Stäng fönster NORSJÖ NORSJÖ 8:88 - husnr 1, NORSJÖ KYRKA
Byggnad - Värdering
| Norsjö kyrka (akt.), NORSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 5/5/10 |
| Motivering |
|---|
|
Norsjö kyrka är en utmärkt representant för den nationalromantiska sakrala trä-arkitekturen med förebilder i 1700-talets kyrkobyggande. Den breddorienterade planen och det brutna voluminösa taket med spetsigt klocktorn återfinns exempelvis i svenskt kyrkobyggande under 1700-talet. Även de lägre frontespisarna, inom kyrkoväggarnas liv har någon enstaka parallell i landet, bl. a. Nordmarks kyrka i Värmland, men även vissa korskyrkor hade korsarmar som var lägre än mittskeppet under denna tid. Det indragna koret med låga sidobyggnader har närmast medeltida förebilder. Vad som är typiskt för det tidiga 1900-talet är de kopplade fönstren och strävpelarnas utseende samt att inhemska ”äkta” material som huggen sten och trä användes. Det treklöverformade valvet är närmast gotiskt med medeltida förebilder och den fasta inredningen med läktare, altarskåp och predikstol är gestaltade i barockstil. Till det ovanligare för nationalromantikens kyrkor, hör interiörens ljushet och rymd. Takhöjden, ljusinläppen från alla vädersträck, och den ljusa lätta färgskalan är i viss mån särpräglat för Norsjö kyrka och en fin kvalitet. Arkitekten har låtit traditionella motiv smälta samman till en ny originell helhet. Dekorationsmåleriet är i jugendstil med organiska växtmotiv. De målade arkadbågarna i korvalvet, med persongalleri, föreställande ”de visa och de fåvitska jungfrurna”, har dock en stil som snarare påminner om medeltida romanskt måleri, alltsammans skapat av den i hela landet anlitade konstnären Yngve Lundström. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden. Förändringarna i kyrkans inre, som utfördes i huvudsak 1962−1963, är inte så framträdande men har ändå haft en viss betydelse. Speciellt igensättandet av öppningarna vid predikstolen och korkammaren mot kyrkorummet, förändrade arkitektens idé, liksom även förändringen av vapenhusets innertak och bänkarnas färgsättning. Vad gäller inredningen som genomgående ritats av arkitekten Falkenberg är det mycket värdefullt att all fast inredning liksom även armatur och glasmålningar finns bevarad och att ingen ny inredning har tillförts kyrkorummet. Stilmässigt har kyrkan, med sin nationalromantiska karaktär, sin främsta parallell i länet med Ammarnäs kyrka, ritad av Torben Grut. Speciellt med det breda nerdragna takfallet och strävpelare som följer takets brytning. Liknande kopplade fönster påträffas i Fällfors kyrka. Fler likheter, inte minst invändigt, går att finna i Bureå kyrka som är samtida med kyrkan i Norsjö och ritad av samme arkitekt. I huvudsak är dock kyrkans gestaltning besläktad med nationalromantiska kyrkor utanför länet, bl. a Kiruna kyrka, ritad 1910 av Gustaf Wickman, och den numera uppbrunna Norrfjärdens kyrka, ritad av Torben Grut, båda med nerdragna tak och strävpelare. Treklövervalvets form hämtade arkitekten eventuellt från det medeltida valvet i Ärentuna kyrka, Uppland, numera förvarat i Historiska museet. Denna valvform kom också att användas i Venjans kyrka (i Dalarna) som ritades av Falkenberg och invigdes samma år som Norsjö kyrka. De två inbyggda lägre ”korsarmarna” som genombryter treklövervalvet, är gestaltade som utdragna tunnvalv, liknande parabelbågar och har sin främsta motsvarighet i Engelbrektskyrkan i Stockholm, ritad av Lars Israel Wahlman. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Norsjö kyrka tillhör ett av nationalromantikens huvudverk i Sverige och passar synnerligen bra in i Norsjöbygdens skogslandskap. Exteriören på kyrka och gravkapell är sedan 1917 mycket välbevarad. Kyrkotomten med bogårdsmur stödjer värdet. Interiören är trots smärre förändringar ett värdefullt exempel på Fredrik Falkenbergs arkitektur och inredning. Rumsvolymen, det rika ljuset och arkitektens sätt att smälta samman traditionella motiv till en ny karaktärsfull helhet bidrar till interiörens höga arkitekturhistoriska värde. Att all fast inredning liksom elektrifierade lampetter och ljuskronor av järn, ritade av arkitekten, bevarats bidrar mycket till värdet. Glasmålningarna och det dekorativa måleriet utfört av Yngve Lundström är betydelsefullt för interiörens konstnärliga helhet och värde. Gamla kyrkogården på Näset vittnar om en expansiv epok i Norsjös historia och har höga upplevelsemässiga värden. Kyrkogårdens utsirade träkors med sadeltak och dess äldre smideskors är numera ovanliga i länet och ett kulturarv som bör vårdas även om kyrkogården inte är i bruk. Den rödmönstrade mässhaken från 1600-talets början (sannolikt från Skellefteå landsförsamling) och den påkostade svarta sammetsmässhaken med silvergaloner från 1800-talet har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Genom att de vidmakthåller kontinuitet till traktens tidigare kyrkor och minner om de bränder som påverkat traktens människor bidrar de till bygdens immateriella kulturarv i form av berättelser och folktro. |
