Stäng fönster GÖTEBORG KUNGSLADUGÅRD 55:11 - husnr 1, KUNGSLADUGÅRDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KUNGSLADUGÅRDS KYRKA (akt.) | |
| 2006-01-27 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kungsladugårdskyrkans kyrksal är i stort sett oförändrat sedan uppförandet. Interiören är tidstypisk och välbevarad, såväl i karaktär som i detaljer. Formerna är enkla och rena, materialen är omsorgsfullt valda och av god kvalitet. Kyrkorummet har en lugn färgsättning som domineras av mörkt tegelrött, vitt och blått (i en dämpad blågrå nyans). De förändringar som skett i rummet handlar om ersättning av "slitytor", golvets "åskmolnsgrå" linoleum är ersatt med beige, det ljusare grå tyget på bänkarnas stoppning har bytts mot ett sammetsartat tyg med randning i olika blå nyanser. Förändringarna är väl avstämda mot rummets ursprungliga färgskala. Kyrkorummet har en nära nord-sydlig orientering, med koret i söder och vapenhuset i norr. Sakristian ligger väster om koret och väster om kyrkorummet ansluter kyrksalen, som ligger bakom en vikvägg. Orgeln står i en nisch i rummets norra ände. Interiören är gestaltad med mörkrött tegel vars fogar färgats in i en tegelröd nyans, putsade vitfärgade ytor, mörkt stengolv i koret, blåmålat tak, fönster med olikfärgat antikglas samt inredning i trä. ____________________________________________________________________ GOLVET i långhuset täcks av en beige linoleummatta och i mittgången ligger en gångmatta i en gammalrosa nyans. De släta golvlisterna är av omålat trä. En smal list längs golvet har tillkommit då den nya mattan lades på. I koret är golvet täckt med finhuggna skifferplattor. VÄGGARNA är klädda med tegel, puts eller trä i olika sektioner. Tegelväggarna har ett utförande likt ytterväggarna, med tegel i olika mörkt röda nyanser och fogar som färgats in i tegelrött. De putsade väggarna är släta och vitmålade, träväggarna är av vitmålad lockpanel. Den södra väggen (korväggen) är uppbyggd med ett centralt putsparti flankerat av tegelpartier. Den östra väggen (fönsterväggen) är helt klädd med tegel, den norra är av trä och den västra är putsad. Mötet mellan vägg och tak är inte markerat. I den östra väggen sitter tolv höga FÖNSTER med blyinfattat antikglas i omålade träbågar, med en spröjs på ungefär en tredjedel av fönstrets höjd. Glaset är färgat i olika milda nyanser. Fönstren sitter i nivå med fasaden och i nischerna sitter lågt placerade fönsterbänkar av ekstavar. I den västra och norra väggen sitter små ljusinsläpp i form av enkla betongglas i putsade nischer. De sitter i grupper om tre i var sina nischer. Över koret sitter ett takfönster i det västra takfallet. Kyrkorummet har två INNERDÖRRAR och en vikvägg. Dörren från vapenhuset är liksom väggen klädd med vitmålad lockpanel och därmed nästan dold. Mest synligt är de tidstypiska handtagen av skulpterat ädelträ. Dörren till sakristan är av omålat trä, liksom den stora vikväggen in till samlingssalen väster om kyrkorummet. TAKET är av träpanel, satt med smala springor mellan plankorna. Över långhuset är det färgsatt i en mild gråblå nyans, över koret är det vitmålat. En antydd triumfbåge i form av en grövre regel skiljer takytorna över långhus och kor. Närmast den södra väggen är innertaket lyft upp till yttertakets nivå och takfönstret i det västra takfallet skapar ett asymmetriskt ljusinfall över altaret. KORET ligger två steg över långhuset. Inredningen är ursprunglig sedan byggnadstiden och uppbyggd av samma material som byggnaden i övrigt, d.v.s. fasadtegel och betong. Altaret, predikstolen, dopfunten och det väggmonterade korset över altaret har inlagd MOSAIKDEKOR utförd av konstnären Gun Setterdahl, Stockholm, år 1960. Mosaiken är handgjord och går främst i nyanser av blått och guld. ALTARET står på ett podium, två steg över korgolvet. Det är ett bordsaltare i grå betong med stöpplad yta. Bordsskivan är kraftigt dimensionerad och har fyra försänkta S:t Georgskors på ovansidan. Mosaikdekoren på framsidan symboliserar kyrkoårets alla sön- och helgdagar med stenar i liturgiska färger. Altarets underrede är solitt med en lätt indraget mittparti. Över altaret sitter ett stort väggmonterat KORS i betong med mosaikinläggning i guld. Mosaiken framställer en nonfigurativ bild av den triumferande Kristus. ALTARRINGEN i är av ljust trä, tresidig och öppen mitt fram. Knäfallen är stoppade och klädda med beige sammet. PREDIKSTOLEN står öster om altaret, i mötet mellan kor och långhus, och är byggd över trappan. Den är fyrsidig med raka sidor och ett lätt utskjutande parti mitt på framsidan. Sockel och korg är murat i ett och överliggaren av betong vidgar sig mot överkanten. Ovansidan är plan. Mitt på överliggarens framsida sitter mosaikinläggningar i blått och symboler för tron, hoppet och kärleken (d.v.s. kors, ankare och hjärta). Insidan är vitputsad och golvet av betong. DOPFUNTEN står i korets västra del. Den kraftiga fyrsidiga foten är murad i tegel och har rödmålade fogar. Cuppan är gjuten i betong, de fyra sidorna vidgar sig svagt mot överkanten. Cuppans framsida har mosaikinläggning i blått med stiliserade symboler för treenigheten (triangel med Gudsöga, fisk och duva). Ovansidan är plan med en åttasidig mosaikinlagd fördjupning som fungerar som dopskål. I mosaiken finns en stor stjärna som symbol för Jesus och tre mindre för de tre vise männen. KYRKORUMMET är öppet och har två bänkkvarter. BÄNKARNA är öppna med en tidstypisk utformning. De är ritade av kyrkans arkitekt Anders Berglund och tillverkade av Lammhults Mekaniska Verkstad. Bänkarna är av ek med stoppade sitsar och klädda med ett plyschliknande randigt tyg i olika blå nyanser. 22 stycken bänkar inköptes 1960. ORGELN står i en nisch i rummets norra ända. Nischens tak har formen av ett sadeltak. Orgeln är byggd av A Magnussons orgelbyggeri år 1966. Den är utförd i ljust trä och tidstypiskt enkel i sitt uttryck. Ovansidan sluttar och följer takfallet. Piporna är synliga, metallpiporna inåt rummet och träpiporna på den västra sidan. Bland ÖVRIGA INVENTARIER märks rummets tak- och väggarmaturer, med ett uttryck som är väl avpassat till kyrkorummet. De är tillverkade i vitmetall med vita fält på ljusarmarna. Ljuspiporna är långa och smäckra. Ljuskronorna har nio lampor, vägglampetterna har tre. FÖRSAMLINGSLOKALERNA har mycket av den ursprungliga inredningen bevarad. Den är tydligt besläktad med kyrkorummet, i utformning och materialval. |
