karaktäriseringsbesöket var fönstrens innerbågar just nedplockade för sommaren, därav det något stökiga intrycket.

Kyrkan upplevs relativt ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den tolvkantiga kyrksalen är orienterad mot öster. Den uppvisar idag årsringar från i huvudsak fyra olika tillfällen. Predikstolen, altarringen och bänkarna är kvar sedan byggnadstiden 1889, men bänkstocken är demonterad. Predikstolen i barockstil påminner en del om den som fanns i Burträsks dåvarande kyrka. Altaruppsatsen och altartavlan samt ljuskronan är från renoveringen 1913. Väggbeklädnaden ovan bröstningshöjd tillkom och innertaket renoverades i samband med att kyrkan varmbonades 1932. Vid renoveringen 1952 togs värmekaminerna bort och ersattes av elradiatorer. Troligen var det samtidigt som boaseringen togs bort (ursprungligen spontad brädpanel) och nuvarande kulörer tillkom. Kyrkan är därefter ommålad fler gånger så nuvarande målningsskikt är relativt sentida. Den färgstarka mörkgröna mattan från 2000 påminner om en hotellobbymatta och framstår som ett lite främmande inslag.

Den tolvkantiga kyrksale...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Orgeln är kyrkans förnämligaste föremål. Den tillverkades för Burträsk kyrka 1839 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm, men skänktes till Kalvträsk kyrka 1903.

Orgeln är kyrkans förnäm...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet har en sval färgsättning i vitt och grått och utmärks av sitt barockmässiga spegelvalv. Nästan all inredning är ritad av Nordenskjöld och bevarad, men p.g.a förändringar av väggpanel, kulörer, målningsutförande, korutbyggnad och golvmaterial upplever man ändå inte kyrkorummet som helt autentiskt. Det utgör emellertid en provkarta över Norden-skjölds stil och har ett högre arkitektoniskt än antikvariskt värde.

Kyrkorummet har en sval ...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Lösa stolar, orgel, kredensbord och ambo, alla i olika stilar, bidrar till splittringen av kyrkorummets stil och bryter därigenom mot Nordenskjölds ambitioner. Nuvarande orgel med sin fasad tillkom 1967, men överensstämmer i sina former ganska väl med kyrkorummets barockdrag.

Lösa stolar, orgel, kred...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Predikstolen och nummertavlorna är betydelsefulla originaldetaljer av Nordenskjöld. Han var en totalarkitekt som alltid åstadkom fint sammanhållna interiörer. De nyare föremålen i andra stilar förtar något av den ursprungliga fina helhetsverkan. Placering och utformning av tillkommande inredning är därför särskilt viktig.

Predikstolen och nummert...

2011

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkans rena, avskalade och harmoniska uttryck gör den känslig för tillägg och förändringar. Den förkortning av kyrkorummet som gjordes i samband med att vapenhuset byggdes om och läktarunderbyggnaden tillkom 1968 har inte förtagit kyrkorummets arkitektoniska kvaliteter utan infogar sig bra. All inredning, orgelfasad och armaturer är ritade av kyrkans arkitekt Kjell Westin och utgör en sammanhållen enhet. Kyrkan har kvar sina originalkulörer, men buntningen i bänkarna har tillkommit, troligtvis som ett försök att dämpa kyrkans långa efterklang. Under 2012 byts mittgångsmattan till en ny, något smalare sisalmatta i dovt engelskt röd kulör

Kyrkans rena, avskalade ...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Ljuskronornas form är det enda dramatiska i kyrkorummet, som annars präglas av vita rena ytor, de höga medeltidsinspirerade stjärnvalven och den imponerande långa och harmoniskt jämna raden av bänkar, färgsatta i dova toner. Helhetsintrycket är lugnoch värdigt. Koret skiljs från långhugenom en markerad triumfbåge. Det breda altaret och altartavlan lyses vanligtvis upp av ett söderfönster i koret. Vid karaktäriseringsbesöket var persiennen fördragen.

Ljuskronornas form är de...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Den oktagonala predikstolen upplevs i minsta laget till den stora kyrkan.

Den oktagonala prediksto...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Obelisker var ett favoritmotiv för Nordenskjöld, och återkommer på flera ställen i kyrkan. Läktarorgeln byttes ut på 1960-talet och fick en ny orgelfasad, ritad av arkitekten Georg Rudner. Den har rygg-positiv och ett mer modernistiskt utförande, och framstår som en aning främmande i kyrkorummet. Den skymmer också mycket av ljuset från väster.

Obelisker var ett favori...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Kyrkorummet präglas av de kraftfulla och djupt neddragna valven, den eleganta fasta inredningen samt de sirliga och konstfulla armaturerna. Allt ritades av Nordenskjöld i ett gediget och genomtänkt utförande.

Kyrkorummet präglas av d...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Predikstolen, altarskåpet, altarringen med obelisker och triumfkrucifixet är ritade av Nordenskjöld och från kyrkans byggnadstid. Den fasta inredningen har gestaltats i en lekfull blandning av nybarock och nyempir.

Predikstolen, altarskåpe...

2010

Andreas Grahn

Rättighetslicens:

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se