Stäng fönster GOTLAND GOTHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, GOTHEMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Gothem kyrka (akt.), GOTHEMS KYRKA (akt.) | |
| 2005-01 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Gothem kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Gothem församling, och används fortfarande för detta ändamål. Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian och absiden, vilka kom till vid en byggnads¬etapp i början av 1200-talet som ersättning för en äldre, romansk stenkyrkas korparti. Grundresterna av denna äldre kyrkobyggnad – från 1100-talet – påträffades under golvet i kyrkan vid den senaste invändiga restaureringen 1949-50. Det nuvarande långhuset byggdes vid mitten av 1200-talet. Av allt att döma var avsikten att dess västra del skulle förses med ett torn. Planerna ändrades, och under senare delen av 1200-talet påbörjades det nuvarande tornet omedelbart väster om långhuset. Efter ett längre uppehåll fullbordades tornbygget vid 1300-talets mitt. Det kröntes då med stor sannolikhet av en spetsig tornhuv liknande dem i t.ex. Rone eller Öja. Den övre delen av tornet rätades vid bygget upp i förhållande till den nedre delen. Vid sidan av kyrktornen på Domkyrkan i Visby samt tornen i Lärbro och Vamlingbo m.fl. torde Gothem kyrka ha haft det högsta tornet på Gotland. Den murade delen av tornet är f.ö. enligt tillgängliga uppgifter fortfarande högst på ön (ca 42,5 m). Höjden till flöjeln är ca 52,0 m. Även i övrigt är kyrkan en av Gotlands stör¬sta, bl.a. uppgår de totala takytorna till ca 1 000 m2 och de totala, putsade fasadytorna till ca 1 380 m2 Kyrkans samtliga tak har av allt att döma alltid varit täckta med bräder (på tornet tornpanel, i övrigt faltak). Kyrkan har genomgått mycket få utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är ombyggnaden av den förmodade, spetsiga tornhuven till ett sadeltak. När den utförts är ovisst, man har antagit att det skett i samband med en brand på 1400-talet, men säkra uppgifter saknas. Större reparationer på torntaket har i modern tid skett 1879, 1933 och 1997. Invändigt har kyrkorummet under efterreformatorisk tid inretts med bänkar, predikstol, altaruppsats m.m. Senaste utvändiga restaurering Den senaste utvändiga re¬staureringen utfördes 1997 efter förslag av underteck-nad. Torntaket reparerades och kläddes med ny brädpanel, vattendäcken i tornet reparerades och faltaken över torngallerier, kor, långhus och sakristia lades om på tät bördning. Vidare putsades fasaderna och vitkalkades, och naturstenspartierna i socklar, fönsteromfattningar, hörnkedjor etc. av huggen kalksten gjordes rena och foglagades. Fönstren reparerades och åskskyddet kompletterades. Inspektionsbryggorna och den elektriska belysningen i tornet och på vindarna kompletterades. 2002 reparerades putsen på tornets södra och västra fasader sedan ett antal svåra vädersituationer med kraftiga slagregn från sydsydväst med efterföljande frostnätter under vintrarna 1997-98 och 1999-2000 allvarligt skadat putsen på dessa fasadpartier. Senaste invändiga restaurering Den senaste invändiga restaureringen gjordes som nämnts åren 1949-50 efter förslag av professor Erik Lundberg, Stockholm. Då togs bl.a. kalkmålningarna fram och ett elektriskt uppvärmningssystem installerades. En ny invändig restaurering av kyrkan planeras till år 2006. Kulturhistoriskt värdefulla inventarier Till kyrkans mest värdefulla inventarier hör korbänken från 1300-talet med målningar från 1600-talet, kalkmålningarna i kyrkorummet (i tornvalvet från 1200-talet, i långhuset och korvalvet från 1300-talet), sakramentsskåpet i koret från 1300-talet, bänkinredningen, delvis från 1600-talet, samt predikstolen från början av 1700-talet. |
