Stäng fönster ÅSTORP KVIDINGE 170:1 - husnr 1, VÄSTRA SÖNNARLÖVS KAPELL
Byggnad - Värdering
| Västra Sönnarslövs kapell (akt.), Västra Sönnarlövs kapell (akt.) | |
| 6/19/17 |
| Motivering |
|---|
|
Västra Sönnarslövs by har medeltida anor och har haft en romansk kyrka. Efter skiftet i mitten på 1800-talet när några av gårdarna flyttades ut byggdes istället gathus längs landsvägen. Byn är fortfarande mestadels uppbyggd med gathus och gårdar av varierande ålder längs vägen. Numera är byn sammanbyggd med Kvidinge samhälle. Kyrkogården är delvis omgärdad av stenmur och trädkrans som är betydelsefull för karaktären. Kyrkogården är mestadels grässådd där de äldsta stenarna står men har ett kvarter med buxbomsinramade gravar. Gångarna kantas dels av cypresser, dels av japanska körsbärsträd, de senare utan traditionell förankring med kyrkogårdar. Både klockstapeln, kapellet och minneskorset minner med sin närvaro om den äldre anläggningen. Klockstapeln är från 1950-talet, dess utformning är traditionellt uppbyggd med stolpkonstruktion och fyrsidiga, tjärade brädväggar. De äldsta kvarvarande klockstaplar i Skåne är från 1300-talet, under 1700-talet blev de vanligt förekommande. Endast nio stycken äldre klockstaplar är bevarade i Skåne. I närbelägna Perstorp finns en klockstapel från 1500-talet vilken har varit förebild för Västra Sönnarslövs klockstapel. Klockan ljuder med manuell ringning vilket numera är ovanligt. Västra Sönnarslövs gravkapell är invigt 1939 och ligger på den rivna medeltidskyrkans kyrkogård. Kapellet är ritat av en byggmästare från Kvidinge och tillkom efter en donation av en församlingsbo. Kapellet har långhus med en femsidig absid och har vitputsade murar med trappstegsgavlar med blinderingar, tegeltak och spetsbågiga fönster. Det är byggt i en medeltidsinspirerad stil med trappstegsgavlar och gotisk inspiration i fönsteröppningar, blinderingar och kontreforter. Med tanke på att kapellet är byggt 1939 när modernismen och funktionalismen kommit till Sverige är byggnaden mycket traditionell och utan spår av en ny tid. Den är istället delvis sinnebilden av en skånsk medeltida landsbygdskyrka i miniformat med vitputsade murar och trappstegsgavlar. Den lånar exteriört drag från nygotiska kyrkor med spetsbågiga fönster, strävpelare och bockhornsgångjärn på entrédörren. Exteriören är välbevarad förutom senare tiders inplåtning av tinnarna istället för tegelpannor som förvanskat utseendet till det sämre. Invändigt har kapellet kvar sin förmodat ursprungliga inredning med tegelgolv, bänkar, ambo och altare. Nytillkommet är piano och dopfunt. Dopfunten är en trädstam från en nedtagen alm på kyrkogården. Det ger dopfunten förankring i platsen men den har lite samband med övrig inredning. Tegelgolv, bänkar, ambo och altare skapar en enhetlig stil. Kapellet är litet, intimt och ljust med nio fönster. Utformningen är traditionell med fasta bänkar med riktning mot koret. Kyrkans värde består bland annat i att det markerar en lång kontinuitet med kyrklig aktivitet på platsen för en romansk kyrka. Kapellets lilla skala skapar närhet och gemenskap vid förrättningar och storleken är lagom för dagens lilla antal besökare. Inredningen är till stora delar från byggnadsåret. |
