Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SVENLJUNGA SVENLJUNGA KYRKA 1:1 - husnr 1, SVENLJUNGA KYRKA

 Byggnad - Värdering

SVENLJUNGA KYRKA (akt.)
5/19/05
Motivering
SVENLJUNGA KYRKA är belägen i centrala delen av samhället, omgiven av låg tätortsbebyggelse. Kyrkan ligger sydöst om en vägkorsning där två sedan gammalt viktiga landsvägar korsar varandra. Öster om anläggningen ligger församlingshemmet som uppförts i modern tid.

Kyrkan är belägen i norra delen av kyrkogården, som utvidgats i flera etapper (1901, 1930 och 1936). Kyrkogårdens många högväxta träd utgör viktiga miljöskapande inslag, liksom formklippta mindre träd, kallmurar och smidesgrindar. Gravkapellet från 1937 har med sina odekorerade, slammade fasader klart moderna drag och har invändigt en karaktärsfull välbevarad väggmålning i korpartiet. De fackelliknande lampetterna hör också till kapellets ursprung.

Kyrkan är en stor nyklassicistisk salkyrka som invigdes 1830 som gemensam kyrka med Ullasjö församling. Byggmästare var bl a murarmästare Johan Wennberg från kyrkobyggarsläkten i Sandhult. Kyrkans exteriör präglas av en för tiden typisk stramhet med få dekorativa detaljer, vit puts och stora rundbågiga fönster. Exteriören har, med undantag för sakristian, ersättandet av en port med ett fönster samt nedgång till katafalkrum, inte ändrats nämnvärt sedan uppförandet och kyrkan är därför en god representant för de nyklassiska sockenkyrkorna. Det ljusa kyrkorummet med sin stora rymd karakteriseras av flera tidsskikt, där två stilideal dominerar över de övriga. Den ursprungliga nyklassicistiska inredningen i form av altaruppsats, predikstol med ingång från sakristian och orgelfasaden har stor betydelse för rumsupplevelsen, liksom rummets tidsenliga skepnad. Kyrkan präglas även i stor utsträckning av de omfattande förändringar som gjordes 1971-72 under ledning av Pelle Nilssons arkitektkontor beträffande bänkinredningen, läktarunderunderbyggnaderna samt väggarnas pilasterindelning. Utöver detta bidrar fönstrens bemålning från 1889 till kyrkorummets särprägel.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens kallmurar, smidesgrindar, grusgångar, trädkrans och solitära träd.
- Gravkapellet
- Exteriörens nyklassicistiska skepnad.
- Den bevarade fasta inredningen från ursprungstiden.
- De bemålade fönstren i kor och långhus.
- Altartavlan av Birger Lignell från 1860 eller 1861