Stäng fönster LEKSAND DJURA 58:1 - husnr 1, DJURA KYRKA
Byggnad - Värdering
| DJURA KYRKA (akt.) | |
| 12/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
Djura ligger i en för Siljansområdet typisk jordbruksbygd. Själva bymiljön kring kyrkan har till betydande del bevarat sin ursprungliga karaktär. Bygdens folk tvingades länge söka sig till moderkyrkan i Leksand men 1648 kunde man uppföra sitt första kapell på nuvarande plats. Denna första byggnad hade, med undantag av sakristian, samma storlek som nuvarande. Det bevarade tornet är samtida med gamla kapellet. År 1780 revs gamla byggnaden, men undantag för tornet, och ett nytt kapell uppfördes. Till betydande del återanvändes material från tidigare bygget och möjligtvis nedmonterades det stapelliknande tornet för att resas på nytt. Nya kapellet restes på samma grund men tillbyggdes med en sakristia, bakom korgaveln mot öster, samt med ett vapenhus mot södra långväggen. Det nya kapellet genomgick en rad upprustningar som kom att inverka på den ursprungliga karaktären. Exempelvis tillkom putsen på 1830-talet då byggnaden rappades ut- och invändigt och vid en omfattande renovering på 1890-talet förändrades grund, golv, fönster, dörrar, inredning och färgsättning. Vid restaureringarna på 1950- och 1990-talen restaurerades eller återskapades betydande delar av inredningen liksom den ursprungliga färgsättningen. I samband med detta återfick kyrkorummet slutna bänkar och södra långfasaden sin ursprungliga utformning med vapenhus. Särpräglat för Djuras kyrkobyggnad är tornet som ursprungligen uppfördes som fristående klockstapel på 1600-talet. Det sammanbyggdes med långhuset när nya kapellet uppfördes på 1780-talet och utgör byggnadens äldsta del. Till sin konstruktion är långhuset uppfört som traditionella timmerbyggnader. Till sitt yttre präglas det av nyklassicismens arkitektoniska ideal, genom rappningen som tillfördes på 1830-talet. Till det inre präglas det, liksom sakristian i öster, av stramhet och enkelhet samt ljus och rymd. Det putsade valvet är samtida med den utvändiga rappningen. Interiören och inredningen är till sin karaktär representativ för nyklassicismens stilideal. Till det nya kapellets förnämliga inredningar hör altaruppsatsen och predikstolen. Från det första kapellet härrör bl.a. det gamla altarskåpet samt dopfunten, som dateras till 1600-talet. Djuras lilla kyrkobyggnad är ett representativt exempel på de mindre kapellbyggnader som uppfördes under de stora moderkyrkorna. Kyrkoanläggningen med byggnader och kyrkogård har ett betydande och centralt läge, intill ett gammalt vägskäl i en välbevarad bymiljö. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Tornet från 1600-talet med sin ovanliga utformning och placering. Det utgjorde ursprungligen klockstapeln till första kapellbyggnaden på platsen och är numera byggnadens äldsta del. Även stapelns ursprungliga delar, konstruktiva utförande och färgsättning • Långhusets 1830-tals utförande och karaktär, såväl utvändigt som invändigt • De tidstypiska inredningarna som är samtida med byggnadens uppförande på 1780-talet • Fattigstocken från 1780-talet, ett av de få bevarade i landskapet • Kyrkoanläggningens arkitektoniska betydelse i den välbevarade bymiljön |
