Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster JÖNKÖPING BARNARP 6:1 - husnr 1, BARNARPS KYRKA

 Byggnad - Värdering

BARNARPS KYRKA (akt.)
1/1/07
Motivering
Barnarps kyrka är en tornlös tidigmedeltida stenkyrka. Genom en
omfattande om- och tillbyggnad 1686-87 fi ck kyrkan den nuvarande
karaktären av korskyrka. Detta var en för tiden karaktäristisk
grundform som kan ses både i Jönköpings slottskapell, Brandstorps
och Hakarps kyrkor. Ombyggnaden initierades och bekostades till
stor del av generalmajor Magnus Granatenhielm på Odensjö säteri i
socknen. Denne lät i gengäld på sedvanligt vis inrätta ett gravkor för
sin släkt i den södra korsarmen. Kyrkans fasader är spritputsade och
vitkalkade. Välanpassade panelade portar och blyspröjsade träfönster
med antikglas härrör liksom korstakets och spirans återskapade
spåntäckning från arkitekt Paul Bobergs genomgripande restaurering
1935. Öster om koret är en låg sakristia från 1708 med välvd
interiör och underliggande gravkammare åt ätten Fleetwood.
Kyrkorummet bär helt barockens prägel, till viss del återskapad
genom restaureringen 1935 då en ny sluten bänkinredning tillverkades,
vilken är viktig för upplevelsen av rumsligheten. Vid
samma tillfälle konserverades den bevarade barockinredningen
och de karaktärsskapande takmålningarna av Johan Kinnerus frilades.
Fokus i rummet ligger på den tidiga barockaltaruppsatsen
– skänkt av Granatenhielm – och Torbjörn Rödings predikstol i
senare barock. Viktiga delar av barockinredningen är även det av
Kinnerus dekorerade läktarbröstet och Jonas Wistenii orgelfasad
från 1750. Det rikt snidade skranket från Granatenhielmska graven
avskiljer sedan en renovering 1973 biutrymmen i änden av norra
korsarmen. Skranket är ett av få bevarade av detta slag i länet. Om
Granatenhielms betydelse som patronat för kyrkan minner även
tre huvudbaner. Den enda påtagliga resten av medeltidskyrkan i
interiören är idag dopfunten.
De förändringar som i senare tid företagits i kyrkan har i tidens anda
syftat till större fl exibilitet och framför allt rört koret. Som en del i
detta har det månghundraåriga stenaltaret ersatts av ett fristående
träaltare för mässa versus populum. Den sannolikt trehundraåriga
altarringen har många gånger byggts om och nu senast delats upp i
tre sektioner. Vidare har alla bänkar öster om korsmitten avlägsnats
för att ge plats åt kör och ett extra spelbord för orgelverket. Summan
av dessa åtgärder har minskat korets autenticitetsvärden.
Klockstapeln från 1681 är återställd till sitt öppna utseende 1977
med rödfärgade stolpar och stödben samt spåntäckt huv med spira.
Lillklockan från 1690 är en av få klockor i länet som inte fått elektrifi
erad ringning.

Att tänka på i förvaltning och användning av kyrkan:
- Kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor i länet som under
1600- och 1700-talet byggdes om till korskyrkor.
- Medeltida murverk och dopfunt utgör omistliga historiska dokument.
- Interiörens huvudsakliga prägel av stilideal från 1600- och 1700-
talet, bl.a. genom den karaktärsskapande takmålningen.
- Bevarad inredning och inventarier från 1600- och 1700-talen,
däribland ett av länets få bevarade gravskrank.
- Den slutna bänkinredningen från 1935.
- Klockstapeln från 1681.