Stäng fönster KÄVLINGE VIRKE 20:1 - husnr 1, VIRKE KYRKA
Byggnad - Värdering
| Virke kyrka (akt.), VIRKE KYRKA (akt.) | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Virke kyrkoanläggning Virke by är ett typiskt exempel på ett litet sockencentrum med kyrka och några gårdar, som ligger kvar efter enskiftet. Kyrkogårdens närhet till ängsmarker och det öppna landskapet bidrar till upplevelsen av den historiska miljön och det storskaliga jordbruket. Grusvägarna runt kyrkan är viktiga för den ålderdomliga karaktären. De två delarna av kyrkogården har olika gestaltning. I den äldre kyrkogården, med sina buxbomsomgärdningar och gravar med singeltäckning, kan ännu avläsas spåren av sekelskiftets ideal, även om kvarteren numer till stor del luckrats upp. På den välbevarade nya kyrkogården domineras uttrycket av rygghäckarna, mot vilka gravarna är uppställda i rader. Det är av vikt för det strikta helhetsintrycket, att gravplatsernas enskilda växtlighet underordnar sig rygghäckarnas höjd. Virke kyrka uppfördes på samma plats som sin medeltida föregångare. I samband med antikvariska arbeten har man hittat återanvänd sandsten i det nuvarande murverket, vilket ställer krav på varsamhet vid framtida renoveringar. Den nuvarande kyrkan kan anses vara ett illustrativt exempel på Per Ulrik Stenhammars produktion, som rymmer flera enkelt gestaltade landsortskyrkor i måttlig skala. Den lilla kyrkobyggnaden visar på övergången från den nyklassicistiska gråstensarkitektur som dominerade i 1800- talets början, över nyromanik till sekelskiftets konsekvent genomförda tegelgotik. Medan man t.ex. i den närbelägna, samtida Dagstorps kyrka i huvudsak valde en mer klassiskt hållen rundbågestil, fick Virke kyrka en mer gotisk profil med spetsbågiga fönster, murade kryssvalv och trappgavlar, element vars popularitet på nytt ökat i Skåne i samband med domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius verksamhetstid. Virke kyrka är en av hela 37 skånska kyrkor, som nyuppfördes eller radikalt byggdes om under 1860-talet till följd av landskapets stora befolkningstillväxt. Likt övriga kyrkor från denna tid är Virke kyrka mer eller mindre oförändrad exteriört, även om tornluckor och ytterdörrar ursprungligen var brunmålade. Exteriören har en kärv gestaltning med enkel detaljering, begränsad till ytterdörrarnas speciella trycken och fönstrens varierade masverk med färgade glas. Taket har kvar sin ursprungliga skiffertäckning, typisk för det sena 1800-talet, då materialet hade sin storhetstid i samband med framväxten av industrisamhället och järnvägsnätets utbyggnad. Inklädnaden av tornets trappgavlar med plåt är dock främmande från kulturhistorisk synvinkel. Kyrkorummet har en sammanhållen, till stor del nygotisk karaktär med bl.a. orgelläktare, altarskrank och bänkinredning kvar sedan kyrkans uppförande. Även predikstolen är ursprunglig men präglas av de iögonfallande dekorerna från 1962. Väggarna har inte avfärgats med ren kalkfärg, vilket hade varit att föredra av antikvariska skäl. Omdispositionen av de bakre bänkarna, vilket gett plats till ett litet kyrktorg, liksom förkortningen av altarskranket, har inte påverkat kyrkorummet negativt. Orgelläktaren och -fasaden är gestaltade av den meriterade arkitekten Ferdinand Boberg. Sannolikt har läktaren och fasaden, frånsett pelarna, kvar sina ursprungliga färgskikt, vilket förstärker dess konstnärliga värde och känslan av autenticitet. Färgskikten är vackert patinerade men i dåligt skick. Den övriga inredningens färgsättning präglas sedan 1958 av gråa- och skarpt rosa kulörer, men både predikstol och bänkar bär spår av tidigare färglager. Det kan finnas skäl att, i samband med kommande målningsrenoveringar, försöka dokumentera inredningens äldre färgskikt, för att hitta färger som bättre harmonierar med orgelläktarens. Altaret pryddes ursprungligen med ett ännu bevarat altarkors, men kröns idag av Bertel Thorvaldsens Kristusfigur, som blev mycket populär i de skånska kyrkorna under 1800-talets slut. Man äger också en plaststaty av Martin Luther, som köptes in när kyrkan fyllde 150 år. Båda statyerna är kopior, som har ett symboliskt värde men är av ringa antikvarisk betydelse. Kyrkans klocka, som är bevarad från den gamla kyrkan, är av historiskt intresse. Texten på klockmanteln, som berättar om hur man tvingades gjuta om klockan på drängarnas bekostnad efter deras hårda hantering, bär ett immateriellt kulturvärde. |
